Bit (pengar)

Ordet bit är ett vardagsuttryck som hänvisar till specifika mynt i olika mynt över hela världen.

Förenta staterna

Sedel för "Tolv och en halv cent" = 1 ⁄ 8 dollar , Alabama, 1838

I USA är biten lika med 12 + 1 ⁄ 2 ¢. I USA härstammar "biten" som beteckning för pengar från kolonialtiden, då den vanligaste valutaenheten som användes var den spanska dollarn , även känd som "bit av åtta", som var värd 8 spanska silverrealer . $ 1 ⁄ 8 eller 1 silver real var 1 "bit".

Med antagandet av den amerikanska decimalvalutan 1794 fanns det inte längre ett amerikanskt mynt värt 1 ⁄ 8 dollar , utan "två bitar" fanns kvar i språket med betydelsen 1 ⁄ 4 dollar . Eftersom det inte fanns något 1-bitars mynt, kallades en dime (10¢) ibland en kort bit och 15¢ en lång bit . (Picayune , som ursprungligen var 1 ⁄ 2 reell eller 1 ⁄ 2 bit ( 6 + 1 ⁄ 4 ¢) , överfördes på liknande sätt till amerikanskt nickel.)

Dessutom fortsatte spanskt mynt, liksom andra utländska mynt, att användas i stor utsträckning och tillåts som lagligt betalningsmedel enligt kapitel XXII i lagen av den 10 april 1806 tills myntlagen från 1857 upphörde med praktiken.

Robert Louis Stevenson beskriver sin erfarenhet av bitar i Across the Plains , (1892) sid. 144:

I Stillahavsstaterna har de gjort en djärvare strävan efter komplexitet och löser sina affärer med ett mynt som inte längre existerar – biten, eller gammal mexikansk real. Det förmodade värdet på biten är tolv och en halv cent, åtta till dollarn. När det gäller två bitar står kvartsdollarn för det belopp som krävs. Men vad sägs om en udda bit? Det närmaste myntet till det är en dime, vilket är kort med en femtedel. Det kallas alltså en kort bit. Om du har en så lägger du den triumferande och sparar två och ett halvt öre. Men om du inte har det, och lägger dig en kvart, bjuder barskötaren eller butiksmannen lugnt på dig en krona som växel; och därmed har du betalat vad som kallas en lång bit, och förlorat två och en halv cent, eller till och med, i jämförelse med en kort bit, fem cent.

"Två bitar" eller "två bitar" fortsätter i allmänt bruk som ett vardagsuttryck , för 25¢, eller en kvarts dollar som i låtens slagord " Rakning och en frisyr , två bitar." Som ett adjektiv beskriver " tvåbitar " något billigt eller ovärdigt.

Roger Millers låt " King of the Road " innehåller raderna: Ah, men två timmars pushin' kvast köper ett / Åtta gånger tolv fyra bitars rum med hänvisning till skyltar som säger "Rum att hyra, 50¢."

I början av 1930-talet var Crown Records ett amerikanskt skivbolag som sålde skivor för endast 25¢. Företaget annonserade på sina ärmar, "2 träffar för 2 bitar."

Ett annat exempel på denna användning av "bit" kan hittas i dikten "Six-Bits Blues" av Langston Hughes , som inkluderar följande kuplett : Ge mig sex bitars värde o'ticket / På ett tåg som går någonstans...

Uttrycket lever också kvar i sportjubeln " Två bitar, fyra bitar, sex bitar, en dollar ... allt för ( spelarens namn) , stå upp och skrik!"

New York Stock Exchange fortsatte att notera aktiekurser i 1 ⁄ 8 dollar fram till den 24 juni 1997, då den började notera i 1 ⁄ 16 dollar . Den implementerade inte fullständigt decimallistning förrän den 29 januari 2001.

Ett 20-bitars frimärke från Danska Västindien, 1905

Danska Västindien

Från 1905 till 1917 använde Danska Västindien biten som en del av sitt valutasystem. 1904 introducerades två nya valörer: biten och francen som lades över de gamla cent- och dalervalörerna . De fyra enheterna var relaterade till 5 bitar = 1 cent, 100 bitar = 20 cent = 1 franc, 100 cent = 5 franc = 1 daler. Mynt gavs ut var och en denominerade i två enheter, bitar och cent, franc och cent, eller franc och daler. Frimärken var denominerade i bitar och franc; det lägsta värdet var fem bitar.

Storbritannien, Commonwealth-länderna och Irland

I Storbritannien, Irland och delar av det forna brittiska imperiet , där innan decimaliseringen användes en brittisk valuta med " pund, shilling och pence ", användes ordet "bit" i vardagsspråk på alla mynt med låg valör. . Således hänvisades till ett trepenningsmynt eller "trepenningsbit" som en "trepenningsbit", vanligtvis uttalad "thrupny bit".

Termen användes endast för mynt med ett värde av flera namngivna enheter (t.ex. tre pence), och användes aldrig för ett öre , en shilling eller en halv krona .

En "sixpenny bit" från 1946 av George VI

Även om det tidigare hade funnits andra värden i omlopp som "fyrpennybiten" eller " gryn ", var de "bits"-mynt som fortfarande användes i Storbritannien fram till decimaliseringen 1971 två-shilling-biten (eller "florin") (ofta "two-bob bit"), sixpenny biten (eller "tanner") och threepenny biten .

I Storbritannien hade användningen av termen "bit" redan försvunnit med undantag för " thuppeny biten ", när den brittiska valutan gick över till decimalmynt och den åtföljande förlusten av de myntvalörer som den hade gällt. Således kallas en bit av tio pence endast som "tio pence", eller till och med "tio kiss", inte som en "tio penny bit". Termen 'kissa' hänvisar till förändringen i förkortningen av den brittiska penny från 'd' till 'p' som betecknade 'New Penny'.

Det historiska amerikanska adjektivet "tvåbitar" (för att beskriva något värdelöst eller obetydligt) har en brittisk motsvarighet i " tuppenny-ha'penny " – bokstavligen värt två och en halv (gammal) pence.

Se även