Barbara Ogier

Barbara Ogier
Titelprent van Barbara Ogiers Verwellecominghe.gif
Frontispice of Verwellecominghe av Barbara Ogiers, en dikt om omständigheterna, till ära av Maximilian-Emmanuel av Bayern med anledning av hans besök i Antwerpen
Född Döpt den ( 1648-02-17 ) 17 februari 1648
Antwerpen , spanska Nederländerna
dog 18 mars 1729 (1729-03-18) (81 år gammal)
Antwerpen , spanska Nederländerna
Nationalitet flamländska
Yrke(n) Dramatiker, poetess

Barbara Ogier (döpt 17 februari 1648 – 18 mars 1720) var en flamländsk dramatiker av De Olijftak , en retorikkammare i Antwerpen. Hennes motto var "Deugd voeght yder" (Dygden är i sin ordning).

Liv

Barbara Ogier var dotter till Maria Schoenmaeckers och Willem Ogier . Hennes far var dramatiker och från 1660 också faktorn (huvudförfattaren) i De Olijftak (Olivgrenens) kammare för retorik. Den 10 december 1680 gifte hon sig med skulptören Willem Kerricx , som blev prins av Olijftak 1692. Deras son Willem Ignatius föddes den 22 april 1682. Han blev skulptör, målare och arkitekt. Han skrev också pjäser, liksom hans mor och farfar, och blev 1700 faktor för Olijftak .

Ogiers Dood van Achilles (Akilles död, 1680) spelades före en fars av hennes far, spelad samma dag. I inledningen till denna pjäs betonar Ogier att kvinnor har sin egen syn på historien, även i en fråga som belägringen av Troja . I det här fallet var det rimligt eftersom motivet till det trojanska kriget var bortförandet av en kvinna, Helen . Pjäsen tillägnades Isabelle de Condé, hustru till en advokat i Antwerpen.

De Olijftak erkände Ogiers talang, och hon kunde representera kammaren under tävlingen i Brygge 1700. Hon representerade också De Olijftak med anledning av stora festligheter som besöket i Antwerpen 1693 av den nya generalguvernören i de spanska Nederländerna , Maximilian Emanuel av Bayern . Vid detta tillfälle skrev hon på två dagar en kort pjäs där allegoriska och mytologiska karaktärer hyllar kurfursten och även beskriver det sorgliga ekonomiska tillståndet i Antwerpen efter stängningen av mynningen av Scheldt . De 360 ​​versraderna visar de allegoriska figurerna av Jungfrun av Antwerpen, Apollon, målning åtföljd av tre elever och skulptur med två elever. Dekoren till pjäsen gjordes av målaren Godefridus Maes, medan pjäsen gavs ut av Godgaf Verhulst, illustrerad med gravyr av Gaspar Bouttats.

Arbete

Allmän

Eftersom de hade mindre tillgång till det offentliga livet än män var det svårare för kvinnor att trycka sina verk. Vissa möjligheter var nästan helt förbehållna män, som retorikkammare, samhällen som kvinnor inte kunde gå med i. Barbara Ogier var ett undantag i många avseenden, eftersom de flesta av de kvinnliga författarna i södra Nederländerna var nunnor eller begyner som levde ett religiöst liv i ett kloster eller i en kvinnogemenskap. De tre tragedier hon skrev trycktes dock aldrig och överfördes endast delvis. De dikter vi känner av henne är från antologier från De Olijftak-kammaren.

Reception

Bland dem som höll Barbara Ogier i hög aktning under hennes liv var Joseph Lamorlet, hennes kollega i retorikens kammare, som i sin Ontwaekte Poesie genom Apollons röst kallade henne Sappho och skrev vers utan motstycke. År 1724 publicerade Willem van Swaanenburg i sin Parnas, of de zang-godinnen van een schilder , en begravningsdikt till minne av Barbara Ogier. Enligt Jan Frans Willems var kvaliteten på hennes poesi lika och kanske överlägsen hennes far Willems. Hon bad själv om ursäkt för bristerna i hennes stil i följande verser:

Vers på holländska Grov översättning
Är myn Rymkonst vol ghebreken?
Tis door kortheydt van den tydt :
'K wacht van Konstenaers gheen strydt.
Wie sal kvinnor teghenspreken ?
Min poesi, är den full av defekter?
Brist på tid är orsaken:
jag fruktar inte kritik från konstnärer.
Vem skulle våga säga emot en kvinna?

