Bengt Gustafsson (general)

Bengt Gustafsson
Födelse namn	Sten Bengt Gustaf Gustafsson
Född	( 1933-12-02 ) 2 december 1933 Hästveda , Sverige
dog	15 mars 2019 (2019-03-15) (85 år) Stockholm, Sverige
Trohet	Sverige
Service/ filial	svenska armén
År i tjänst	1955–1994
Rang	Allmän
Kommandon hålls	Svea ingenjörregemente Övre Norrlands militärdistrikt Högsta befälhavaren

General Sten Bengt Gustaf Gustafsson (2 december 1933 – 15 mars 2019) var en svensk arméofficer . Han tjänstgjorde som överbefälhavare för Försvarsmakten 1986–1994.

Tidigt liv

Gustafsson föddes den 2 december 1933 i Hästveda , Sverige, son till Gustav Svensson, radiotekniker, och hans hustru Frida (född Lundell). Gustafssons tidiga intressen var fotboll, handboll, schack och bridge, löpning och höjdhopp. I lågstadiet ( folkskola ) trivdes han inte så bra med läraren, men på realskolan gick det bättre, men anpassningen var inte riktigt bra, då det var några lärare han hade svårt att komma överens med . Gustafsson hade också svårt att vara tyst på lektionerna.

Gustafsson tog examen utan häkte våren 1950 med godkända betyg. Sedan arbetade han på en bensinmack fram till julen 1950, varefter han slutade där för att det var för kallt och dåligt betalt. Gustafsson jobbade då på en försäkringskassa med register och så men tyckte det var enformigt. Han hade i många år tänkt bli pilot, helst officer, annars inom det kommersiella flyget. Han hade annars tänkt på en möjlig ingenjörsutbildning. Gustafsson studerade på utbildningsföretaget Hermods AB, kurser i praktisk matematik, aerodynamik, flygteknik, flygmotorer och material.

Karriär

De karakteristiska uttalandena om Gustafsson daterade den 7 mars 1951 lyder; "hans generella intelligens som helhet, knappt över genomsnittet, samt teknisk förståelse och flygorientering, medan motortestet ger ett betyg över medel. Genomgången i sociala och psykologiska frågor om normala för åldern. Även mognad är ungefär medelvärde, genomgången i sociala och psykologiska frågor om normala för åldern. medelstora energiresurser och någorlunda kunna organisera dem. Känslolivet lite omoget och inte särskilt nyanserat, i stort sett stabilt. Initiativ mediokert, förmågan att moderera uthållighet. Pålitlighet och ansvar är ännu inte helt moget, men förmodligen acceptabelt. Brister i någon anpassning, har små svårigheter med självdisciplin."

Gustafsson började sin militära karriär som sergeantpilot . Gustafsson blev antagen till utbildningen men klarade inte riktigt själva flygningen. Gustafssons bedömning i luften daterad 27 juli 1951 löd; "Dålig fartkänsla. Omogen, glömsk, slarvig. Dålig uppmärksamhetsfördelning. Dålig mental aktivitet i luften." och på marken "God förmåga, initiativförmåga och energisk. Lugn och förnuftig. Pålitlig. Intelligent." 40 år senare, som general och överbefälhavare, kommenterade Gustafsson det karaktäristiska uttalandet "som visar, som så småningom blir en livserfarenhet, att det tar lång tid, individuellt olika lång tid, att bli någorlunda komplett som vuxen. På ett skämtsamt sätt man kan säga att det snart visade sig att jag passade bäst på marken när man jämförde betyg från flyg- och marklärare." Han gick på Kungliga Arméns stabshögskola 1959 och blev officer i Bodens ingenjörkår (Ing 3). Gustafsson befordrades till löjtnant 1961 och gick på Militärhögskolan 1966 och befordrades till kapten året därpå. Han var generalstabsofficer i arméstaben och försvarsstaben 1966–1979 och var direktör vid Civilförsvarsstyrelsen 1970–1973 .

