Bibliotheca Rosenthaliana

Bibliotheca Rosenthaliana
Land	Nederländerna
Typ	Akademiska biblioteket
Etablerade	1880 ( 1880 )
Plats	amsterdam
Gren av	Amsterdam University Library Special Collections
Samling
Föremål insamlade	Böcker, tidskrifter , tidningar, tidskrifter, databaser , kartor , tryck , teckningar och manuskript
Storlek	120 000 totalt föremål 1 000 manuskript 80 arkiv
Tillgång och användning
Åtkomstkrav	Öppen för alla med behov av att använda samlingarna och tjänsterna
Hemsida	Bibliotheca Rosenthaliana

Bibliotheca Rosenthaliana är den judiska kulturella och historiska samlingen av University of Amsterdam Special Collections. Grunden för samlingen är Leeser Rosenthals personliga bibliotek, vars arvingar överlämnade samlingen som en gåva till staden Amsterdam 1880. År 1877 hade stadsbiblioteket blivit universitetsbiblioteket, så Bibliotheca Rosenthaliana gavs i huvudsak till universitetet . Bibliotheca Rosenthaliana har sedan dess expanderat till att bli den största samlingen i sitt slag i Kontinentaleuropa , med manuskript, tidiga tryckta böcker, bredsidor, efemera, arkiv, tryck, teckningar, tidningar, tidskrifter, tidskrifter och referensböcker.

Historisk bakgrund

Leeser Rosenthal (1794-1868)

Leeser (Elieser) Rosenthal föddes i Nasielsk , Polen den 13 april 1794 (13 Nisan 5554) i en familj av rabbiner och lärare. Han flyttade till Tyskland i ung ålder och arbetade som lärare i Berlin och Paderborn innan han bosatte sig i Hannover som en ekonomiskt oberoende Klausrabbiner vid Michael David'sche Stiftung. Det var i Hannover som Rosenthal träffade och gifte sig med Sophie (Zippora) Blumenthal, med vilken han fick tre barn, George, Nanny och Mathilde. Rosenthal var fascinerad av böcker om judiska ämnen och utvecklade en entusiasm för att samla dem. Så mycket att han spenderade sin frus hemgift på att köpa fler verk för att lägga till sin växande samling. Vid tiden för hans död 1868 ansågs Rosenthals samling vara det största privata biblioteket på detta område i Tyskland, bestående av mer än 5 200 volymer som inkluderade 32 manuskript, 12 hebreiska inkunabler och ett urval av sällsynta Hebraica och Judaica i ämnena religion, litteratur och historia.

amsterdam

Dekalogpergament av Jekuthiel Sofer 1768

Leeser Rosenthals son George (1828-1909) var bankman i Amsterdam när han ärvde sin fars bibliotek. George Rosenthal inhyste biblioteket i sitt hem på Amsterdams Herengracht och gav den holländsk-judiske bibliografen Meijer Roest (1821-1889) i uppdrag att sammanställa en katalog över samlingen. Katalogen, med titeln Catalog der Hebraica und Judaica aus der L.Rosenthal'schen Bibliothek, publicerades i två volymer 1875 med Leeser Rosenthals egen katalog, Yodea Sefer som bilaga. Leeser Rosenthals barn ville att biblioteket skulle förbli odelat och fungera som en offentlig resurs till minne av deras lärde far. För detta ändamål erbjöd de samlingen till kansler Bismarck att inrymmas i Kaiserliche und Königliche Bibliothek i Berlin, men han tackade nej till erbjudandet. Erbjudanden till andra europeiska och amerikanska bibliotek blev inte heller till någonting. År 1880 flyttade biblioteket i staden och universitetet i Amsterdam till de tidigare bågskyttebanorna på Singel-kanalen, där det fanns utrymme för biblioteket att expandera. Efter detta beslutade Rosenthals arvingar att presentera sin fars bibliotek för staden Amsterdam. Det antogs "med varmaste tack för en furstlig gåva" och Meijer Roest utsågs till intendent året efter. Sedan Bibliotheca Rosenthaliana blev en del av Amsterdams universitets bibliotek har samlingen ständigt utökats i linje med dess antagna roll som ett modernt, funktionellt bibliotek som täcker alla områden av judiska studier. Roest efterträddes som intendent av Jeremias M. Hillesum (1863-1943), som gjorde betydande tillägg till biblioteket. Han följdes i sin tur av Louis Hirschel (1895-1944), som 1940 färdigställde en ämneskatalog för biblioteket.

