Avancerad placeringskurs
Advanced Placement ( AP ) Human Geography (även känd som AP Human Geo , AP Geography , APHG , AP HuGe , AP HuG , AP Human eller HGAP ) är en Advanced Placement samhällskunskapskurs i humangeografi för gymnasieelever i USA, som kulminerar i ett prov som administreras av College Board .
Kursen introducerar studenterna till systematiska studier av mönster och processer som har format mänsklig förståelse, användning och förändring av jordens yta. Studenter använder rumsliga koncept och landskapsanalyser för att analysera mänsklig social organisation och dess miljökonsekvenser samtidigt som de lär sig om de metoder och verktyg geografer använder i sin vetenskap och praktik.
Examen
AP Human Geography Exam består av två sektioner. Det första avsnittet består av 60 flervalsfrågor och det andra avsnittet består av 3 fria svarsfrågor. Avsnitten är 60 respektive 75 minuter långa. Det är inte nödvändigt att besvara de fria svarsfrågorna i uppsatsform; istället ges poäng på vissa nyckelord, exempel och andra viktiga aspekter.
Läroplan och kursöversikt
Läroplanen består av informationsbokrelaterade läxor, som ofta kräver att eleverna strävar efter att lära sig information självständigt. Läroplanen lär ut om spridning, mänskliga egenskaper, religion och befolkningskluster.
De ämnen som tas upp av provet är följande:
Ämne |
Procent |
Tänker geografiskt |
8-10 % |
Befolknings- och migrationsmönster och -processer |
12-17 % |
Kulturella mönster och processer |
12-17 % |
Politiska mönster och processer |
12-17 % |
Jordbruk och landsbygdens markanvändningsmönster och processer |
12-17 % |
Städer och urbana markanvändningsmönster och processer |
12-17 % |
Industriella och ekonomiska utvecklingsmönster och processer |
12-17 % |
Kursplan
Enhet 1 - Att tänka geografiskt
Ämnesnummer |
Ämne |
1.1 |
Introduktion till kartor |
1.2 |
Geografiska data |
1.3 |
Kraften med geografiska data |
1.4 |
Rumsliga koncept |
1.5 |
Interaktion mellan människa och miljö |
1.6 |
Analysskalor |
1.7 |
Regional analys |
Enhet 2 - Befolknings- och migrationsmönster och -processer
Ämnesnummer |
Ämnesbeskrivning |
2.1 |
Befolkningsfördelning |
2.2 |
Konsekvenser av befolkningsfördelning |
2.3 |
Befolkningssammansättning |
2.4 |
Populationsdynamik |
2.5 |
Den demografiska övergångsmodellen |
2.6 |
Malthusiansk teori |
2.7 |
Befolkningspolitik |
2.8 |
Kvinnor och demografiska förändringar |
2.9 |
Åldrande befolkningar |
2.10 |
Orsaker till migration |
2.11 |
Påtvingad och frivillig migration |
2.12 |
Effekter av migration |
Enhet 3 - Kulturella mönster och processer
Ämnesnummer |
Ämnesbeskrivning |
3.1 |
Introduktion till kultur |
3.2 |
Kulturlandskap |
3.3 |
Kulturella mönster |
3.4 |
Typer av diffusion |
3.5 |
Historiska orsaker till diffusion |
3.6 |
Samtida orsaker till diffusion |
3.7 |
Spridning av religion och språk |
3.8 |
Effekter av diffusion |
Enhet 4 - Politiska mönster och processer
Ämnesnummer |
Ämnesbeskrivning |
4.1 |
Introduktion till politisk geografi |
4.2 |
Politiska processer |
4.3 |
