Crony-kapitalism index

crony -capitalism index är ett index som publiceras av den brittiska tidningen The Economist som påstår sig beräkna om försörjningen för människor från ett visst land eller stad med en kapitalistisk ekonomi "lätt påverkas av kumpankapitalism ". Det är ett mått på kumpankapitalism utformad baserat på "arbetet av Ruchir Sharma från Morgan Stanley Investment Management, Aditi Gandhi och Michael Walton från den indiska tankesmedjan Center for Policy Research och andra" 2014.

Mål

Indexet syftar till att vara en mätande trend i antalet ekonomiska hyressökande . Antagandet bakom är på grund av den gynnsamma politiska politiken som fastställts av regeringstjänstemän, tycoonerna ökar sin rikedom och sitt intresse. Som ett resultat får de en större del av människors frukter av arbete, istället för att generera mer välstånd för hela samhället. I vissa extrema fall är vissa gynnade leverantörer inflytelserika när det gäller upprättandet och tillämpningen av lagar som påverkar företagen och medborgarna betalar skatten för att köpa de överprissatta produkterna som tillhandahålls av de gynnade företagen. ^{[ citat behövs ]}

Metodik

Tio av de branscher som är mottagliga för monopol eller kräver licensiering eller starkt beroende av regeringen har valts ut: kasinon; kol, palmolja och timmer; försvar; Bankverksamhet mot inlåning och investeringsbankverksamhet; infrastruktur och rörledningar; hamnar; flygplatser; fastigheter och konstruktion; stål och andra metaller; gruvdrift och råvaror; allmännyttiga tjänster och telekomtjänster. Sedan kommer den totala rikedomen för världens miljardärer som aktivt engagerar sig i hyrestunga industrier att beräknas utifrån data från Forbes . Resultat kan uppnås från förhållandet mellan miljardärs förmögenhet och BNP i sina egna länder; högre andel miljardärs förmögenhet i förhållande till BNP indikerar högre risk att drabbas av kumpankapitalism . ^{[ citat behövs ]}

Resultat

2016

2016 års index publicerades den 7 maj 2016. Indien är rankat på nionde plats i kumpankapitalism med kumpans rikedomar som står för 3,4 procent av bruttonationalprodukten (BNP), enligt en studie av The Economist. I Indien uppgår förmögenheten för icke-kamratssektorn till 8,3 procent av BNP, enligt det senaste grannkapitalismens index.

2014

Resultaten av det kumpankapitalistiska indexet över 23 länder publicerades den 15 mars 2014. De fem största utvecklade länderna, tio största utvecklingsländerna och åtta andra länder där kumpan ansågs vara ett stort problem ingår. Länder som inte är belägna i den globala norden har ett relativt högre Crony-Capitalism index än de som inte finns i det. ^{[ citat behövs ]}

Kritik

Indexet har kritiserats för att vara en felaktig benämning, eftersom det faktiskt inte beräknar den fullständiga situationen för vad som utgör kumpankapitalism, genom att utelämna avgörande sektorer eller situationer som Sydkoreas chaebols, Japans zaibatsu, eller lobbyverksamhet från amerikanska företag till USA:s kongress som Google , Facebook och Apple i utbyte mot gynnsamma policyer och skattesystem, bland annat.

Döljer förmögenheter

Enligt Bloomberg Businessweek är fenomenet att dölja förmögenheter vanligt för kumpaner, särskilt i Kina . Det har avslöjats att några av de mäktiga politikerna har maskerat sina fastigheter genom att överföra dem under namnen på sina vänner och familjemedlemmar. Otillförlitliga egendomsregister tros också vara hindren för att fastställa en individs faktiska förmögenhet. Det faktum att kumpanerna inte är villiga att offentliggöra sin rikedom har påverkat indexets noggrannhet.

Grov kategorisering

Indexet har också kritiserats för att endast grovt kategorisera industrisektorerna med försummade kritiska fall av kumpanism.

Begränsad data för kumpan

Indexet har bara räknat rikedomen av miljardärer som bidrog till utelämnandet av omfattande data. På grund av bristen på data, eller att data inte är offentligt tillgängliga, identifieras många speciella branscher i olika länder inte som "kumpantunga", vilket leder till en upplevd lägre vänskapskapitalism även om det kan vara tvärtom. En grupp kumpaner kan också möjligen berikas av massor av rent-seeking medan de inte är rika nog för att uppnå cut-off. Som ett resultat av detta undersöktes inte sådana grupper i indexet.

Se även

externa länkar