Akta dig för katten

Beware the Cat (1561) är en engelsk satir skriven av skrivarens assistent och poet William Baldwin (ibland kallad Gulielmus Baldwin), i början av 1553. Det har av vissa akademiker hävdats vara den första roman som någonsin publicerats på engelska av något slag.

Publiceringshistorik

Verket skrevs 1553, under de sista månaderna av kung Edward VI:s regeringstid, men publicerades inte eftersom Mary Tudors tillträde till tronen hindrade det. Joseph Ritsons Bibliographia Poetica (1802) är den enda auktoriteten för en upplaga daterad 1561, vilket troligen är ett fel. En upplaga från 1570 är nu endast känd via en viktoriansk eraavskrift ; en andra upplaga från 1570 överlever endast som ett fyrasidigt fragment. Det finns också en annan upplaga, daterad 1584. Verket tillägnades hovmannen John Young.

1570 quarto-utgåvan har titeln: A MARVELOVS hystory intitulede, Beware the Cat. Conteynyng diuerse underbara och otroliga frågor. Mycket trevlig och rolig att läsa. När den publicerades i sin 1570-utgåva var den föremål för en anonym poetisk reklamation på 56 rader, "Ett kort svar på boken som heter: Beware the Cat ", som tillrättavisar författaren för att ha gjort narr av berättaren Master Gregory Streamer (som inte är annars känt för att ha funnits på riktigt). Baldwins bok publicerades i Typographical Antiquities (1786) som ett fint exempel på svartboktryck. Det var också känt i mitten av viktoriansk tid, eftersom det publicerades av Chetham Society i deras volym Remains, Historical & Literary (1860). Den fick nästan ingen uppmärksamhet från litteraturforskare, även om William P. Holden producerade en obskyr utgåva på den ursprungliga arkaiska engelskan, utgiven från Connecticut College 1963. En fullständig vetenskaplig upplaga kom först 1988 (redigerad av Ringler och Flachmann), varefter arbetet har vunnit i popularitet.

Baldwin inkluderade tryckta gloss i marginalen bredvid sin huvudtext. Dessa är ibland helt enkelt illustrativa, men ibland satiriserar de berättaren, Gregory Streamer, på ironiskt eller humoristiskt sätt.

Komplott

Verket använder en ramberättelse som utspelar sig vid det kungliga hovet under julfirandet 1552/53. Det året anställdes Baldwin som skådespelare och underhållare under George Ferrers, Master of the King's Pastimes. Baldwin skapar en karaktär, som också heter Baldwin. Han ansluter sig till Ferrers, någon som kallas "master Willot" och "Master Streamer" (dvs. Gregory Streamer) i en fiktiv debatt om frågan om djur har förmågan att resonera. Streamer erbjuder sig att övertala sina samtalspartners ja, och fortsätter att leverera en monolog som utgör resten av boken. Den är uppdelad i tre sektioner, eller "orationer".

Streamers konto beskriver hans aktiviteter när han logerade på John Days tryckeri i London, en framstående Tudor-tryckare. I den första delen berättar han om ett fiktivt samtal som han bevittnade på det där boendet mellan en man från Staffordshire, någon som heter Thomas, en anonym tredje talare, och "Master Sherry", förmodligen en fiktiv version av Oxford-akademikern Richard Sherry. Den första berättar för gruppen att han fyra decennier tidigare hade hört från en annan person att den mannen hade hört katter rapportera döden av en katt som heter Grimalkin. Thomas säger att han för trettiotre år sedan hade varit i Irland, och han upprepar en bondes berättelse om samma Grimalkin, som hade visat sig sju år dessförinnan för en irländsk man och hans son, som hade tagit sin tillflykt till en kyrka efter att ha gått plundrar. . Efter att ha slukt ett får och en ko äter katten upp sonen, och bonden dödar honom och flyr. Diskussionen övergår till en debatt om huruvida Grimalkin i själva verket var en förklädd häxa. Den tredje talaren invänder mot det rimliga i Thomas berättelse, och Mäster Sherry, den fjärde samtalspartnern, hävdar att han tror på existensen av häxor och säger att biskopen av Alexandria hade hittat ett sätt att förstå fåglar .

Den andra delen av Streamers redogörelse beskriver hur han hörde katternas jamande utanför sitt fönster och hans sökande efter ett sätt att få förmågan att förstå katternas språk. Han konsulterar en "bok med hemligheter" som hade tillskrivits trettonhundratalsfilosofen Albertus Magnus , och hittar där ett recept för att förstå fåglar. Streamer modifierar detta recept och förvärvar olika djurorgan och kroppsdelar, inklusive de från en igelkott, räv, kanin, drake och katt. Han kombinerar dessa till olika sorters mat och dryck, och efter att ha konsumerat dem, når han sitt mål.

