Anders Mowatt från Hugoland

Anders Mowatt från Hugoland
Född
c.1530 Balquholly (av Turriff ), Banffshire , Skottland
dog
c.1610 Hovland, Tysnes , Hordaland , Norge
Trohet  
Denmark Konungariket Skottland Danmark–Norge
Service/ filial  
Denmark Royal Scots Navy Royal Dano-Norwegian Navy
Rang Amiral
Makar) Ursula Tollach och Else Tronds Rustung
Barn John, Gilbert, Patrick, James Malcolm, Axel , Christoffer, Karen

Anders Mowat av Hugoland (även Andrew Mowat ) (ca 1530 – ca 1610) var en skotsk köpman som blev känd som "Lord of Hugoland" på Shetland. Han tjänstgjorde som amiral i den kungliga dansk-norska flottan under kung Christian IV av Danmark-Norge . Han blev fastighetsägare i Sunnhordland nu Hordaland , Norge.

Biografi

Mowats härkomst är oklart. De flesta genealogiska historiker tror att Mowats föräldrar var Barbara Saint Clair och Bartholomew Mowat; Det finns dock ingen dokumentation som stöder detta. [ citat behövs ] Mowats far kan ha varit Macolm Mowat, även om det inte finns någon dokumentation som stödjer eller bestrider detta påstående heller. Ett dokument har rapporterats existera, påstås skrivet under år 1572, som anger att "Lord of Hugoland" var den andra sonen till en okänd Mowatt av Swinie (Swinzie) från Caithness, men hans fars förnamn är tyvärr inte synlig. [ Citat behövs ] Emellertid finns ett påstående på webbplatsen för sociala nätverksaggregatorer , Spokeo , att Mowat är en "ättling till Mowats av Mont Hout, som beskrivs av hans familjs släktvapen vid Northhouse." [ citat behövs ] Spokeos webbsida föreslår två kvinnor som möjliga mostrar-Agnes Mowat, som gifte sig med Bartholomew Strang från Voisgarth, och Barbara Mowat, fru till Thomas Leask från Auchmad). [ citat behövs ]

Historiskt dokument

Det första omnämnandet av Andrew Mowat i några kända källor är från 1558. Han var gift med Ursula Tulloch, dotter till William Tulloch från Skea i Northmavine och blev därmed en viktig figur i lokala angelägenheter.

Mowat var godsägare på Shetland och nämndes som herre över Hugoland. Eftersom inga Mowats finns i tidigare källor på Shetland, kom Mowat troligen från Skottlands fastland i början av 1550-talet och var en av de första Mowats att bosätta sig på Shetland.

Förutom sina landgods på Shetland, som han överlät till sina tre äldsta söner 1577, var Andrew Mowat också affärsman, ägde ett antal handelsfartyg och gjorde handel med Norge och England.

En "Andrew Mowat" nämns i en sasine-föreskrift som finns i en stadga som beviljades av Francis Bothwell, kassör i Orkneyöarna och kyrkoherde i Unst, till förmån för Barthol Strang av Voesgarth, den 12 november 1572.

Fru Inger av Austrått

Inger Ottesdotter Rømer (ca 1475–1555) var en förmögen godsägare och viktig person i norsk aristokrati . Inger höll Austrått och gjorde anspråk på Giske gods samt några av Meløy gods i Norge. Dessutom innehade hon Papa och Papaquids gods på Shetland. Inger blev änka 1523 och eftersom hon inte bodde på Shetland utsåg hon Ursula Tullochs far William Tulloch att förvalta godset åt henne. Omkring 1543 förvärvade William Tulloch arrendet av "Papa & Papaquids" från Fru Inger.

