Baskiska regionalval 1984

Baskiska regionalval 1984

1980 26 februari 1984 1986


Alla 75 platser i det baskiska parlamentet 38 platser behövs för en majoritet
opinionsundersökningar
Registrerad 1 584 540 Green Arrow Up Darker.svg 1,9 %
Valdeltagande
Green Arrow Up Darker.svg 1 085 304 (68,5 %) 8,7 pp
  Första fest Andra festen Tredje part
  Carlos Garaikoetxea 1979 (cropped).jpg Txiki Benegas 1979 (cropped).jpg Portrait placeholder.svg
Ledare Carlos Garaikoetxea Txiki Benegas
Fest EAJ/PNV PSOE HB
Förra valet 25 platser, 38,0% 9 platser, 14,2 % 11 platser, 16,5 %
Platser vann 32 19 11
Byte av säte Green Arrow Up Darker.svg7 Green Arrow Up Darker.svg10 Arrow Blue Right 001.svg0
Populär röst 451,178 247,786 157,389
Procentsats 41,8 % 23,0 % 14,6 %
Gunga Green Arrow Up Darker.svg 3,8 s Green Arrow Up Darker.svg 8,8 s Red Arrow Down.svg 1,9 pp

  Fjärde part Femte part
  Jaime Mayor Oreja 2009b (cropped).jpg Portrait placeholder.svg
Ledare Jaime borgmästare Oreja Mario Onaindia
Fest AP–PDP–PL EE
Förra valet 2 platser, 4,8 % 6 platser, 9,8 %
Platser vann 7 6
Byte av säte Green Arrow Up Darker.svg5 Arrow Blue Right 001.svg0
Populär röst 100 581 85,671
Procentsats 9,3 % 7,9 %
Gunga Green Arrow Up Darker.svg 4,5 s Red Arrow Down.svg 1,9 pp

BasqueCountryProvinceMapParliament1984.png
Valkrets resultatkarta för det baskiska parlamentet

Lehendakari före valet


Carlos Garaikoetxea EAJ/PNV

Invald Lehendakari


Carlos Garaikoetxea EAJ/PNV

Det baskiska regionala valet 1984 hölls söndagen den 26 februari 1984 för att välja den baskiska autonoma regionens andra parlament . Alla 75 platser i parlamentet var på val.

Baskiska nationalistpartiet (EAJ/PNV) fick 32 mandat, Baskiens socialistiska parti (PSE–PSOE) kom tvåa med 19 mandat, People's Unity (HB) kom trea med 11 platser, Folkets koalition ( AP PDP UL ) vann 7 platser och Baskien till vänster (EE) vann 6 platser.

Översikt

Valsystem

Det baskiska parlamentet var den delegerade , enkammarlagstiftande församlingen i den autonoma regionen i Baskien , som hade lagstiftande makt i regionala frågor enligt definitionen i den spanska konstitutionen från 1978 och den regionala självstyrelsestadgan , samt möjligheten att rösta förtroende för eller dra sig tillbaka det från en lehendakari .

Att rösta till parlamentet var på grundval av allmän rösträtt , som omfattade alla medborgare över 18 år, registrerade i Baskien och i full åtnjutande av sina politiska rättigheter. De 75 ledamöterna i det baskiska parlamentet valdes med hjälp av D'Hondt-metoden och en proportionell representation med sluten lista , med en valtröskel på fem procent av de giltiga rösterna i varje valkrets. Platser tilldelades till valkretsar, motsvarande provinserna Álava , Biscaya och Guipúzcoa , som tilldelades ett bestämt antal av 25 platser vardera för att tillhandahålla en lika representation av de tre provinserna i parlamentet som krävs enligt den regionala självstyrestadgan. Detta innebar att Álava tilldelades samma antal platser som Biscaya och Gipuzkoa, trots att deras befolkning från den 1 januari 1984 var 264 410, 1 189 417 respektive 694 822.

Vallagen gjorde det möjligt för partier och förbund registrerade i inrikesministeriet , koalitioner och grupperingar av väljare att presentera listor över kandidater. Partier och förbund som hade för avsikt att bilda en koalition inför ett val var skyldiga att informera den relevanta valkommissionen inom tio dagar efter valutlysningen, medan grupperingar av elektorer behövde säkerställa underskriften av minst 500 väljare i de valkretsar som de sökte val för. , förbjuda elektorer från att skriva på för mer än en lista med kandidater.

Valdatum

Mandatperioden för det baskiska parlamentet löpte ut fyra år efter datumet för dess tidigare val, om det inte upplöstes tidigare. Ett val krävdes att äga rum inom trettiosex och fyrtiofem dagar från dagen för parlamentets utgång. Det tidigare valet hölls den 9 mars 1980, vilket innebar att mandatperioden skulle ha löpt ut den 9 mars 1984. Valet krävdes att det skulle hållas senast den fyrtiofemte dagen från upplösningen, varvid det senast möjliga valdatumet för den Riksdagen måndagen den 23 april 1984.

