Awa Tanuki Gassen

Staty av Kinchō (Kinchō Jinja)

Awa Tanuki Gassen ( 阿波狸合戦 ) (även kallad Awa no Tanuki Gassen ( 阿波の狸合戦 ) eller Kinchō Tanuki Gassen ( 金長狸合戦 ) ) är en legend som utspelar sig i Tokuswa-provinsen (Prenow Ahima-provinsen ) ). Legenden handlar om ett stort krig mellan två tanuki- makter.

Det finns flera välkända berättelser om tanuki i Shikkoku, och denna sägs vara den mest kända bland dem från Tokushima. Denna berättelse dök först upp mot slutet av Edo-perioden, och i litteraturen publicerades den först i Meiji 43 (1910) under titeln "Shikoku Kidan Jissetsu Furudanuki Gassen" (四国奇談実説古狸合戦). Det var en kōdan från Meiji-perioden fram till tiden för kriget och blev populär i början av Showa-perioden när den blev avbildad i filmer. Under Heisei-perioden har det blivit ett vanligt tema inom samhällsutveckling och är allmänt känt i Tokushima Prefecture.

Legend

Berättelsen utspelade sig runt tenpō -perioden (från 1830 till 1844) nära Higaino i Komatsushima (nu Higaino-chō i staden Komatsushima, Tokushima ). En färgare vid namn Moemon (茂右衛門), som drev en färgaffär som heter Yamatoya (大和屋), räddade en tanuki som blev mobbad av människor. Snart blomstrade Yamatoyas verksamhet. Så småningom kom tanuki att fungera som Mankichis skyddsängel, som arbetade i butiken, och berättade om sitt ursprung. Denna tanuki kallades Kinchō (金長) och han var chef för den lokala tanuki, runt 206 år gammal. Medan han var i Mankichi, utförde Kinchō fantastiska tjänster som att bota kunders sjukdomar och spå, och skaffade sig ett stort rykte.

Några år senare bestämde sig Kinchō/Mankichi för att försöka höja sin rang i samhället utöver den som en ren tanuki, så han blev en lärling till bake-danuki, Rokuemon (六右衛門?), som bodde i Tsuda Bay, Myōdō Distrikt. Efter mycket träning visade Kinchō fantastiska prestationer och uppnådde nästan rankingen av Senior First Rank . Rokuemon, avsky för att släppa taget om Kinchō, försökte få honom att stanna som svärson genom att gifta sig med sin dotter. Kinchō kände sig dock tvungen att återvända till Moemon och ogillade dessutom Rokuemons grymma personlighet, så han vägrade.

Otillfredsställd med detta trodde Rokuemon att Kinchō så småningom skulle bli hans fiende och försökte tillsammans med en vasall mörda Kinchō. Kinchō, med hjälp av en tanuki från Higaino vid namn Fuji no Kidera no Taka (藤ノ木寺の鷹), gick till motattack. Men Taka dog i strid, och endast Kinchō kunde fly till Higaino.

Kinchō försökte rekrytera anhängare för att ta hämnd för Taka, och startade en strid med Rokuemon och hans anhängare. I denna strid vann Kinchōs armé och Rokuemon blev biten till döds, men Kinchō led dödliga sår och dog efteråt inom kort.

Det sägs att Moemon, i ånger för hur Kinchō förlorade sitt liv precis innan han uppnådde rankingen av Senior First Rank, gick själv till Kyotos präst vid Yoshida Shrine och gav honom titeln Senior First Rank.

Runt tiden för denna strid ryktades det att Kinchōs armé samlades vid Chinjuskogen som förberedelse för strid mot Rokuemon. När människor gick in i skogen för att se sightseeing, hörde de mycket skrik och såg fotspåren från ett stort antal tanuki, vilket ledde till spekulationer om att ryktena om en strid inte bara var lögner eller sagor.

Variation

Katsuuragawa (Katsuura-floden)

Den exakta historien varierar beroende på källan, vilket ofta ses vara resultatet av att ha påverkats av en viss kōdan.

