Army Ranger School
| Army Ranger School | |
|---|---|
| Arméns jägarskola | |
| Aktiva | 1945–1975 |
| Land | Sverige |
| Trohet | svenska försvarsmakten |
| Gren | svenska armén |
| Typ | Ranger |
| Storlek | Bataljon |
| Del av |
Kiruna försvarsdistrikt (1945–1955) VI Militärdistrikt (1955–1966) Övre Norrlands militärdistrikt (1966–1975) |
| Garnison/HQ | Kiruna |
| Mars | "Friska tag" (Modéer) |
| Insignia | |
| Unit insignia m/1952 |  |
Svenska arméns vaktmästarskola ( svenska : Arméns jägarskola , JS) var ett svenskt armévaktförband som var verksamt i olika former mellan 1910 och 1975. Förbandet var baserat i Kiruna , Lappland .
Historia
Armévaktskolan har sitt ursprung i Skidbataljonen som 1910 inrättades i Boden som Norrbottens regementes 4:e bataljon. 372 värnpliktiga från Sveriges då 25 inskrivningsområden skrevs in i Boden för träning under vinterförhållanden. Skidbataljonen fanns kvar till 1943, då Norrbottens regementes Rangerbataljon i Kiruna ( Norrbottens regementes jägarbataljon i Kiruna , I 19 K) höjdes. Efter den tyska invasionen av Norge den 9 april 1940 opererade Skidbataljonen i fjällområdena längs gränsen mellan Norge och Sverige liksom den efterföljande Rangerbataljonen fram till krigets slut. En av soldaterna som tjänstgjorde i Skidbataljonen under andra världskriget var Sveriges blivande överbefälhavare Stig Synnergren .
1945 års klass, som utgjorde 4:e Rangerbataljonen vid Norrbottens regemente (I 19) skrevs in i Boden. Efter järnvägstransporter flyttade bataljonen den 14 juni in i inte helt färdiga nya baracker i Kiruna. Således omorganiserades I 19:s skidbataljon till Army Ranger School (JS). Enheten bildades formellt den 1 juli. Den hade samma befäl som Kiruna försvarsdistrikt (Fo 66). Den 1 februari 1946 justerades skolans beteckning till JS. 1955 skildes skolans personal från försvarsdistriktet och fick därmed en egen chef.
Armévaktskolans uppgifter var att utbilda soldater och officerare på vintern och jägartjänst för . armén Cirka 400-500 man var fördelade på två kompanier. Officerarna rekryterades från hela landet med en treårig turné i aktiv tjänst. Sedan kunde de förmedla kunskapen till sina hemenheter om hur man agerar i en subarktisk miljö i ett område så stort som Schweiz . Även om den militära utbildningen var viktig och till stor del baserad på säkra vinterförhållanden, var den främsta anledningen till att Armévaktskolan placerades i Malmfälten att den skulle försvara de värdefulla minorna.
Lapplands vaktregemente (I 22/Fo 66) organiserades den 1 juli 1975 genom sammanslagning av Kiruna försvarsdistriktsstab (Fo 66) och Arméns vaktskola (JS). Regementet upplöstes 2000.
Träning
Träningen genom åren följde i princip samma schema. Gruppledarna anmälde sig i maj och de meniga en månad senare. Under sommaren bedrevs grundläggande militärutbildning som även innefattade marschträning med tyngre kit och efterhand längre distanser. Tidigt på hösten genomfördes fjällmarsch och efter 1960, då den gröna baskern infördes, kröntes den genomförda marschen med en ceremoni där fältmössan byttes ut mot baskern. Detta var beviset på att man visat rätt skicklighet som ranger och blivit tuff nog att stå emot länge under primitiva förhållanden.
Under hösten fortsatte träningen med gruppövningar och en grundläggande vinterträning där man lärde sig grunderna i strid och överlevnad vintertid . Där var skidorna grunden till allt . Att förflytta sig långa sträckor, dra snöslädar , begrava sig i snöbivackerna , skjuta och klä sig ordentligt. Även bergsklättring ingick. De senaste månaderna bestod av strids- och underrättelseutbildning i plutonen och kompaniet. Soldaterna tillbringade dagar eller en vecka på fältet, återhämtade sig sedan och gick sedan ut på fältet igen. militärdistriktets gemensamma övning .