Efter lagändringar 1981 beviljades lehendakari privilegiet att när som helst upplösa det baskiska parlamentet och utlysa ett snabbval , förutsatt att ingen misstroendeförklaring var under behandling. I händelse av att en investeringsprocess misslyckades med att välja en lehendakari inom en sextiodagarsperiod från parlamentets återsammanträde, skulle parlamentet upplösas och ett nytt val utlysas.

Opinionsundersökningar

Tabellerna nedan listar opinionsundersökningsresultat i omvänd kronologisk ordning, visar det senaste först och använder datumen när undersökningen fältarbete gjordes, i motsats till publiceringsdatumet. Om datum för fältarbete är okända anges istället publiceringsdatum. Den högsta procentandelen i varje enkätundersökning visas med bakgrunden skuggad i det ledande partiets färg. Om det blir lika, tillämpas detta på de siffror som har högst procent. Kolumnen "Lead" till höger visar procentenhetsskillnaden mellan partierna med högst procent i en omröstning.

Uppskattningar av röstavsikten

Tabellen nedan listar viktade röstavsiktsberäkningar. Avslag är i allmänhet uteslutna från partiets röstprocent, medan frågeformuleringar och behandlingen av "vet ej"-svar och de som inte tänker rösta kan variera mellan röstningsorganisationer. När det är tillgängligt visas platsprojektioner som bestämts av röstningsorganisationerna nedan (eller i stället för) procentsatserna i ett mindre teckensnitt; 38 platser krävdes för en absolut majoritet i det baskiska parlamentet (31–11 december 1983).

Röstningspreferenser

Tabellen nedan listar obearbetade, ovägda röstpreferenser.

Sannolikhet för seger

Tabellen nedan listar opinionsundersökningar om den upplevda sannolikheten för seger för varje parti i händelse av ett regionalt val.

Föredrar Lehendakari

Tabellen nedan listar opinionsundersökningar om ledares preferenser för att bli Lehendakari .

Resultat

Övergripande

← Sammanfattning av resultatet av valresultatet till det baskiska parlamentet den 26 februari 1984
BasqueParliamentDiagram1984.svg
Partier och allianser Populär röst Säten
Röster % ± sid Total +/−
Baskiska nationalistpartiet (EAJ/PNV) 451,178 41,81 +3,86 32 +7
Baskiens socialistiska parti (PSE–PSOE) 247,786 22,96 +8,80 19 +10
Popular Unity (HB) 157,389 14.59 –1,89 11 ±0
Folkets koalition ( AP PDP UL ) 1 100 581 9.32 +4,56 7 +5
Baskien till vänster (EE) 85,671 7,94 –1,84 6 ±0
Baskiens kommunistiska parti (PCE/EPK) 14 985 1,39 –2,62 0 –1
Neighborhood Labor (Auzolan) 2 10,714 0,99 –0,76 0 ±0
Vänstersocialistiska kandidatur (CSI) 2,507 0,23 Ny 0 ±0
Arbetarsocialistiska parti (PST) 2,173 0,20 –0,03 0 ±0
Spaniens kommunistiska parti (marxist-leninistiskt) (PCE (m–l)) 1 044 0,10 Ny 0 ±0
Union of the Democratic Center (UCD) n/a n/a –8.49 0 –6
Tomma valsedlar 5 029 0,47 +0,08
Total 1 079 057 75 +15
Giltiga röster 1 079 057 99,42 +0,41
Ogiltiga röster 6,247 0,58 –0,41
Avgivna röster/deltagande 1 085 304 68,49 +8,73
Nedlagda röster 499,236 31,51 –8,73
Registrerade väljare 1,584,540
Källor
Fotnoter:
Populär röst
EAJ/PNV
41,81 %
PSE–PSOE
22,96 %
HB
14,59 %
AP–PDP–UL
9,32 %
EE
7,94 %
PCE/EPK
1,39 %
Andra
1,52 %
Tomma valsedlar
0,47 %
Säten
EAJ/PNV
42,67 %
PSE–PSOE
25,33 %
HB
14,67 %
AP–PDP–UL
9,33 %
EE
8,00 %

Fördelning efter valkrets

Valkrets PNV PSE HB CP EE
% S % S % S % S % S
Álava 35,5 9 25.1 7 10.8 3 16.2 4 7.7 2
Biscaya 43,8 12 23.1 6 12.9 3 9.4 2 7.4 2
Guipúzcoa 40,8 11 22.1 6 18.7 5 6.8 1 8.9 2
Total 41,8 32 23,0 19 14.6 11 9.3 7 7.9 6
Källor

Verkningarna

Investitur
Omröstning → 11 april 1984 12 april 1984
Krävs majoritet → 38 av 75 Enkel
32/75
☒N
32/75
checkY
Tomma valsedlar
32/75
32/75
Frånvarande
11/75
11/75
Källor

Anteckningar

Opinionsundersökningskällor
Övrigt