Vid William Tullochs död, före 1558, var hans dotter Ursula hans arvtagerska; det verkar finnas en överenskommelse om att hyresavtalet skulle övergå till henne och hennes man Andrew Mowat från Hugoland. Andrew utsågs till "lärare" åt Ursulas bror, John Tulloch, 1558, vilket tyder på att John var för ung för att ta på sig arrendet. Efter fru Ingers död av Austrått 1555 träffade Robert Cheyne en överenskommelse med den norske innehavaren om "Papa Property". Han kastade ut Andrew och Ursula från ön och upphävde deras rätt att ta kontroll över inkomsten som Papa och Papaquids producerade. Bevisen för detta kommer från brev skrivna av Mary, Queen of Scots själv, till en Jens Split som huvudinnehavare och de norska myndigheterna på uppdrag av Andrew och Ursula i september 1566. Dessa papper hänvisar till Andrew och Ursulas besittningsrätt.

Drottning Marys brev hade den önskade effekten, eftersom det bekräftade Andrew och Ursulas rätt till Papa och Papaquids land. Konfirmationerna beviljades vid olika tidpunkter mellan 1570 och 1576 av alla de olika ägarna. Dessa arrangemang bekräftades sedan i de skotska domstolarna. Mowattarna fick också Rikets stora sigill som försäkrade deras fasta lagliga rätt till Papa och Papaquids länder.

En av de privilegier som tilldelades Andrew Mowatt 1577 var en rättighet att bygga ett hus och en fästning på Papa. Mowatts ättlingar byggde någon gång en bostad där kallad "Northhouse", med Mowats vapen synligt vid porten. Andrew och Ursula Mowatt tog dock inte bostad där själva, utan bodde istället i Ollaberry på Northmavine .

Det stora sigillet

I Register of the Great Seal, den 27 mars 1577, finns en bekräftelse av kung James VI av en stadga som beviljats ​​av Anders Mowatt till förmån för John, hans äldste son, som stod för att ärva 207-3/8 marks mark i Delting, 34½½ i Aithsting, 3 i Walls, 8 i Tingwall, 35 i Yell och 18 i Unst. Om han inte ärvde, misslyckades då till Malcolm, andra son till bidragsgivaren, som sviktande Patrick, tredje son, alltid reserverade sin egen livsränta och en livsränta på hälften av nämnda landområden till Ursula Tulloch, hans make. Stadgan om bekräftelse tillåter också Andrew och John att bygga en fästning av sten för att försvara sig mot möjliga inkräktare.

Familj med Ursula

Detta dokument, daterat 1577, namnger bara tre av Andrew och Ursulas kända fem söner. Innebörden är att Malcolm och Patrick antingen var minderåriga vid den tidpunkt då dokumentet upprättades eller så föddes de efter att dokumentet upprättats.

Andrew och Ursulas fem kända barn





1. John Mowat av Ollaberry, senare av Hugoland (född cirka 1564) 2. Gilbert Mowat av Garth, minister i Delting (född cirka 1565) 3. Patrick Mowat (född cirka 1567) 4. Malcolm Mowat (född efter 1577) 5. James Mowat från Ure & Burrafirth (född efter 1577)

Andra möjliga barn till Andrew och Ursula


6. Barbara Mowat (gift Edward Sinclair av Scalloway ) 7. Catherine Mowat, gift med John Neven från Scousburgh , och var förmodligen mor till hans son Ninian. Hon dog efter 1610.

Gifte sig med Else Rustung och bli amiral i Kings Navy

Andrews första fru Ursula dog någon gång mellan 1580 och 1586; 1586 ansökte han hos kung James VI av Skottland om tillstånd att resa till Bergen i Norge för att gifta sig . I juni 1587 fick Andrew tillstånd att flytta till Bergen och hitta en lämplig hustru. Det är möjligt att James VI hoppades att placera en av sina egna medelrankade herrar i det främmande samhället, så att han kan bli användbar för Stuarthuset vid ett senare tillfälle.

