Bagamanoc
Bagamanoc | |
|---|---|
| Bagamanoc kommun | |
 Flaggkarta
| |
 över Catanduanes med Bagamanoc markerad
| |
|
OpenStreetMap
 | |
.svg)  Bagamanoc Läge i Filippinerna
| |
| Koordinater: Koordinater : | |
| Land | Filippinerna |
| Område | Bicol-regionen |
| Provins | Catanduanes |
| Distrikt | Ensam stadsdel |
| Grundad | 12 juni 1950 |
| Barangays | 18 (se Barangays ) |
| Regering | |
| • Typ | Sangguniang Bayan |
| • Borgmästare | Odilon F. Pascua |
| • Vice borgmästare | Juan A. Velchez |
| • Representant | Hector S. Sanchez |
| • Kommunfullmäktige | Medlemmar |
| • Väljarkår | 8 616 väljare ( 2022 ) |
| Område | |
| • Totalt | 80,74 km 2 (31,17 sq mi) |
| Elevation | 73 m (240 fot) |
| Högsta höjd | 366 m (1 201 fot) |
| Lägsta höjd | −2 m (−7 fot) |
| Befolkning
(2020 folkräkning)
| |
| • Totalt | 11 086 |
| • Densitet | 140/km 2 (360/sq mi) |
| • Hushåll | 2,605 |
| Ekonomi | |
| • Inkomstklass | 5:e kommunala inkomstklassen |
| • Fattigdomsförekomst |
22,71 |
| • Intäkter | 77,56 miljoner ₱ (2020) |
| • Tillgångar | 213 miljoner ₱ (2020) |
| • Utgifter | ₱ 65,98 miljoner (2020) |
| • Skulder | ₱ 66,92 miljoner (2020) |
| Tjänsteleverantör | |
| • El | First Catanduanes Electric Cooperative (FICELCO) |
| Tidszon | UTC+8 ( PST ) |
| postnummer | 4807 |
| IDD : riktnummer | +63 (0)52 |
| Modersmål |
Pandan Bikol Tagalog |
| Hemsida | |
Bagamanoc , officiellt kommunen Bagamanoc , är en 5:e klass kommun i provinsen Catanduanes , Filippinerna . Enligt folkräkningen 2020 har den en befolkning på 11 086 personer.
Historia
På vad som är känt som Bagatabao, men mer av ön i träsket, Bagamanocnons som nu kallas Taraga, fanns det redan en bosättningsplats för kycklinguppfödning på den ogästvänliga platån Panay Island (Catanduanes).
Bosättningen var avgränsad i öster och norr av havet, blockerad av ett träsk och en fientlig kulle i söder och pressad av den krokodilangripna mynningen av vad som nu är känt som Bagamanocfloden i väster. Begränsad till ett begränsat territorium av naturkrafter kunde bosättningen knappast föda och skydda sig själv. Dessutom utgjorde frekventa räder av korsarer från Mindanao, Jolo eller Borneo för slavar ett allvarligt problem för deras existens.
En dag tvingade en vågad och äventyrlig ung man från stammen sig över flodens mynning för att leta efter rotting som behövs för att reparera hans framtida bruds familjehus. När han gick västerut vid kusten, svängde han till slut åt vänster för att våga sig på, men innan han skar ett avstånd i uppförsbacke såg han vad som såg ut att vara en kyckling som flög fram precis ovanför de högsta löven av pandanbuskar som präglade havet. Tillbaka i sin stam berättade han för klanen vad han såg om platsens skönhet, dess överflöd av mat och byggmaterial och försvaret erbjuds från piratens räd. Men eftersom platsen inte har något namn att säga när de hänvisar till det "upptäckta landet" varje gång någon pratar om platsen, skulle de kalla det "BAGAMANOC" vilket betyder att platsen var som en "kyckling" själva innebörden av Bagamanoc.
