Brahehus

Brahehus med Vättern på baksidan

Ruinerna av Brahehus slott ligger 3 km (2 mi) utanför Gränna i Jönköpings län i provinsen Småland , Sverige . Ruinerna ligger 270 m (890 fot) över havet och 180 m (590 fot) över sjön Vättern , vilket ger en panoramautsikt över sjön och ön Visingsö . Byggt för och uppkallat efter greve Per Brahe den yngre på 1640-talet, övergavs slottet på 1680-talet och brann 1708. Slottet ligger nära den moderna E4 :an och är ett populärt resmål för rekreation och turism.

Historia

Modell av Brahehus c. 1670

Klippan Brahehus står på var ursprungligen känd som "Gudsbacka" eller "Grusbacka" och var före bygget av slottet upptagen av en liten koja. På 1500-talet befann sig området i Visingsborgs län [ sv ] , som stod under släkten Brahes kontroll . Planerna på ett slott på Gudsbacka, utvalda för sin utsikt över länet, utarbetades först av greve Per Brahe den yngre på 1630-talet, som tänkte det som hemgiftshus åt sin hustru, grevinnan Kristina Katarina Stenbock. Bygget påbörjades 1638, men gick långsamt på grund av andra byggprojekt. Byggandet av slottet försvårades ytterligare av dess läge, vilket krävde att stora mängder sten skulle dras uppför.

Brahehus läge harmoniserade visuellt med Brahes två andra slott – Västanå herrgård söder om Gränna och Visingsborgs slott på Visingsö; de tre var avsedda att bilda en liksidig triangel som omger Gränna. Slottets arkitektur var inspirerad av renässansslott i Mälardalen , som synkretiserade inhemska element med palladisk stil, medan läget på en kulle efterliknade slott i Rhendalen . Brahehus bestod av en fyrkantig huvudbyggnad med en sida på 22 m (72 fot), samt två sidotorn med spiral, ett i norr och ett i söder, vardera förbundna med huvudbyggnaden med en sidovägg. Tolv vakter var stationerade i norra tornet, som även omfattade vapenförvaring och möjligen en fängelsecell i källaren; södra tornet däremot inrymde en brunn och sannolikt även ett kök. Huvudbyggnaden var indelad i två våningar och en källare, med kök på nedre våningen och hallar och sovrum – ett för greven och grevinnan och två för gäster – på övervåningen. Taklyktor , omgivna av en balkong, placerades på taket. Slottet utsmyckades av Brahes hovmålare Johan Johansson Werner [ sv ] . Pelare och bladverk målades på exteriörerna, och interiörerna innehöll färgglada teman från den romerske poeten Ovidius ' mytologi , såväl som en målning av slaget vid Lützen , porträtt av Brahes förfäder på övervåningen och ett panorama av län med Brahe själv till häst.

Brahehus stod färdigt 1651. Året därpå grundade Brahe Gränna och fick sina gator orienterade mot slottet, så att gatorna skulle synas väl från slottet och vice versa. Dess ursprungliga syfte som hemgiftshus åt grevinnan hade blivit omdiskuterat genom hennes död 1650, så slottet rymde istället underhållning för Brahes gäster. Per Brahe den yngre dog 1680 och hans efterträdare greve Nils Brahe den yngre [ sv ] var betydligt mindre intresserad av slottets öde. Strax därefter konfiskerades Brahehus till kronan i Karl XI: s stora reduktion och mycket av lösöret auktionerades ut i Jönköping 1697–1702. Den 29 september 1708 utbröt en brand i den närbelägna byn Uppgränna [ sv ] , som snabbt spred sig till och förtärde Brahehus.

Intresset för slottsruinen växte under 1800-talet, då det uppfattades som ett romantiskt resmål. De första planerna för en restaurering av ruinerna utarbetades av Kungl. Bokstavsakademien 1891, även om själva restaureringen utfördes senare mellan 1911 och 1913. Sedan dess har Brahehus restaurerats ytterligare fyra gånger, den senaste 2011–2012 . 1972 öppnades motorvägen E4, med serviceområde (inklusive, trots invändningar från Riksantikvarieämbetet och lokalantikvarien, en bensinstation), 50 m från ruinerna.