Rokuemons dotter hette Koyasuhime (小安姫). Hon var mycket förälskad i Kinchō och kritiserade Rokuemon för att ha försökt attackera Kinchō, och begick slutligen självmord i ett försök att få honom att känna skuld. Koyasuhimes död ökade dock bara Rokuemons hat. Dessutom blev Kinchō, när han hörde döden av Koyasu som älskade honom, mer beslutsam att fälla Rokuemon.
Striden ägde rum runt Katsuura River, Kinchōs och Rokuemons armé var båda mer än 600 tanuki, och striden varade i 3 dagar och nätter.
Shibaemon-tanuki från Awaji Island deltog också i striden.
Trots att han fick ett dödligt sår, återvände Kinchō desperat till Higaino och tackade Moemon innan han förlorade sin slutliga styrka. Moemon, rörd av att se detta och hur han levde, gudomliggjorde Kinchō som en daimyōjin (visdomsgud).
På gränsen till döden blev Kinchō en ande och tjänade som Mankichis skyddsande, och svor att tjäna som en gud för familjen Moemon även efter döden, som en tacksamhetshandling. Moemon, rörd av detta, gudomliggjorde Kinchō som en daimyōjin (visdomsgud).
Efter Kinchō och Rokuemons död började deras söner slåss i sorg över Kinchō och Rokuemon, men Tasaburō-tanuki ingrep och medlade och avslutade kriget.

Ursprung

Under Tenpōs år fanns det en berättelse om hur en tanuki som räddats av Yamatoya betalade tillbaka tjänsten som ett tecken på tacksamhet, vilket ledde till teorin att den här historien kom från den berättelsen. Ett visst år efter det inträffade en incident där ett stort antal tanuki-lik hittades vid flodstranden av floden Katsuura, vilket ledde till teorin att berättelsen om den stora sammandrabbningen mellan Kinchō och Rokuemon föddes från människor som skapade en " kōdan" (berättande berättelse) baserat på dessa händelser.

Å andra sidan kan de typer av strider, tragedier och konflikter som beskrivs i detta krig, som är aspekter av det mänskliga samhället, också ses som en skildring av händelser i det mänskliga samhället med människorna ersatta av tanuki.

I ett andligt berg av Tokushimas Shugendō- utövare var det en kamp mellan de olika sekterna. I legenden som kallas Furudanuki Kinchō Giyuu Chinsetsuseki (古狸金長義勇珍説席), fanns det en scen för stenkastning, och eftersom stenkastning var en militär teknik från medeltiden, finns det teorin att berättelsen om slaget mellan tanuki baserades på en strid mellan Shugendō-utövare på berget Tairyūji och berget Tsurugi . I denna teori skulle Shugendō-utövarna på Tairyūji vara baserade på Kinchō och Shugendō-utövarna på Mount Tsurugi skulle vara baserade på Rokuemon, vilket antyder att det är relaterat till en sammandrabbning som utbröt när olika skolor i Shugendō från två olika baser, de från berget Tairyūji som försökte flytta norrut och de från berget Tsurugi som försökte flytta söderut kolliderade med varandra.

Tokushima-prefekturen var också en plats där aizome (japansk indigofärgning) trivdes, som använde sand i sin process, och sanden som kunde brytas från Tsudabukten var den mest lämpliga för aizome. Detta leder till teorin att tanukikriget var baserat på en kamp om dessa sandar mellan de två sidorna av Katsuurafloden. Det finns också en teori om att den är baserad på en strid om fiskestrider mellan Tsuda-distriktet och Komatsushima. Asagawa Yasutaka, översteprästen för helgedomen Tsuda-ji, där det finns ett landmärke kring Rokuemon, stöder också denna teori. Om en av dessa teorier om att denna berättelse är baserad på det mänskliga samhället är sann, skulle detta betyda att det faktiskt är en berättelse där människors dårskap har projicerats på den oklanderliga tanuki.

Oavsett sanningen om berättelsen om tanuki, var Shibaemon en riktig person, och filmen Awa Tanuki Gassen från 1939 är baserad på en kōdan-bok såväl som de muntliga legender som berättas av en direkt ättling till Shibaemon. Det finns också teorin om att händelsen med Mankichi som blev skyddad av en tanuki var en separat händelse från tanukikriget, med senare kōdan-berättare som knöt ihop dem för att skapa "Awa Tanuki Gassen"-sagan.