För att upptäcka Moro-rädernas kommande, reste folket ett vakttorn där havet svänger vid stranden närmast det nuvarande kommunalhuset. Trots tornet föll många Bagamanocnons fortfarande i korsarernas hand. När spanjorerna kom, fann de platsen som ett blomstrande samhälle. De omvände folket till kristendomen och gjorde en bosättning till en kommun under en governadorcillo. Under Spanien byggde stadsborna en betongkyrka och kommunhus av stenar, lime, melass och ägg. Men även under spanjorernas styre underkastade sig inte Bagamanocnons det spanska väldet, även om de sålde helt ut till kristendomen. Under revolutionen 1898–1901 litade Bagamanocnon sitt stöd till den filippinska revolutionären. Faktum är att en blodig skärmytsling ägde rum vid Mapulang Labo, där sedan Apolonio Cueva skickligt halshögg en amerikansk officer på en häst. När amerikanerna omorganiserade kommunstyrelsen reducerades staden till en ren stad Viga, senare Payo, tills Bagamanoc blev en kommun igen 1950.
Bagamanoc brukar kallas en liten stad med stora människor och riktigt så. Hon hade fått fram ett hundratal proffs utspridda över hela skärgården som på sitt blygsamma sätt gör sig ett namn och för sin födelseort. Landets representant till "Olympiska spelen i Tokyo" 1924. i diskuskastningsevenemanget kom från denna stad och den andra Catanduanes kongressledamot under en oberoende Filippin kommer härifrån. På senare tid och under den tid då de amerikanska baserna fortfarande är här i Filippinerna, har Bagamanoc också varit platsen för LORAN-stationen (Long Range Navigation Facilities) som i första hand installerats för att skydda landet från bland annat yttre hot.
Bagamanoc skapades från barrios av Quigaray, Hinipagan, Sukhan på ön Panay; Lati, på ön Lati; Bacac, Hinipaan, Bugao, Minaili och Bagamanoc i kommunen Panganiban i kraft av republikens lag nr 491 som godkändes den 12 juni 1950.
Kommunalråden i Bagamanoc och Panganiban enades om gränsen mellan de två städerna den 12 juni 1952. Avtalet godkändes av provinsrådet i Catanduanes den 12 juli 1952. Kongressen formaliserade avtalet genom att anta republikens lag nr 1038 som godkändes den 12 juni 1954. Gränsen angavs sålunda:
Gränsen för Panay Island mellan kommunerna Bagamanoc och Panganiban är en rak linje från Amontol Point till Tubigmanoc. Området väster om linjen tillhör den förra kommunen och territoriet öster om linjen tillhör den senare. Gränsen i Panganiban Bay är en rak linje från Amontol Point till mynningen av Pangcayanan Creek. Området nordväst om linjen tillhör den förra och territoriet sydväst om linjen tillhör den senare. Gränsen på fastlandet för nämnda kommuner sträcker sig från mynningen av Pangcayanan Creek efter det naturliga förloppet av nämnda bäck upp till betongtrumman och från den punkten med en rak linje till sitio Inacban: Förutsatt att sitio Inacban tillhör kommunen Panganiban.
Geografi
Kommunen Bagamanoc är belägen i den nordöstra delen av provinsen Catanduanes direkt mot det stora Stilla havet. Dess totala land är 80,74 kvadratkilometer (31,17 sq mi), och ligger cirka 62 kilometer (39 mi) norr om huvudstaden Virac. Dess läge är något ofördelaktigt i sin strävan efter utveckling på grund av dess avstånd från huvudstaden och framför allt är det öppet mot havet, varvid tyfonsvall ofta orsakade förödelse för kustlinjerna, särskilt till de bebyggda områdena under tyfoner.
Bagamanoc ligger mellan latitud 13*53'00” och longitud 124*11'00” till 124*23'00”. Det avgränsas på den östra sidan av Stilla havet, på den nordvästra sidan av kommunen Pandan, västra sidan av kommunen Caramoran och i söder av kommunen Panganiban.
Barangays
Bagamanoc är politiskt indelad i 18 barangays .