Den tredje delen av verket utgör en egen ramberättelse. Streamer hör gruppen katter som pratar utanför hans fönster. De har samlats för att konsumera ruttnande rester av styckade kroppsdelar av avrättade förrädare, som har fästs ovanför stadsporten i anslutning till Streamers logi. Faktum är att katterna utgör en kattdomstol, som Streamer hör när den håller på att pröva ett mål mot katten Mouselayer, som påstås ha brutit mot vissa kattpromiskuitetslagar. Streamer hör Mouselayers monolog till kattgården, där hon försvarar sitt beteende och ger en redogörelse för sin livshistoria. Det är denna punkt i sin bok där Baldwin inkluderar sin hårdaste anti-katolska satir. Interna referenser avslöjar att Mouselayers skildring äger rum mellan första halvan av 1549 och maj 1551. Under denna tid kom protestantiska reformatorer med förändringar i Englands religiösa lagar, men några motsatte sig dessa ansträngningar, åtminstone enligt denna satir. Mouselayer berättar hur hon hade bevittnat förbjudna katolska ritualer; hennes berättelse innehåller antifeministisk lore och ribbal humor förknippad med den medeltida genren fabliaux (John N. King, Voices of the English Reformation (2004), s. 152.)

Efter att Streamer avslutat sitt "tal", återvänder berättelsen till Baldwin och de andra vid det kungliga hovet. Författaren-berättaren levererar sin "moral", en varning att "akta dig för katten", eftersom katter kan bevittna vad som händer bakom stängda dörrar.

Baldwins användning av dialog är avancerad för sin tid, karaktärerna är tydligt tecknade och beskrivningen av Tudor London är levande. Som en satir är boken effektiv när det gäller att kritisera religiösa sedvänjor som var i onåd under Edwards regeringstid. Verket kritiserar också pråliga och pompösa kunskapsformer som inte bygger på fakta. 1584 års upplaga av texten innehöll en dikt med titeln "TK till läsaren" som understryker den anti-katolska känslan. Verket är viktigt för dess sofistikerade användning av skiktad berättande, dess många berättare och dess satiriska användning av logik grundad på hörsägen.

Anpassningar

En förkortad och omskriven version på modern engelska av David Haden, publicerades i hans Tales of Lovecraftian Cats (2010) tillsammans med Hadens anpassningar av skräckhistorier i offentlig egendom av andra författare.

En entimmes föreställning av Beware the Cat framfördes av Royal Shakespeare Company på The Other Place , Stratford-upon-Avon, 2019. Den väcktes till liv av forskare vid University of Sheffield, Sheffield Hallam och Sussex, och inkluderade konstverk av Penny McCarthy. Royal Shakespeare Company Stage Adaptation (RSC-artikel) , Royal Shakespeare Company Stage Adaptation (Guardian Newspaper)

Vidare läsning

  •   Boehrer, Bruce (1 mars 2009). "Gammer Gurtons katt av sorger". Engelsk litterär renässans . 39 (2): 267–289. doi : 10.1111/j.1475-6757.2009.01047.x . ISSN 1475-6757 .
  •    Bonahue, Edward T., Jr. (1 juli 1994). " "I Know the Place and the Persons": The Play of Textual Frames i Baldwins "Beware the Cat" " . Studier i filologi . 91 (3): 283–300. ISSN 0039-3738 . JSTOR 4174490 .
  •   Bowers, Terrence N. (1991). "Produktionen och kommunikationen av kunskap i William Baldwins Beware the Cat : Toward a Typographic Culture". Kritik . 33 (1): 1–29. JSTOR 23113621 .
  •   Cox, Catherine I. (16 mars 2015). "Pesten som katter". Utforskningar i renässanskulturen . 41 (1): 1–29. doi : 10.1163/23526963-04101001 . ISSN 2352-6963 .
  •    Maslen, Robert (1 januari 1999). " 'The Cat Got Your Tongue': Pseudo-översättning, konvertering och kontroll i William Baldwins "Beware the Cat" " . Översättning och litteratur . 8 (1): 3–27. ISSN 0968-1361 . JSTOR 40339807 .
  •   Paradox, The (2 september 2018). Dröm om tusen katter . ROMAN: En Exploration of Form and Power of Dreams and the Birth of a Revolution . Vol. 1. sid. 13. ISBN 9780463228258 .
  •    Ringler, William A., Jr. (1 januari 1979). " "Beware the Cat" and the Beginnings of English Fiction". Roman: Ett forum om fiktion . 12 (2): 113–126. doi : 10.2307/1345439 . ISSN 0029-5132 . JSTOR 1345439 .
  • Baldwin, William. Akta dig för katten . Ed. William A. Ringler, Jr., och Michael Flachmann. San Marino, CA: The Huntington Library, 1988.

externa länkar

Hämtad från " https://en.wikipedia.org/w/index.php?title=Beware_the_Cat&oldid=1122988620 "