Lista över verk

År Titel Anteckningar
1677 De Getrouwe Panthera
Den trogna pantertragedin presenterades den 18 oktober 1677 för att hedra Théodore Verbruggen, skulptör, chefsdekanus för retorikens kammare, som ett förspel till pjäsen De Traegheydt av hennes far, Willem Ogier.
1680 De dood av Achilles i det belägrade Troyen
Akilles död i den belägrade staden Troja Tragedin presenterades den 18 oktober 1680 för att hedra Isabelle de Condé, hustru till Guillaume-Philippe de Herzelles; presenterades åter 1703.
1693 Verwellecominghe op de Saele van Pictura, aen Syne Doorluchtigheydt Maximiliaen Emmanuel Välkommen till måleriets kammare, till Hans Höghet Maximilian-Emmanuel, hertig av Bayern.


21 februari 1693. Detta är De Olijftak-kammaren för retorik, kopplad till Saint Luke-gillet .

1693 Inhout der Vereenigde Consten met de vertrooste Antverpia
Konsten förenades och Antwerpen tröstade .
1693 Baucis en Filemon
Baucis och Philemon Välkomstspel med anledning av dekanus Guillielmus Kerrickx måltid, presenterad den 18 oktober 1693.
1693 Het verwert Paradys
Paradise disturbed farce presenterad den 18 oktober 1693, återigen presenterad 1700.
1693 Willekom wensch Välkommen till Étienne Cornelisz ära. Janssens de Huioel, riddare, före detta borgmästare och rådman vid sitt val till hövding ( Hoofdman ) 1693.
1694 De Dolende Poësis
The Wandering Poetry Welcome, presenterad den 26 augusti 1694 för att hedra den nye hövdingen Gregorius Martens.
1694 Zeghenpraelende academie in the openinghe van haeren nieuwen Bouw
Akademien triumferade vid invigningen av sin nya byggnad Pjäs tillägnad magistraten i Antwerpen med anledning av invigningen av en ny byggnad av konstskolan, presenterad den 21 november 1694 i Antwerpen. Witsen-Geysbeek 73-74 </ref>
1699 Den Overwonnen Mars en de triumferande Peijs
Mars besegrade och freden segrade . Reciterat vid mottagningen för Joannes Carolus van Hove, före detta borgmästare och rådman i staden Antwerpen, chef för St. Lukas-gillet, vid Konstkammaren, 25 mars 1699.
1700 Den betwisten doodslag in het schuldig gemoet van den Grooten Alexander
Omtvistat mord i Alexander den stora tragedins dåliga samvete presenterades den 19 december 1700.
1709 De Dood van Clytus
The Death of Clytus Tragedy presenterades den 19 december 1709 på kungens födelsedag i närvaro av biskopen och magistraten i Antwerpen.
1714 Don Ferdinand ofta Spaenschen Sterrekyker
Don Ferdinand, eller den spanska teleskopkomedin som presenterades vid Konstkammaren, känd som St. Lukas-gillet, av amatörerna från Olijftak i Antwerpen den 21 oktober 1714.>

Anteckningar

Källor

Vidare läsning

  • Keersmaekers, A. (1996), "1639. Den unga förlossaren Guilliam Ogier kommer med ett nytt liv på den Antwerpse scenen. Komedie en rederijkers in zeventiende-eeuws Antwerpen", i Rob Erenstein (red.), Een theatergeschiedenis der Nederlanden . Tien eeuwen drama en teater in Nederland en Vlaanderen (på holländska), Amsterdam: Amsterdam University Press, s. 212–217
  • Prims, Floris (1949), "De dichteres Barbara Ogier", Bijdragen tot de geschiedenis bijzonderlijk van het oud hertogdom Brabant 32 (på holländska), s. 30–42
  • Vaeck, Marc van; Verhoeven, Nicole (1997), "Barbara Ogier, Een rederijkersdochter om mee te pronken", i R. Schenkeveld-van der Dusse (red.), Met en zonder lauwerkrans. Schrijvende vrouwen uit de vroegmoderne tijd 1550–1850: van Anna Bijns tot Elise van Calcar ( på holländska), Amsterdam: Amsterdam University Press, s. 391–395
Hämtad från " https://en.wikipedia.org/w/index.php?title=Barbara_Ogier&oldid=1134912318 "