Besläktade legender

Enligt legender i Tokushima Prefecture, under Awa-domänens tider, slogs tidtrumman (en trumma för att meddela om tiden) men trumman slogs inte i staden först vid 4-tiden i Fujita Ōmichi området och vid 6-tiden i Teramachi-området. Detta sägs bero på att i en underordnad helgedom till Fujita Ōmichis Konpira Jinja, var Kichōs omedelbara ättling inskriven som "Oyotsu-san" (vilket betyder fyra), och i Teramachis Myōchō-ji var en kvinnlig tanuki inskriven som "Oroku-san" betyder sex), och en förbannelse skulle uppstå om trumman slogs samtidigt som deras namn. I en annan teori beror det på att Rokuemons (vars namn börjar med "sex") omedelbara ättling var inskriven i Teramachi.

Filmer

Awa Tanuki Gassen (1939)
Awa Tanuki Yashiki (1940)
Awa Odori Tanuki Gassen (1954)
Awa Tanuki Henka Sōdō (1958)
Heisei Tanuki Gassen Ponpoko (1994)

Källor

Awa Tanuki Gassen på Google Books (tyska)
井上友治 (maj 1980). 狸と日本人 . 黎明書房. NCID BN06991060 .
笠井新也 (augusti 2009) [1927]. 阿波の狸の話 . 中公文庫. 中央公論新社. ISBN 978-4-12-205193-5 .
後藤捷一 (juli 1922). "阿波に於ける狸傳説十八則". 民族と歴史 . 日本学術普及会. 8 (1号（通巻43号）). NCID AN00237313 .
斉藤小川町ほか (oktober 2006). 人文社編集部編 (red.). 日本の謎と不思議大全 . ものしりミニシリーズ. Vol. 西日本編. 人文社. ISBN 978-4-7959-1987-7 .
高橋晋一 (januari 2000). "「はなし」の社会的機能阿波の狸話をめぐって". 世間話研究 . 世間話研究会 (10). NCID AA11578391 .
多喜田昌裕 (april 2009). "阿波狸合戦の真実". I 力石幸一編 (red.). 不思議大陸アトランティア . STADSMOK. Vol. 1号. 徳間書店. ISBN 978-4-19-710208-2 .
武田明・守川慎一郎 (mars 1977). 阿波の伝説 . 日本の伝説. 角川書店. NCID BN03653571 .
戸部民夫 (12 januari 2013). 神様になった動物たち . だいわ文庫. 大和書房. ISBN 978-4-479-30417-3 .
内藤浩誉ほか (december 2007). 日本口承文芸学会編 (red.). シリーズことばの世界 . Vol. 第3巻. 三弥井書店. ISBN 978-4-8382-3160-7 .
中村禎里 (mars 1998). "徳島県のタヌキ祠". I 沼義昭博士古稀記念論文集編集委員会編 (red.). 宗教と社会生活の諸相 . 隆文館. ISBN 978-4-89747-338-3 .
村上健司 (25 augusti 2008). 日本妖怪散歩 . 角川文庫. 角川書店. ISBN 978-4-04-391001-4 .
横山泰子 (oktober 2009). "狸は戦い、舞い踊る". I 小松和彦編 (red.). 妖怪文化研究の最前線 . せりか書房. ISBN 978-4-7967-0291-1 .
横溝正道ほか (augusti 1989). 全国神社大要覧 . 大竹伸宜監修. リッチマインド出版事業部. NCID BN04522127 .
桂冨士郎 (17 april 1994). "阿波文学散歩". 徳島新聞 (på japanska) (朝刊 ed.). sid. 13.
"徳島県小松島市タヌキの町を愉快にアピール". スポーツ報知 (på japanska). 報知新聞社. 21 april 2009. sid. 21.
三輪さち子 (31 januari 2010). "徳島市津田西町かいわいタヌキ総大将、いま神様". 朝日新聞 (på japanska) (大阪版新). 朝日新聞社. sid. 31.
吉松美和子 (22 september 2011a). "津田の狸伝説六右衛門の魅力". 徳島新聞 (på japanska) (朝刊 ed.). sid. 27.