Carl Reinhold Tersmeden
Carl Reinhold Tersmeden | |
|---|---|
| Född | 9 september 1828 Larsbo, Sverige
|
| dog |
20 november 1855 (66 år)
Medinge , Örebro län, Sverige
|
| Nationalitet | svenska |
| Yrken |
|
| Make | Gustava Charlotta Tersmeden
. .
( m. 1822 <a i=4>). |
| Barn | 4 |
| Släktingar |
Jakob Niklas Tersmeden (pappa) Hedvig Wegelin (mamma) |
Carl Reinhold Tersmeden , född 9 februari 1789 – 21 juli 1855, var en ryttmästare och politiker i den svenska armén . Han var den första ordföranden för det första reformmötet i Örebro ( svenska : Reformmötena i Örebro) .
Tidigt liv
Carl Reinhold Tersmeden föddes i familjen Tersmeden vid Larsbo , men växte upp på släktgården 27 kilometer nordost om Örebro och 190 kilometer väster om Stockholm . Han var det andra av fyra barn till järnmästaren Jakob Niclas Tersmeden (1745–1822) och Hedvig Wegelin (1766–1842).
Karriär
Efter att 1807 ha avancerat till kvartermästare vid Livregementets husarer , anställdes han samma år som kornett och befordrades där tre år senare till löjtnant. 1812 avancerade han till ryttmästare och året därpå utnämndes Tersmeden till överkvartermästare vid regementet . 1822 var Tersmeden inte längre verksam som militär personal.
Tersmeden var föreståndare för Larsbo och Saxe i Söderbärke socken, Kopparbergs län , och tjänstgjorde som suppleant på Järnkontoret 1842–1847 och vid Faluns Bergs- och Metallurgiskola 1844–1847.
Tersmeden var riksdagsman 1828–1830, samt 1840–1841 och 1844–1845, och tjänade adelns intressen i Sveriges feodala ståndsförsamlingar.
1849 blev han den förste ordföranden vid det första reformmötet i Örebro , ett antal sammankomster där deltagarna var för en ny statsförvaltning, inklusive en rösträttsreform , samt avskaffande av Sveriges feodala ständer. . Tersmeden var känd för sin stora offentliga personlighet och för sitt mål att avskaffa den tidigare feodala statsförvaltningsordningen.
Privatliv
Tersmeden hade ett intresse för historia såväl som botanik och var därför intresserad av den skandinaviska floran . Han var också känd för att vara en stor prenumerant på nyhetsbrev och tidskrifter från hela världen. År 1825 uppgick kostnaden för hans abonnemang till 41 svenska riksdaler . Han hade särskilt ett levande intresse för Italien och dess arkeologiska historia.
På 1820-talet byggde Tersmeden Medinge säteri. Herrgården ärvdes sedan av hans förstfödde son Wilhelm Reinhold Tersmeden.
Tersmeden gifte sig den 21 februari 1822 på Österrasta, Fellingsbro socken, med sin första kusin Gustava Charlotta Tersmeden (1802–1883), dotter till Lars Gustaf Tersmeden och Hedvig Elisabeth Schön. De fick fyra barn, varav två överlevde barndomen.
Tersmeden dog den 21 juli 1855, 66 år gammal, på Medinge.
- ^ a b "Notabelt dödsfall" . Östersundsposten . 1855-07-30.
- ^ Meding-Pedersen 1987, sid. 46.
- ^ a b c d "Tersmeden nr 1940 – Adelsvapen-Wiki" . www.adelsvapen.com . Hämtad 2021-08-23 .
- ^ "Svenskt Porträttarkiv" . portrattarkiv.se . Hämtad 2021-08-23 .
- ^ Starbäck, Carl Georg (1886). Berättelser ur svenska historien (in Swedish). F. & G. Beijers Förlag.
- ^ "Riksdagen" . Tidning för Södermanland . 1845-01-14.
- ^ "Dödsannons" . Helsingborgsposten . 1855.
- ^ Hellberg, Johan Carl (1871). Ur minnet och dagboken om mina samtida: personer och händelser efter 1815 inom och utom fäderneslandet ( på svenska). I. Haeggströms boktr.
- ^ "Politiker" . Min hemsida . Hämtad 2021-08-23 .
- ^ Meding-Pedersen 1987, sid. 58.
- ^ Meding-Pedersen 1987, sid. 39.
- ^ Sveriges ridderskaps- och adels-kalender: 1865 (på svenska). Bonnier. 1864.
- ^ Meding-Pedersen 1987, sid. 43.
- ^ Anrep, Gabriel. "357 (Svenska adelns ättar-taflor / Afdelning 4. Skytte af Duderhoff – Östner, jemte tillägg, rättelser och slutord)" . runeberg.org (på svenska) . Hämtad 2021-08-23 .
- ^ Meding-Pedersen 1987, sid. 48.
Bibliografi och vidare läsning
- Meding-Pedersen, Kerstin (1987). Herrgårdar och torp vid Väringen . Örebro. ISBN 91-7810-946-9 .