Överste Gustafsson, som chef för Svea ingenjörregemente 1981–82.

Gustafsson gick på Försvarshögskolan 1971 och 1982. Han befordrades till major 1972, till överstelöjtnant 1974 och till överstelöjtnant med specialtjänst innehad 1975. Gustafsson utnämndes till bataljonschef vid Älvsborgs regemente och (I 1975) befordrades till överste och utnämndes till regementschef för Svea ingenjörregemente (Ing 1) 1981. Han befordrades till överste 1982 och utnämndes till ständig sekreterare i försvarsdepartementet, en tjänst han stannade på till 1984. Gustafsson befordrades till överste. direkt från överste till generallöjtnant, passerade generalmajor, då han utnämndes till militärchef för Övre Norrlands militärdistrikt (Milo ÖN) från den 1 oktober 1984. Där tjänstgjorde han i två år. Han befordrades till general och tillträdde posten som överbefälhavare 1986. Gustafssons tid som överbefälhavare präglades till en början av fortsatta ubåtsjakter, men kom allt mer att handla om Berlinmurens fall och Warszawapaktens upplösning . Även om effekterna både för världen och för den svenska försvarspolitiken blev ännu tydligare för nästa överbefälhavare. 1992 förlängdes hans utnämning som överbefälhavare till den 1 juli 1994, då han gick i pension.

Gustafsson blev ledamot av Kungliga Krigsvetenskapsakademien 1979. 1990 blev Gustafsson hedersledamot i Kungliga Sjövetenskapsföreningen, men han slutade 2004. Gustafsson blev styrelseledamot i Allmänna Försvarsförbundet ( Allmänna ). försvarsföreningen ) 1982, av Swedair 1983 och Överstyrelsen för frivillig befälsutbildning 1984.

Privatliv

1957 gifte han sig med Inger Gustafsson. De fick tre barn, en son och två döttrar.

Död

Gustafsson avled i sitt hem den 15 mars 2019. Begravningen hölls vid Hedvig Eleonorakyrkan i Stockholm den 5 april 2019.

Datum för rang

Kampanjer

Rang	Datum
Fänrik	1959
Löjtnant	1961
Kapten	1967
Större	1972
Överstelöjtnant	1974
Överste	1981
Högre överste	1982
Generalmajor	–
Generallöjtnant	1 oktober 1984
Allmän	1 oktober 1986

Utmärkelser och dekorationer

svenska

• HM The King's Medal , 12:e storleken guldmedalj med kedja (1992)
• Flygvapnets Frivilligförbunds Förtjänstmedalj i guld (1994)

Utländsk

• 1:a klass av Örnkorsorden (2 februari 2005)

Bibliografi

•     Gustafsson, Bengt (2010). Sanningen om ubåtsfrågan: ett försök till analys . Försvaret och det kalla kriget (FOKK), 1652-5388 ; 23 (på svenska). Stockholm: Santérus. ISBN 978-91-7359-040-2 . SELIBR 11832973 .
•     Gustafsson, Bengt (2007). Det sovjetiska hotet mot Sverige under det kalla kriget . Publikation / Försvaret och det kalla kriget (FOKK), 1652-5388 ; 12 (på svenska) (1:a uppl.). Stockholm: Försvarshögskolan. ISBN 978-91-85401-84-0 . SELIBR 10684177 .
•     Gustafsson, Bengt (2006). Det "kalla kriget": några reflexioner . Publikation / Försvaret och det kalla kriget (FOKK), 1652-5388 ; 9 (på svenska). Stockholm: Försvarshögskolan. ISBN 91-85401-55-2 . SELIBR 10315918 .
•     Gustafsson, Bengt (1994). Åtta år av förändring (in Swedish). Stockholm: Informationsavd., Försvarsmakten. ISBN 91-972385-0-3 . SELIBR 7796994 .

externa länkar

Media relaterade till Bengt Gustafsson på Wikimedia Commons