Lagsektionerna ( anspannstropparna ) med hästar och även traktorer användes fram till början av 1960-talet . Då togs de första terrängfordonen i bruk, Bandvagn 202 som på 1980-talet ersattes med Bandvagn 206 . Även snöskotrar introducerades i stor utsträckning vilket förbättrade rörligheten under vintern. Beväpningen bestod i början av halvautomatiska gevär och maskingevär. Dessa ersattes senare med automatgevär, först Ak 4-geväret och sedan Ak 5 . Sedan tillsattes RBS 56 BILL och 8 cm bruk som ingick i varje rangerkompani. För soldaterna var det minutbildning , ranger strid, överlevnad, sabotage, spaning, nära flygstödsutbildning med mera. Vintern varade 7–8 månader om året med en årsmedeltemperatur på -1,2 grader. Innan man antogs till enheten var man tvungen att göra fysiska och psykologiska tester för att " separera vetet från agnarna" . Man var tvungen att uppfylla kraven för militärförbandsklass 1A ( förbandsklass 1A ) .
Befälhavare
- 1944–1948: Gösta Wetterhall
- 1948–1952: Erik Lundholm
- 1952–1957: Bengt Olof Brodin
- 1962–1965: Jens Emil Alfred Bögvad
- 1965–1966: Olof Gunnar Dackenberg
- 1966–1973: Åke Clarence Jonsson
- 1973–1975: Erik Olof Forsgren
Namn, beteckningar och platser
| namn | Översättning | Från | Till | |
|---|---|---|---|---|
| Arméns jägarskola | [Svenska] Army Ranger School | 1945-07-01 | – | 1975-06-30 |
| Beteckning | Från | Till | ||
| AJS | 1945-07-01 | – | 1946-01-31 | |
| JS | 1946-02-01 | – | 1975-06-30 | |
| Plats | Från | Till | ||
| Kiruna Garnison | 1945-07-01 | – | 1975-06-30 |
Fotnoter
- ^ Marschen upprättades 1962 genom arméorder 418/1962. Den övertogs 1975 av Lapplands Ranger Regemente och används sedan 2000 av Lapplands Ranger Group ( Lapplandsjägargruppen ).
- ^ Överstelöjtnant Bögvad dog i Sinai under transport till ett fältsjukhus den 16 juli 1970, efter att ha träffats av egyptisk eld vid observationsposten Op Blue.
Anteckningar
Skriva ut
- Appich, Thomas W. Jr. (22 juli 1988). "Referenshjälp svensk–engelsk ordlista över militära och tekniska akronymer och förkortningar" ( PDF) . Joint Publications Research Service . Informationstjänst för utländska sändningar . Arkiverad (PDF) från originalet den 20 februari 2017 . Hämtad 7 februari 2019 .
- Berglund, Torsten (2016). "Lapplands tuffa jägare". Soldat & Teknik (på svenska). Karlskrona: Albinsson & Sjöberg (3). ISSN 2000-8309 . SELIBR 12070891 .
- Braunstein, Christian (2003). Sveriges arméförband under 1900-talet . Skrift / Statens försvarshistoriska museer, 1101-7023 ; 5 (på svenska). Stockholm: Statens försvarshistoriska museer. ISBN 91-971584-4-5 . SELIBR 8902928 .
- Gullberg, Ingvar E. (1977). Svensk-engelsk fackordbok för näringsliv, förvaltning, undervisning och forskning [ A Swedish-English dictionary of technical terms used in business, industry, administration, education and research ] ( in Swedish) (2nd ed.). Stockholm: Norstedt. ISBN 91-1-775052-0 . SELIBR 8345587 .
- Holmberg, Björn (1993). Arméns regementen, skolor och staber: [en uppslagsbok] : en sammanställning ( in Swedish). Arvidsjaur: Svenskt militärhistoriskt bibliotek (SMB). ISBN 91-972209-0-6 . SELIBR 7796532 .
- Petersson, Ulf, red. (2004). "Stig Synnergren har avlidit" [Stig Synnergren har dött]. Insats & Försvar (på svenska). Försvarsmakten (2). ISSN 1652-3571 .
- Sandberg, Bo (2007). Försvarets marscher och signaler förr och nu: marscher antagna av svenska militära förband, skolor och staber samt igenkännings-, tjänstgörings- och exercissignaler ( på svenska) (Ny uppl.). Stockholm: Militärmusiksamfundet med Svenskt marscharkiv. ISBN 978-91-631-8699-8 . SELIBR 10413065 .