Väl i Bergen gifte Andrew sig med två gånger änkan Else Christoffersdatter Rustung, dotter till amiralen av dansk-norska flottan Christoffer Trondsson Rustung, alias Kristoffer Throndsen . Else Rustung hade tidigare varit gift med Jon Haard i Gjersvik och Axel Fredriksen och var själv godsägare med jord i Sunnhordland . Andrew Mowat tjänstgjorde därefter som amiral i Christian IV:s tjänst i Nordsjön fram till sin död omkring 1610, och återvände till sitt hemland Shetland vid ett flertal tillfällen. Många av Andrews och Elses söner och barnbarn blir högre sjöofficerare. Andrew blev en viktig godsägare i Norge med fokus på Hovland i Tysnes . Han ägde flera andra gårdar på Sunnmøre , medan han fortfarande höll sina marker på Shetland. Han var också redare, ägde flera fartyg som han hade befälhavare och importör i Norge, Skottland och England.

Familj med Else




1. Axel Mowat (1592–1661), amiral i den danska marinen . Han var far till Karen Mowat (ca 1630–1675) arvtagerska och ägare till godset friherre Rosendal . 2. Christoffer Mowat, viceamiral i danska marinen (död utan problem) 3. Karen Mowat, gift amiral Erik Ottesen Orning 4. dotter ej namngiven i några källor, eventuellt kallad Kirstine.

Kronologi

  • Juni 1587 Andrew får tillstånd att resa till Norge och hitta en hustru
  • Andrew tjänstgör i den kungliga danska flottan från cirka 1587 till sin död cirka 1610
  • Cirka 1587 Andrew och Else är gifta.
  • 1591 Brev skrivs av kungen av Danmark på uppdrag av Andrew Mowat till Elizabeth I, angående piratangrepp på Andrews skepp och hans hem i Ollaberry.
  • Juni 1591 Anders Mowat av Hovland undertecknar som medlem av den norska adeln hyllningen av Christian IV som kung av Norge.
  • Pant eller pantbrev undertecknas den 20 juni 1597, av både Anders och Else Mowat som godsägare.
  • Andrew är dokumenterad som sittande i högsta domstolen i Oslo som nämnda domare 1599.
  • Från 1602 till 1604 har uppteckningar visat att Anders och Else bodde på Shetland.
  • Den 16 april 1606 på Hovland i Hordaland. Anders och Else övertog en del av gården.
  • 1610/11 Andrew Mowat dör.
  • År 1613 hade Else tagit över resten av godset i Hovland och familjen Mowat ägde hela sätet på 1630-talet.

Dokumentation av Andrews liv

Det finns dokument som finns kvar idag som ger ledtrådar om Andrew Mowats liv. En sådan är Pantbrevet eller pantbrevet undertecknat den 20 juni 1597, av både Anders och Else Mowat som godsägare.

Beviljare av handlingen är Andrew Mouat av Hugoland ("Houckeland") på Shetland, och hans gemål Else Trondsdatter, som förklaras vara ägare till markerna i sin egen rätt. Hon är designad som "av Erisfiordt" eller Erisfirth i Norge, och den är undertecknad i Gieresvig i det landet den 20 juni 1597. Pantbrev, eller pantbrev, av Land på Shetland, 1597

Original text

Jeg Anders Maath til Houckeland i Hietlandt oc min kiere hustru Eriig oc welbyrdig fru Else Trondsdaatter tiill Erisfiordt Beplichter os med waare sande arfifuinger for alle medt detta wort obne Breff, At wi aff ret witterligh gieldt skyldiigh ere Erligh bo Efforfuartc sin mandt Hieen och Welforstandi. paa Bollesetter summa tre hundrede Rigs Dalir, huilckie forbemelte penningie envert os aff sin venliig laan laant haffuer, for huilckie summa pendingie, nemlicht tre'` Rigs Dalir wi med waaris fri wilie oc welberaadt hugh, sampt med allis waaris sande arffuingers widieskap wilie och samtockieskap wilie. , Haffuir pandset forbemelte Effuart Sincklar, bans arffuinger oe effterkommere dette effterschreffne gods som er min kiere hustruis rette Odal, Liggendis wdj Hietlandt, forst wdi Wissdals sogn y Offreboster, tolff march brende, huer peggier march, I skotter pengier march, huer skotter march. sex pendingie, noch Degrand i Wisdals sogn sex march brende huer march otte pendingie, noch i Daletings sogn i fornemde Hietland paa ein gaard heder Kirckehuusz tre marche brende, huer marche sex pendingie, Dette forschreffne gods alt samen skall forbemelte