Politisk makt och territorialitet |
4.4 |
Definiera politiska gränser |
4.5 |
De politiska gränsernas funktion |
4.6 |
Inre gränser |
4.7 |
Styrningsformer |
4.8 |
Definiera devolutionära faktorer |
4.9 |
Utmaningar för suveräniteten |
4.10 |
Konsekvenser av centrifugal- och centripetalkrafter |
Enhet 5 - Jordbruk och markanvändningsmönster och processer på landsbygden
Ämnesnummer |
Ämnesbeskrivning |
5.1 |
Introduktion till jordbruk |
5.2 |
Bosättningsmönster och undersökningsmetoder |
5.3 |
Jordbrukets ursprung och diffusioner |
5.4 |
Den andra jordbruksrevolutionen |
5.5 |
Den gröna revolutionen |
5.6 |
Jordbruksproduktionsregioner |
5.7 |
Jordbrukets rumsliga organisation |
5.8 |
Von Thünen modell |
5.9 |
Det globala jordbrukssystemet |
5.10 |
Konsekvenser av jordbruksmetoder |
5.11 |
Det samtida jordbrukets utmaningar |
5.12 |
Kvinnor i jordbruket |
Enhet 6 – Städer och urban markanvändningsmönster och processer
Ämnesnummer |
Ämnesbeskrivning |
6.1 |
Ursprunget och influenserna av urbanisering |
6.2 |
Städer över hela världen |
6.3 |
Städer och globalisering |
6.4 |
Städernas storlek och fördelning |
6.5 |
Städernas interna struktur |
6.6 |
Täthet och markanvändning |
6.7 |
Infrastruktur |
6.8 |
Urban hållbarhet |
6.9 |
Urban Data |
6.10 |
Urbana förändringars utmaningar |
6.11 |
Utmaningar för urban hållbarhet |
Enhet 7 - Industriella och ekonomiska utvecklingsmönster och processer
Ämnesnummer |
Ämnesbeskrivning |
7.1 |
Den industriella revolutionen |
7.2 |
Ekonomiska sektorer och mönster |
7.3 |
Åtgärder för utveckling |
7.4 |
Kvinnor och ekonomisk utveckling |
7.5 |
Teorier om utveckling |
7.6 |
Handel och världsekonomi |
7.7 |
Förändringar som ett resultat av världsekonomin |
7.8 |
Hållbar utveckling |
Betygsfördelning
Provet hölls första gången 2001. Betygsfördelningarna för Human Geography-poängen sedan 2010 var:
Göra |
2010 |
2011 |
2012 |
2013 |
2014 |
2015 |
2016 |
2017 |
2018 |
2019 |
2020 |
2021 |
2022 |
5 |
9,7 % |
11,7 % |
12,5 % |
12,0 % |
11,0 % |
12,2 % |
11,9 % |
10,6 % |
12,9 % |
10,7 % |
11,8 % |
15 % |
14,9 % |
4 |
16,5 % |
18,2 % |
19,5 % |
20,3 % |
20,0 % |
20,5 % |
20,0 % |
17,4 % |
19,8 % |
18,3 % |
22,4 % |
20 % |
18,7 % |
3 |
20,6 % |
21,2 % |
20,4 % |
20,7 % |
21,1 % |
21,1 % |
19,8 % |
21,0 % |
21,6 % |
20,1 % |
24,8 % |
19 % |
19,6 % |
2 |
17,4 % |
17,5 % |
17,8 % |
18,6 % |
18,4 % |
16,7 % |
19,2 % |
17,2 % |
17,0 % |
16,9 % |
10,9 % |
16 % |
15 % |
1 |
35,7 % |
31,5 % |
29,8 % |
28,3 % |
29,5 % |
29,5 % |
29,1 % |
33,8 % |
28,7 % |
33,9 % |
30,1 % |
31 % |
31,8 % |
% av poäng 3 eller högre |
46,8 % |
51,1 % |
52,4 % |
53,0 % |
52,1 % |
53,8 % |
51,7 % |
49,0 % |
54,3 % |
49,1 % |
59,0 % |
54 % |
53,2 % |
Betyda |
2,47 |
2,61 |
2,67 |
2,69 |
2,65 |
2,69 |
2,66 |
2,54 |
2,71 |
2,55 |
2,75 |
2,69 |
2.7 |
Standardavvikelse |
1,37 |
1,39 |
1,40 |
1,38 |
1,37 |
1,39 |
1,39 |
1,38 |
1,40 |
1,39 |
1,39 |
1,46 |
1,45 |
Antal studenter |
68,397 |
93,941 |
98,679 |
114,361 |
136,448 |
159 609 |
184,663 |
199,756 |
216,783 |
225,235 |
218,333 |
193,660 |
221,815 |