Alexander Grebenshchikov
Aleksandr Vasil'evich Grebenshchikov ( Александр Васильевич Гребенщиков ; 1880 – 15 oktober 1941) var en sovjetisk forskare i de tungusiska språken . Han var särskilt intresserad av ursprunget och utvecklingen av manchu-skrivandet.
Utbildning och karriär
Han deltog i det orientaliska institutet i Vladivostok med början 1902, där han utbildades till sinolog, och efter sin examen 1907 började han arbeta som instruktör där; han blev professor 1918. Från 1908 till 1927 gjorde han ett antal resor till nordöstra Kina för att utföra fältarbete. Hans fokus på sitt arbete med att samla in manchufolklore ledde till att han missade omfattningen av språkskiftet till kinesiska bland manchufolket ; av detta drog han felaktigt slutsatsen att manchuspråket inte var hotat . Han flyttade till Leningrad 1935 för att arbeta med Institutet för orientaliska studier (IOS) vid den sovjetiska vetenskapsakademin. 1936 etablerade han Manchu-studiesektionen i IOS och blev dess första ordförande, med BI Pankratov (1892-1979), KM Cheremisov (1899-1982) och VA Zhebrovsky arbetande under honom. Han dog under belägringen av Leningrad . Han överlevde sin fru NA Grebenshchikova, som donerade hans personliga arkiv till IOS.
Inflytande
Grebenshschikov var en av de sista av det tidiga 1900-talets sovjetiska forskare i Manchu som hade gjort sin grundutbildning i sinologi; trenden i mitten av 1900-talet var att sådana forskare kom från en mongolisk bakgrund. Hans arbeten om tungusiska språk uppgick till mer än 50, inklusive publicering av hans tidiga insamlade manuskript av någon viktig muntlig folklore från Manchu, såsom Sagan om Nisan-shamanen .
Anteckningar
- Konakov, AP (september–oktober 1947), "Манчжуристика в россии и в СССР", Известия академии наук союза ССР: отлитея , 5 417–424
- Pang, TA (1995), "Sällsynta Manchu-manuskript från samlingen av St. Petersburg-grenen av Institute of Oriental Studies, Russian Academy of Sciences" ( PDF) , Manuscripta Orientala , 1 (3): 33–46
- Маньчжуроведение в Санкт-Петербургском Филиале Института Востоковедения Российской Академии Наук Наук , 10 Petersburg Institute of Russian Academy, 100 St. -05 , hämtad 2009-12-15