Andra världskriget

Ockupationen av Nederländerna ledde till att intendenten Hirschel och hans assistent MS Hillesum (1894-1943) avskedades i november 1940 och att läsesalen stängdes sommaren 1941. Lässalen stängdes och ett antal sigill hade bifogats, men det mesta av Bibliotheca Rosenthaliana förvarades i bokförrådet. Några av Bibliotheca Rosenthalianas manuskript och inkunabler hade redan placerats i lådor under bokdepån eftersom de ingick i en enda organisatorisk enhet tillsammans med universitetsbibliotekets. Herman de la Fontaine Verwey, universitetsbibliotekarien under kriget, planerade tillsammans med Hirschel att smuggla ut de mest värdefulla böckerna från läsesalen, med hjälp av gamla sigill som kasserades när nya användes. Till deras fördel var den enda kompletta katalogen ett handskrivet kartotek på hebreiska som de blandade noggrant för att göra det oanvändbart. Lässalen var dessutom överfylld och hade inga hyllnummer, så de kunde ta bort ett antal böcker utan att lämna märkbara luckor. Dessa böcker placerades sedan tillsammans med universitetets andra värdefulla böcker i ett härbärge i Castricum . I juni 1944 kom dock ordern om att Bibliotheca Rosenthaliana skulle avlägsnas. Genom en lycklig kombination av de la Fontaine Verweys företagsamma natur, samarbetet mellan bibliotekspersonalen och okunnigheten hos de som skickats för att packa ihop biblioteket, räddades Bibliotheca Rosenthalianas tidskrifter, broschyrer, bilder och tryck. Samlingen var öronmärkt för Institutet för studier av den judiska frågan och transporterades till Tyskland. Tack och lov hade ingenting ännu gjorts med böckerna när kriget slutade, och de flesta av lådorna med böcker återfanns i lager i Hungen , nära Frankfurt am Main , och skickades tillbaka till Amsterdam. Detsamma kunde inte sägas om intendenten, hans assistent och deras familjer, som också hade utvisats.

Material tillgängligt online

Abraham Levi Rayz beshraybung

• Specialsamlingarnas arkivsamlingar finns tillgängliga online , och detta inkluderar Bibliotheca Rosenthaliana-arkiv. Annat digitaliserat material från biblioteket finns på Särskilda samlingars bilddatabas samt bok- och manuskriptdatabas .
• De kodade arkivbeskrivningarna för specialsamlingarna är alla sökbara (på holländska).
• En del av krigsdagböckerna och hemliga trycksaker i samlingen har gjorts tillgängliga via het Geheugen van Nederlands krigsarv .
• Nästan alla hebreiska och jiddiska manuskript i Bibliotheca Rosenthaliana har digitaliserats och laddats upp av National Library of Israels Department of Manuscripts och Institute of Microfilmed Hebrew Manuscripts, och finns tillgängliga här .
• Det kungliga biblioteket i Nederländernas sida Delpher har även digitalt material från Bibliotheca Rosenthaliana.
• En digitaliserad kopia av en av höjdpunkterna i Bibliotheca Rosenthaliana, Esslingen Mahzor, finns tillgänglig online tillsammans med dess motsvarighet i New York.
• Bibliotheca Rosenthalianas samling av Menasseh ben Israel -böcker var den första som digitaliserades 1999 och har en egen webbplats .
• Pekidim och Amarkalim-arkivet kan också nås online .
• Biblioteket har också den holländska judiska biografiska ordboken .
• En kort digital variant av Bibliotheca Rosenthaliana-publikationen Treasures of Jewish Booklore från 1994 finns också tillgänglig online .

Höjdpunkter i samlingarna

• Pekidim & Amarkalim samling

Pekidim och Amarkalim (officerare och skattmästare) bildade en internationell organisation vars syfte var att samordna insamlingen för att stödja fattiga judar i Palestina. Organisationen upprätthöll nära kontakter med ledarna för de judiska samfunden i städerna Jerusalem, Hebron, Safed och Tiberias. Arkivet, som innehåller 10 100 inkommande brev, är en mycket viktig källa för den tidiga historien om den judiska bosättningen i Palestina i modern tid.