- Antipolo
- Bacak
- Bagatabao
- Bugao
- Cahan
- Hinipaan
- Magsaysay
- Poblacion
- Quigaray
- Quezon (Pancayanan)
- Sagrada
- Salvacion (Panuto)
- San Isidro
- San Rafael (Mahantod)
- San Vicente
- Santa Mesa
- Santa Teresa
- Vilken
Klimat
| Klimatdata för Bagamanoc | |||||||||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Månad | Jan | feb | Mar | apr | Maj | jun | jul | aug | sep | okt | nov | dec | År |
| Genomsnittlig hög °C (°F) |
29,1 (84,4) |
29,5 (85,1) |
30,3 (86,5) |
31,3 (88,3) |
32,3 (90,1) |
32,5 (90,5) |
32,2 (90,0) |
32,3 (90,1) |
32,1 (89,8) |
31,3 (88,3) |
30,6 (87,1) |
29,5 (85,1) |
31,1 (87,9) |
| Dagsmedelvärde °C (°F) |
25,5 (77,9) |
25,7 (78,3) |
26,2 (79,2) |
27,1 (80,8) |
28,1 (82,6) |
28,3 (82,9) |
28,1 (82,6) |
28,2 (82,8) |
27,8 (82,0) |
27,2 (81,0) |
26,9 (80,4) |
26,1 (79,0) |
27,1 (80,8) |
| Genomsnittligt låg °C (°F) |
22,0 (71,6) |
21,9 (71,4) |
22,2 (72,0) |
23,0 (73,4) |
23,9 (75,0) |
24,1 (75,4) |
24,0 (75,2) |
24,1 (75,4) |
23,6 (74,5) |
23,2 (73,8) |
23,2 (73,8) |
22,8 (73,0) |
23,2 (73,7) |
| Genomsnittlig nederbörd mm (tum) |
388 (15,3) |
301 (11,9) |
287 (11,3) |
148 (5,8) |
198 (7,8) |
220 (8,7) |
293 (11,5) |
206 (8,1) |
313 (12,3) |
628 (24,7) |
859 (33,8) |
694 (27,3) |
4 535 (178,5) |
| Källa: Climate-Data.org | |||||||||||||
Bagamanoc har ett tropiskt regnskogsklimat (Af) med kraftig till mycket kraftig nederbörd året runt och med extremt kraftig nederbörd i november och december.
Geologiska egenskaper
Strukturen på jordens yta av staden består till övervägande del av övre miocen-pliocen (skiffer- och sandstenssekvens) som ligger längs den västra och norra delen av kommunen. På samma sätt finns nya lager (alluvium) längs de kustnära flodbanksområdena och Krita Paleocen (metamorf bergart) och Pliocen Pleistocen (konglomeratbildning) finns på ön Late och Panay.
Markklassificering
Den kommunala jorden består av fyra (4) typer, nämligen: Odifferentiell bergsjord, Louisianalera, Hydrosol, Bantoglera och spår av strandsand mestadels längs kustområdena.
Topografi
Nästan 83 % av kommunens hela landyta är bergig och kuperad där 56 % (43,65 kvadratkilometer) av den är täckt av tjock skog och 44 % eller 34,30 kvadratkilometer är planterad med abaca, kokosnöt, rotfrukter och fleråriga träd. Låglandet eller slättområdet är cirka 17% av den totala marken eller 15,96 kvadratkilometer som omfattar de bebyggda områdena, rismark, diversifierad jordbruksmark och andra. Bergsområdet ligger i den västra delen av kommunen och den kuperade eller böljande terrängen ligger österut mot kustområdena, medan låglandet eller slättområdena ligger längs kust- och flodstranden.
Demografi
| År | Pop. | ±% pa |
|---|---|---|
| 1903 | 1,813 | — |
| 1960 | 8,706 | +2,79 % |
| 1970 | 8,812 | +0,12 % |
| 1975 | 9,456 | +1,42 % |
| 1980 | 9,469 | +0,03 % |
| 1990 | 10,179 | +0,73 % |
| 1995 | 10 407 | +0,42 % |
| 2000 | 9,684 | −1,53 % |
| 2007 | 10,183 | +0,70 % |
| 2010 | 11 370 | +4,09 % |
| 2015 | 11 551 | +0,30 % |
| 2020 | 11 086 | −0,80 % |
| Källa: Philippine Statistics Authority | ||
I folkräkningen 2020 var befolkningen i Bagamanoc 11 086 personer, med en täthet på 140 invånare per kvadratkilometer eller 360 invånare per kvadratkilometer.