Effiuut Sincklar cller f()il)emelte bans arffuingcr liaffuc, nyde, bruge oc bebolde tiill ein secber oc tryg wndcrpant oc brugclig ciedom, med bucs der tiil aff arilds tiid liggit baffucr, fraa bdgistc fields oc lote tinne oc lote. lundom, inlil wndcrtagendis wdi naagen maade, tills forbenicttc Effuart Sincklar ellcr bans aiffuinger igien faar oc bekommcr sin fyllist betaling meeste oc minsta aff os eller waare sande arffuinger, oc naar /vi detta gods igien loszir, skall detb skie, den i tre terminer, den i tre terminer. skall angaa om S. Hanszis tid, den anden om sancte Oluff der strax efftcr, oc denn tredie skal om sancte Hansz det aar der nest effterkommendis oc naar forscbreffne summa pendingie fornoiet oeb betalit er, som faaresiiger, daa skal forscbreffne gods folgie OSS i tilforne : Ocb dess till sandingenn ber om, Att detta forscbreffne saaledis fast ocb vvryggeligenn boldis skall udj ordt punncbter oc artickler, daa baffuer ieg fornemdbe Andres Maat med min kiere bustru trycbt waare signeter vnder dette wort obne breff oc wbriffuers medt egen band. ydermere /idnisl)yrd ber om, daa baffuer wi wenligen ombedit wellerdt mandt ber Rasmus Jocnsonn sogneprest ber samme steds med oss ​​at beseglc oc stadfestc,

Actum Gierisuig denn 20 Junij Anno 1597.


Mowat utanför Houcbeland Else trunsdaatter

Hennes Rasmus Jonsonn minister

Översättning

Jag, Anders Mouat/Mowat af Houckeland (Hugoland) i Hietlandt (Shetland) och min kära gemål den värdiga och ärade frun Else Trondsdatter i Erisfiordt, med våra sanna arvingar, erkänna framför alla genom detta vårt öppna brev att vi äro rättfärdiga och i sanning skyldig den hederlige och diskrete mannen Effuart Sincklar (Edward Sinclair), bosatt i Hietlandt (Shetland) vid Bollesetter, summan av trehundra Ri/ dollar, vilka penningar som förutsägs att han har tillställt oss i vänskapligt lån, för vilken summa av pengar, nämligen trehundra Rix dollar, har vi av vår fri vilja och med goda råd ])urp<)se, med alla våra sanna arvingars vetskap, vilja och samtycke, pantsatt till den förutnämnda Edward Sinclair, hans arvingar och efterträdare. , den efter beskrivna marken, som är min kära gemåls justa Odalsarv, liggande i Hietlandt, först i Wissdale.