• Jacob Israël de Haan arkiv

Jacob Israël de Haan var inte en som behöll saker. Han var produktiv i sin korrespondens, men förstörde nästan varje brev han fick och bad mottagarna av hans brev att göra detsamma. Han gjorde också bort alla manuskript och förberedande stadier av sina böcker när de väl publicerats. Att hans arkiv, bestående av fyra lådor med handskrivet material och tre med kopior och urklipp, finns beror delvis på att han mördades, varefter hans hus förseglades och hans papper återlämnades till hans änka. De Haan presenterade också Bibliotheca Rosenthaliana med material under sin livstid, och mer har lagts till i arkivet sedan det förvärvades. Arkivet innehåller varierat material från 1904-1984 (främst 1904-1924), inklusive korrespondens, publikationer, föreläsningar, dikter och foton. Arkivet innehåller få brev från De Haans hustru och familj, de flesta skrivna efter 1919. Under tiden är alla bevarade affärsbrev från efter 1923. Anteckningarna från de juridikföreläsningar De Haan höll vid universitetet i Amsterdam och juristskolan i Jerusalem finns kvar, samt anteckningsböcker med utkast till hundratals dikter, publicerade och opublicerade.

• Esslingen Machzor

Det kanske mest välkända manuskriptet till Bibliotheca Rosenthaliana är Esslingen Machzor . Färdigställd av skrivaren Kalonymos ben Judah den 12 januari 1290 i Esslingen , är det en machzor för Yom Kippur och Sukkot . Manuskriptet är av en typ av bönebok skapad i Ashkenaz i mitten av 1200-talet och producerad i ungefär ett sekel. Dessa kodiker är alla mycket stora, vilket tyder på att de gjordes för community-användning. Detta bekräftas av inskriptionerna i vissa volymer, deras lyxiga utförande och deras rikliga dekoration. Esslingen Machzor har digitaliserats och gjorts tillgänglig online tillsammans med dess motsvarighet, som hölls på Jewish Theological Seminary i New York.

• Sefer eller Zarua

Bibliotheca Rosenthaliana har en kopia från det sena trettonde århundradet av Rabbi Isaac ben Moses från Wiens berömda verk, Sefer Or Zarua . Det var hans magnum opus , och han kallas därför ofta för Isaac eller Zarua. Trots dess karaktär som ett halakiskt verk ger Sefer Or Zarua massor av historisk information i form av vardagliga traditioner och lokala seder över hela Europa som gör det till en intressant källa för både religiösa och medeltida historiker. Detta manuskript är en av endast två bevarade medeltida kopior, den andra hålls på British Library i London, och grunden för den första publicerade upplagan av verket, publicerad 1862 i Zhytomyr . Sefer Or Zarua bevarar en av de tidigaste versionerna av berättelsen om Rabbi Amnon av Mainz .

• Sefer Mitzwot Katan

Sefer Mitzwot Katan , SeMaK, eller Small Book of Precepts, komponerades av Isaac ben Joseph av Corbeil 1280, och är en förkortad kopia av Great Book of Precepts av Moses ben Jacob av Coucy . Manuskriptet i Bibliotheca Rosenthaliana kopierades av Hannah, dotter till Menachem Sion. Det var extremt sällsynt att kvinnor skrev hebreiska medeltida manuskript. Faktum är att färre än tio kvinnliga skriftlärare är kända jämfört med över fyra tusen kända manliga skriftlärare. Dessa siffror kan dock vara missvisande eftersom majoriteten av manuskripten förblir anonyma. Många flickor fick lära sig att läsa, men bara de i familjer med forskare eller skriftlärda fick lära sig att skriva, så det kan ändå bara finnas ett fåtal fler kvinnliga skriftlärare av medeltida manuskript. Det går inte att fastställa om Hannah kom från en lärd familj, men med tanke på kvaliteten på hennes författarskap är det högst troligt. Efter att ha avslutat sitt exemplar av SeMaK, signerade Hannah och daterade den den 10 juni 1386.

• Leipnik Haggadah

Hamburg-Altona skolan för hebreiska upplysta manuskript var en del av återupplivandet av hebreiska manuskriptbelysning på sjuttonhundratalet, och en av dess mest inflytelserika skriftlärda var Josef, son till David av Leipnik. Endast tretton manuskript, alla Haggadot skrivna av Jodeph av Leipnik har hittats, av vilka Bibliotheca Rosenthaliana Leipnik Haggadah är en. Denna Haggadah verkar ha varit avsedd som en personlig gåva och inkluderar en förkortad version av Abravanels kommentar om Haggadah, och en kort mystisk kommentar. Leipnik Haggadah baserades på de två utgåvorna av Amsterdam Haggadah (1695 och 1712), vilket var standard för 1700-talets Haggadah-manuskript.