Anita Gradin

Anita Gradin
Riksdagsledamot 1969–1992
I tjänst
Personuppgifter
Född
( 1933-08-12 ) 12 augusti 1933 Hörnefors , Sverige
dog 23 maj 2022 (2022-05-23) (88 år)

Anita Gradin (12 augusti 1933 – 23 maj 2022) var en svensk politiker och ambassadör. Hon var minister med ansvar för invandrar- och jämställdhetsfrågor vid Arbetsmarknadsdepartementet i Sverige 1982–1986. Hon var utrikeshandelsminister vid UD 1986–1991. 1995–1999 var hon ledamot i UD. Europeiska kommissionen med ansvar för immigration, inrikes frågor och rättvisa; förbindelser med ombudsmannen; och finansiell kontroll och bedrägeriförebyggande.

Gradin var ordförande för Socialist International Women och arbetade mot kvinnohandel.

Biografi

Gradin var dotter till pappersarbetaren Ossian Gradin (1910–1986) och Alfhild Gradin (1913–1984), född Englund. Hon var gift med överstelöjtnant Bertil Kersfelt. Gradin tog examen 1950, studerade vid Svenska Skolan 1953, vid British School of Economics 1954, vid Nordiska Folkhögskolan i Genève 1958, och blev socialist i Stockholm 1960. Hon var journalist vid Västerbottens Folkblad fr.o.m. 1950–52, anställd i Skogs- och flytarbetarförbundet 1952–55, journalist på Arbetarbladet i Gävle 1955–58 och på TCO-tidningen 1960–63. Gradin anställdes av socialplaneringsnämnden i Stockholm som sekreterare i Stadshögskolans kvinnonämnd, 1963–67, statssekreterare vid 1963 års ministerråd, ledamot av skolöverstyrelsens utbildningsnämnd 1971–81, av Internationella hälsovården. och socialutskottet 1972–78, ordförande i styrelsen för internationella adoptionsfrågor 1973–79 och ledamot av 1982 års expertgrupp för immigrationsforskning. Gradin var ledamot av terminskommittén 1974 1974–1975, av forskarutbildningsundersökningen 1974–1977, av delegationen för jämställdhet 1975–1976, av forskningssamarbetskommittén 1978–81 och av abortkommittén 1980–80. . Hon var specialist på hotell- och restaurangundersökningen 1974–78, ledamot i 1975 års näringsutskott 1975–77, ordförande i Sveriges sociala förening 1976–81 och styrelseledamot i Stockholms arbetarkommun 1968–82. Hon var ordförande i Stockholms stads socialdemokratiska kvinnodistrikt 1968–82 och vice ordförande i Kvinnoförbundet från 1975. Gradin var ledamot av kommunfullmäktige i Stockholm 1966–68 samt ledamot av Dansk Folkestyrelse / Tandläkarkommittén 1966–76. 1997 utsågs Gradin till hedersmedborgare i sin hemstad Umeå.

Positioner

  • Riksdagsledamot (i Stockholms stads andra kammare 1969–70) 1969–1992
  • Suppleant i 1969–70 års utskott
  • Suppleant i justitieutskottet 1971–82
  • Ledamot av utbildningsnämnden 1971–76
  • Ledamot av finansutskottet 1976–82
  • Suppleant i Europarådets svenska delegation 1973–80 och ledamot 1981–82
  • Statsrådet 8 oktober 1982 – 1991
  • Arbetsministeriet (minister för immigration och lika möjligheter) 1982–1986
  • Utrikeshandelsminister 1986–1991
  • Riksdagsledamot, vice ordförande i näringsutskottet 1991–1992
  • Ambassadör i Wien 1992–1994
  • Ledamot av Europeiska kommissionen 1995–1999
  • Ordförande i Handelskammaren Sverige-Israel

EU-kommissionär

När Sverige gick med i Europeiska unionen 1995 utsågs Gradin till Sveriges första medlem av EU-kommissionen, under dess ordförande Jacques Santer. Hon var ansvarig för immigration, rättsliga och inrikes frågor, förbindelser med Europeiska ombudsmannen, ekonomisk styrning och kontroll och bedrägeribekämpning. Hon hamnade i fokus sedan kampanjen mot bedrägeri befanns vara försummad och flera kommissionärer, särskilt Édith Cresson , anklagades för korruption. I mars 1999 tvingades hela Santerkommissionen avgå och ersättas av en interimskommission ledd av Manuel Marín. Gradin ingick också i Marín-kommissionen och avgick slutligen i november 1999 när Prodi-kommissionen tillträdde. Under sin tid i EU-kommissionen bidrog Gradin bland annat till lagstiftning om jämställdhet, ökad transparens och kriminalisering av trafficking.

Död

Gradin dog i maj 2022, 88 år gammal.

Utmärkelser

Gradin nominerades den 9 maj 2007 av Europarörelsen i Sverige till Årets europé 2007 i Sverige.

Arbetar

  • Lagstadgad lycka? En bok om lag, samhälle och äktenskap (1971)
  • Vårdkunskap: Socialmedicin (1972)
  • Från bruket till Bryssel: minnen från ett politiskt liv ( 2009)
  • Klingvall och Ström (röd): Från Myrdal till Lindh. Svenska diplomatprofiler. (2010)

Biografier (urval)

  • Lagstadgad lycka? En bok om samhället, äktenskap och äktenskap (1971)
  • Hälsovård: Socialmedicin (1972)
  • Från bruket till Bryssel: minnen av ett politiskt liv (2009)
  • Klingvall och Strøm (röd): Från Myrdal till Lindh. Svenska diplomatprofiler . (2010)

Anteckningar

  1.   ^ Vem är det : Svensk biografisk handbok 1999 , red. Elisabeth Gafvelin, Kunskapsförlaget PA Norstedt & Söners Förlag, Stockholm 1998 ISBN 91-1-300536-7 ISSN 0347-3341 s. 376

Tryckta källor

  • Fakta om folkvalda: Riksdagen 1985–1988 , utgiven av Riksdagens förvaltningskontor, Stockholm 1986 ISSN 0283-4251 s. 105

Webb källor

externa länkar

Politiska ämbeten
Nytt kontor
Svensk EU-kommissionär 1995–1999
Efterträdde av