1831 Belgiska allmänna valet
 | |||
| |||
|
Alla 102 platser i representantkammaren och alla 51 platser i senaten | |||
|---|---|---|---|
|
| |||
| |||
Allmänna val hölls i Belgien den 29 augusti 1831. Det var de första valen till det nya tvåkammarparlamentet som skapades genom den konstitution som antogs i februari 1831.
I senatsvalet fick katoliker 31 platser och liberalerna fyra. Valdeltagandet var 62,2 %, även om endast 46 000 personer (1,1 % av landets befolkning) var röstberättigade.
Den 8 september 1831 öppnade kung Leopold I av Belgien den parlamentariska sessionen 1831–1832, den första någonsin i det belgiska parlamentet.
Valsystem
Valsystemet definierades i 1831 års konstitution och vallagen av 3 mars 1831. De 102 ledamöterna av representantkammaren och 51 ledamöter av senaten valdes med absolut majoritet i 44 valdistrikt . Varje distrikt hade mellan en och sju representanter och en till tre senatorer; några valdes av gemensamma eller alternerande distrikt.
Röstberättigande var begränsad till män i åldern 25 år eller äldre som hade belgiskt medborgarskap antingen genom födseln eller genom stor naturalisering, och som betalade en cens som fastställdes i vallagen. Censerna differentierade beroende på bostadsort .
Valkretsar
De 44 valkretsarna valde 102 representanter och utsåg 51 senatorer enligt följande.
| Provins | Valkrets | Representanter | Senatorer |
|---|---|---|---|
|
Antwerpen (9 representanter; 4 senatorer) |
Antwerpen | 4 | 2 |
| Mechelen | 3 | 1 | |
| Turnhout | 2 | 1 | |
|
Brabant (14 representanter; 7 senatorer) |
Bryssel | 7 | 3.5 |
| Nivelles | 3 | 1.5 | |
| Leuven | 4 | 2 | |
|
Västflandern (15 representanter; 8 senatorer) |
Brygge | 3 | 1 |
| Ypres | 2 | 1.5 | |
| Kortrijk | 3 | 2 | |
| Tielt | 2 | 1 | |
| Roeselare | 2 | 1 | |
| Veurne | 1 | 1.5 | |
| Oostende | 1 | ||
| Diksmuide | 1 | ||
|
Östflandern (18 representanter; 9 senatorer) |
Gent | 6 | 3 |
| Aalst | 3 | 2 | |
| Sint-Niklaas | 3 | 1 | |
| Oudenaarde | 3 | 1 | |
| Dendermonde | 2 | 1 | |
| Eeklo | 1 | 1 | |
|
Hainaut (15 representanter; 7 senatorer) |
Mons | 3 | 1.5 |
| Tournai | 4 | 1.5 | |
| Charleroi | 2.5 | 1 | |
| Thuin | 1.5 | 1 | |
| Soignies | 2 | 1 | |
| Ath | 2 | 1 | |
|
Liège (9 representanter; 5 senatorer) |
Liège | 4.5 | 2 |
| Huy | 1.5 | 1 | |
| Verviers | 2 | 1 | |
| Waremme | 1 | 1 | |
|
Limburg (9 representanter; 4 senatorer) |
Maastricht | 3.5 | 2 |
| Hasselt | 2.5 | 1 | |
| Roermond | 3 | 1 | |
|
Luxemburg (8 representanter; 4 senatorer) |
Bastogne | 1 | 1.5 |
| Marche | 1 | ||
| Neufchâteau | 1 | ||
| Virton | 1 | ||
| Diekirch | 1 | 1.5 | |
| Grevenmacher | 1 | ||
| Arlon | 1 | ||
| Luxemburg | 1 | 1 | |
|
Namur (5 representanter; 3 senatorer) |
Namur | 3 | 1.5 |
| Philippeville | 1 | 0,5 | |
| Dinant | 1 | 1 |
Resultat
Senat
| Fest | Säten | |
|---|---|---|
| katoliker | 31 | |
| Liberaler | 4 | |
| Oberoende | 16 | |
| Total | 51 | |
| Källa: Sternberger et al . | ||