[I Weisdale] socken i Offreboster, tolv mark bränd [silver] åtta pennies marken, i Skarpegerdt åtta mark bränd [silver] sex pennies marken, även Degrand i Weisdale socken sex mark bränd [silver] åtta pennies marken, även i Daleting [Delting] socken i det förut hette Hiedandt, en gård kallad Kirkhouse, tre mark brände [silver] sex pennies marken. Hela dessa tidigare namngivna länder den tidigare namngivna Edward Sinclair eller hans arvingar ska ha, njuta, använda och besitta i säker och säker pant och användbar besittning, med allt" som har tillhört dem sedan urminnes tider, från kullens högsta topp till den lägsta stenen på strandkanten, med delarna och det som hör till, ingenting på något sätt förutom, tills den tidigare namngivna Edward Sinclair eller hans arvingar återigen tar emot och erkänner hela betalningen, det mesta och det minsta, från oss eller våra sanna arvingar, och när vi återigen löser in dessa jordar skall det ske efter tre terminer, den första på Johannesdagen, den andra på Sankt Olafs omedelbart därefter, och den tredje på Johannesdagen nästa efterföljande, och när den nämnda summan pengar är fullt betald som förut nämnts, då skola de förut namngivna länderna åter tillhöra oss som förut. Och för sanningen härav, att detta [kontrakt] förut skrivet skall hållas säkert och oemotsagligt i alla dess ord, punkter och artiklar, jag den förut hette Anders Mouat/Mowat har med min kära make fäst våra sigill på detta vårt öppna brev och tecknat [detsamma] med våra egna händer; och till ytterligare vittnesbörd härom hafva vi hjärtligt anhållit den lärde mannen Rasmus Joensonn, kyrkoherde på denna plats, jämte oss att besegla och konfirmera. Utfärdat i Gierisuig den 20 juni 1597.

Sigill.) (Segill.) (Segill.)



A. Mowat av Houcheland Else Transdatter med [vår] egen hand


Hennes Rasmus Jonsonn minister med min egen hand.

Beskrivning av dokument

Handlingen är skriven på ett folioark av starkt handgjort papper och är i ett utmärkt bevarandet skick. Skriften är i en vanlig norsk hand av perioden, och eventuella svårigheter i dess stil har lösts av den lärde, herr Kristian Koren, i Trondhjem .

Detta dokument är en inteckning, eller mer strikt ett pantbrev, motsvarande det gamla skotska instrumentet Vadset, av vissa fastigheter på Shetland. Genom detta instrument intecknades inte bara ämnen som räknas upp i dokumentet i säkerhet, utan överlämnades i verklig och fysisk besittning till långivaren, för att sedan återlämnas av honom mot betalning av de lånade pengarna.

Beviljare av handlingen är Andrew Mowat/Mouat av Hugoland på Shetland, och hans make Else Trondsdatter, som förklaras vara ägare till markerna i sin egen rätt. 20 juni 1597.

Brev till Elizabeth I

Den 12 augusti 1586 rånades Andrew Mowats hem på Shetland i kontanter och varor av kaptenen på piraterna William Beare och besättningen på "Black Lyon". Andra shetländare och fartyg rånade och plundrades längs Skottlands och Shetlands kust. Såväl Andrew som andra skrev ett brev direkt till drottning Elizabeth och informerade henne om detta. Andrew Mowat blev återigen måltavla när han återvände till Shetland 1590 i en andra räd där han återigen förlorade pengar och varor. Mowat skrev återigen direkt till drottningen. Drottningen svarade med att säga att kapten Beare var död och utan namnet på piraten i den andra raiden fanns det inget hon kunde göra.

Andrew Mowat hade dock en stor social kredit i två andra europeiska domstolar. Andrew var en gemensam undersåte av kung Jakob VI av Skottland och kung Christian IV av Danmark-Norge. James skrev till sin nya svåger Christian om Mowat-fallet och föreslog att engelsmäns varor i Danmark skulle läggas under embargo tills återställandet skulle komma. Christian skrev själv ett brev på uppdrag av Andrew och skickade det till Elizabeth. Dessutom tjänstgjorde Mowat själv i den danska flottan så han kunde ganska enkelt verkställa detta beslut.

Ett brev skrivet av Christian IV av Danmark på uppdrag av Andrew Mowat till Elizabeth I av England angående piratangrepp på Andrews skepp och hans hem i Ollaberry.