Ekonomi
Jordbrukssektorn
De största grödorna i kommunen är matgrödor (ris, majs, rotfrukter, grönsaker och baljväxter) och kontantgrödor (abaca och kokosnöt). Stort paket risland ligger vid barangays Quezon, Santa Tersa, Antipolo och Bagatabao Magsaysay och Bugao. Abaca och kokosnötsplantager finns i alla barangay, utom barangays Poblacion, Santa Mesa och Santa Teresa.
Kommunen är inte identifierad som ett nyckelområde för utveckling av boskap, men det finns områden i vissa barangays som bidrar till boskapsuppfödning, särskilt carabao och boskap. Dessa är barangays San Isidro och Suchan. Boskapsuppfödningen i kommunen är mestadels bakgård och som arbetsdjur.
Identifierade fiskeutvecklingsområden är barangayerna Quezon, Batabao, Quigaray och Suchan. De flesta av dessa fiskdammar är nu för familjens uppehälle och inte för kommersiell produktion på grund av dess fysiska tillstånd. Bortsett från fiskdammarna finns det stora fiskeplatser i området som är ett kustområde. Dessa är Bagamanoc Bay. Loroman, Late och Quigaray Cove.
Handel och handelssektor
Kommunen har ingen stor kommersiell etablering och inte heller mycket handel och kommersiell verksamhet att tala om. Existerande finns cirka 96 lokalt registrerade och licensierade kommersiella etableringar i hela kommunen, allt från ett litet matställe till detalj- och grossistbutiker. De flesta av de större butikerna finns på den kommunala handelsremsan eller kommersiella affärsdistriktet.
Förutom den kommersiella remsan har kommunen den kommunala offentliga marknaden, som är strategiskt belägen nära slakteriet, den kommunala träningshallen och buss- och jeepneyterminalen.
Nästan alla kommersiella konsumentprodukter köps på kommersiella anläggningar i Virac, som tas hem dagligen lastade på en passagerares jeepney/buss eller en lastbil. Jordbruksgrödor säljs direkt till köpande kommersiell anläggning i Virac.
Turism
Det finns inga specifika turismaktiviteter i kommunen, även om det finns potentiella områden utrustade med naturegenskaper och resurser som främjar rekreation, fritid och andra hälsosamma upplevelser som kan ge syftet för besökare, utflykts- och semesterfirare. I grund och botten är orten kustnära, så det finns vidsträckta stränder, laguner, stim, vikar där man kan leka och fiska. Det finns också några floder och fall där vem som helst kan ha en picknick eller utflykt. Det finns också de tidigare LORAN Station Buildings (US Coast Guard Station) som ligger på toppen av en kulle och har utsikt över kustremsor av stränder och Stilla havet.
Bland dessa potentiella platser är vattenfallen vid Paday längs Panuto och Maragkiw River vid Bacak, Pantalan vid Caningan River, Quezon och Cagnipa vid Barangay San Vicente med utsikt över havet och en nsilet. Inkluderat är remsan av stränder som Bugao-Pogtangan Beach, Late Beach och Cabusiw-Dayhagan stränder längs de blå havet och koraller där man kan simma och dyka.
Industri
Kommunen är ett jordbruksbassamhälle där nödvändiga resurser för agroindustriella företag finns tillgängliga. Rikliga råvaror från skogen och andra jordbruksprodukter kunde användas till en stug- eller hemindustri. De vidsträckta haven kunde utnyttjas som källa för råvaror för fisk- och marinbearbetningsföretag och andra försörjningsaktiviteter för det lokala fiskarfolket. Förutom de rikliga råvarorna finns tillräcklig arbetskraft lättillgänglig.
Det finns ingen etablerad industri på orten, vad som är närvarande är småskaliga riskvarnar, av och på små hemmöbler, läderkläder och nipa-shingeltillverkning.
externa länkar
Platser i anslutning till Bagamanoc | ||||||||||||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| ||||||||||||||||
Bagamanoc
 Provinsen Catanduanes
| |
|---|---|
Virac (huvudstad och största kommun) | |
| kommuner | |