"Det behagar din höghet att förstå att jag, Andres Motte, esqueyer, retainer och undersåte under Kynges majestät av Denmarcke, och, för carten orsaker som Gud har tillsatt, bor vid denna närvarande i hans majestätsrike i Norge, som är av layte yeres kommer ut ur Shottland, på vilken plats mitt land, gods och arv lutar och är kvar som Gud har gett mig till enierett av mina avkomlingar, ger era mest förträffliga höjder min stora sorg och tyngd att förstå att jag har två Seaverall tymes bortskämda och klädda med Inglysh män som bor i ert majestätsrike av Ingland, till min stora heyndrance och förlorar många houndrthe dolleris.

Fyrste, in anno −86 den 12 i Auguste är jag klädd och bortskämd i mitt boningshus som heter Olleberie i Shottlande hejdå engelska män, kaptenen som heter Capten Beare dwellinge i Ratclyf förutom din majestät i London, eller ha sin abbydinge i samma plats. Vilken kapten hade ett skepp som hette "Blacke Leyon" av Hull, mästare tharof kallad Ellexsander Chapman, som bodde i Hull, hade med sig en annan liten bark för att få pennor och hade i båda skeppen ett stort antal män. Vid vilken tidpunkt har de inte bara skämt bort mitt hus, utan har också tagit av mig i guld och pengar och seylver warcke och andra gods några av två thowsande doleris, förutom mina kläder och obligacones och deades som jag inte skulle meyse för syxe houndrethe doleris .



Och nu i anno '90 hade jag tillfälle att säga från Norge till Shottlande, och därifrån till min soffrayne herre och företräde Kynges majestet av Skottlande på Sarten matteris jag hade att förkunna för hans högheter. Och när jag kommit närmare Shottlandes land, kom en ingelsk man av handelsvara över mig och klädde mig i allt som jag hade i mitt skepp, och tog ifrån mig vid den nuvarande tiden i guld, själv och gods, några av fyra thowsande och fyve houndrethe dolleris, besydes en wryteynge som min souffraune herre Kynge Jemes hans majestät vara före hade geyven till mig med sarten andra obleygacones och näbbar aperteyning till min sealf, som jag inte skulle meise för en thowsande doleris. När den sa rover var en roppares son av Skarbroughe i Yorckshyar så nära jag kan larnne av min skeppare och marineris, som sa att roppares son har ett märke i en av sina checker cout med en sorde, och är så bortskämd och klädd två gånger till sjöss . med våra majestätiska undersåtar, och efter att ha haft så stor förlust av dem på mina gods och pengar, har det fått mig att göra min ödmjuka sutt och klaga till min souffrainte herre, kungens majestät av Danmark, vem som har av hans majestät heghenes skrivit sitt lovinge letters till din souffrainte majestät för min räkning. Och för det förstår jag att min souffrainte herre och Kynnge hans majestät inte sänder så stora inbjudningar till edra högheter av dessa personer som jag själv med olikheter som andra kan visa och testa, det gör mig till stenblocket att presentera denna min ödmjuka suppleicacon till er majestät, mest ödmjuka bönfaller din höjd, inte bara att ge mig ursäkt för denna min bolde affär, utan också om din nådiga godhet för min souffraynte herre och Kynge hans majestät sacke att vara en läkning för mig, varvid jag kan komma till min egen agaynne av dessa försagda präster som har så crewellye mesowsed mig, eller andra sätt att ha lagar och rättvisa mot dem i sådan ordning som det kommer att verka som odjur för dina majestät heignes. Skrivet på mina hur jag heter Gereis Weycke i Norge."

Undertegnet "Mowat of Howgland"........"

Död

Andrew Mowat dog mellan 1610/11 på Tysnes i Hordaland , Norge. Hans hustru Else Rustung tros ha dött mellan 1625 och 1631; källor är motsägelsefulla.

Andra källor

Relaterad läsning

  • Owe, Christoffer (1998). "Anders Mowat og hans slekt". Norsk Slektshistorisk Tidsskrift . 3. Oslo. XXXVI .
Hämtad från " https://en.wikipedia.org/w/index.php?title=Anders_Mowatt_of_Hugoland&oldid=1121312384 "