Ånnsjön
Ånnsjön | |
---|---|
Koordinater | Koordinater : |
Primära inflöden | Enan , Handölan, Västerån, Bunnerån, Järpån, Rekån, Kärrån |
Primära utflöden | Landverksströmmen |
Upptagningsområde | 1 562,07 km 2 (603,12 sq mi) |
Basin länder | Sverige |
Ytarea | 59 km 2 (23 sq mi) |
Strandlängd 1 | 89,1 km (55,4 mi) |
Ythöjd | 525 m (1 722 fot) |
öar | Granön , Årsön, Järpön, Ösan |
Officiellt namn | Ånnsjön |
Utsedda | 5 december 1974 |
Referensnummer. | 26 |
1 Strandlängd är inte ett väldefinierat mått . |
Ånnsjön är en sjö i Åre kommun i Jämtlands län, Sverige. På väg ligger det 154 kilometer nordväst om Östersund . Sjön och de omgivande våtmarkerna är rika på fisk, vattenfåglar och annat vilda djur. Det finns lämningar av mänsklig bosättning i regionen sedan stenåldern, inklusive hällristningar som är bland de äldsta i Sverige. I slutet av 1800-talet gjordes försök att dränera våtmarkerna för att användas inom jord- och skogsbruk, men det vänds nu. Sjön och omgivningarna är ett skyddat Natura 2000- område och lockar många fågelskådare.
Geografi
Ånnsjön är lättillgänglig via Europaväg E14 genom fjällområdet Jämtland och är därför en av Sveriges mest kända fjällsjöar. Det är cirka 59 kvadratkilometer (23 sq mi) i yta och är 525 meter (1 722 fot) över havet. Ånnsjön är i allmänhet mycket grunt, cirka 1 meter (3 ft 3 in), med sitt största djup på 40 meter (130 ft) i den södra delen. Det är en av flera sjöar i en bassängliknande dal omgiven av berg utom i nordost. Sjön är ungefär cirkulär, med en diameter på cirka 10 kilometer (6,2 mi).
Det finns en sandig ås längs 2 kilometer (1,2 mi) av stranden. Stränderna omfattar långa sandstränder, klapperstensstränder, områden med frodig vegetation och områden där sjön övergår i torvmossar. Ånnsjön omges delvis av cirka 8 000 hektar myrmark. Diken som grävts för att dränera några av dessa myrar fylls nu för att återställa vattennivåerna.
Ånnsjön matas av fjällälvarna Enan och Handölan. I de nedre delarna av Handolan har forsar, vattenfall och raviner. Enan och Handölan sammanstrålar strax innan de kommer in väster om sjön, där Handöldeltat har bildats. Andra deltan kommer in i den nordvästra och sydöstra delen av sjön. Bifloder som dränerar fjällområdet söder och öster om sjön är bland annat Västerån, Bunnerån, Järpån, Rekån och Kärrån. Sjön dräneras av Landverksströmmen, som kommer ut ur sin norra ände. Detta är den västra grenen av Indalsälven .
Ånnsjön är en del av delbassängen som kallas "Ånnsjöns utlopp", som har en genomsnittlig höjd på 561 meter (1 841 fot) över havet och en yta på 144,5 kvadratkilometer (55,8 sq mi) När alla uppströms dräneringsbassänger uppströms räknas är den ackumulerade bassängytan 1 562,07 kvadratkilometer (603,12 sq mi). Avrinningsområdet består till största delen av skog (41 %) och kärr (14 %).
Historia
Arkeologiska lämningar härstammar från tidig stenålder till historisk tid. De äldsta bosättningarna är mellan 6 000 och 7 000 år gamla. På den tiden, strax efter deglaciationen, var klimatet varmare än idag och marken skulle ha varit mer trädbevuxen. Den grunda Ånnsjön och det omgivande kärrkomplexet skulle ha gett goda resurser av fisk, sjöfåglar och annat djurliv för den antika befolkningen. Ett 60-tal fiskeboplatser har funnits vid sjöns strand och på öarna Granön , Årsön och Bunnernäset. Ett stort antal lämningar från stenåldern har hittats i området, främst kring Bunnerviken. Bland fynden finns en dolk av röd sten med ett handtag inristat i ett vackert älghuvud.
Det finns hällristningar på Landsverk och Håltbergsudden. Ristningarna på Landsverk består av två av älgar som är 1,5 meter (4 fot 11 tum) meter långa och två mindre älgar. De små kan ha ristats flera hundra år efter de stora. De stora, naturalistiska ristningarna liknar i stil och teknik hällristningar från den norska Nordlandskusten och anses av forskare vara bland de äldsta hällristningarna i Sverige.
Fiskfällor har hittats, och gravhögar från yngre järnåldern. I Bunnerviken och Klocka har lämningar från vikingatiden (850-1050) hittats. Uppgifter som delar upp sjön i fiskerättigheter dateras till slutet av 1600-talet. Det finns uppgifter om tvister om gränserna för koncessioner och om fiskerättigheter, och indikationer på att sjön ibland var överfiskad. En förlikning träffades 1833. En tvist om fiskerätten nådde Högsta domstolen 1891, och 1912 meddelades ytterligare en dom av Högsta domstolen om fiskerätten.
Täljstensföremål har tillverkats runt Handöl by och väster om sjön sedan åtminstone 1600, och detta är fortfarande en viktig industri. Väster om Handöl finns dagbrott i fjällsidan som vittnar om gruvdrift. Kopparmalm utvanns en tid i mitten av 1700-talet. Bredvid Handöl finns ett stenmonument uppfört 1911 till minnet av över 600 karoler som begravdes på platsen den 20 januari 1719 under den karolanska dödsmarschen . Ett litet timrat kapell byggdes 1806 för att tjäna samerna från Undersåker och Åre, Jämtlands äldsta sådana kapell. Predikstolen och altaret med triptyk kom från Frösö kyrka. Den har också en tavla till minne av de 600 soldater som dog 1719.
1897 kom den engelske amiralen Sir William Robert Kennedy och hans bröder till Ånnsjön, lockade av fisket och jakten. Hans familj skulle stanna de kommande sextio åren. Även om de var utlänningar fick de köpa både egendom och fiskerättigheter på sjön. I juli 1909 Östersundsposten om ett "sjöstrid på Ånnsjön", ett bråk mellan Edward Kennedy och amiraldottern Elise (Alice) i en båt och Olof och Mattias Eriksson från Ånn i en annan båt. Tvisten gällde fiskerättigheter i den nordöstra delen av sjön, och togs så småningom till domstol.
Idag finns några byar och gårdar i anslutning till Ånnsjön. Ånn, Klocka och Landverk ligger vid sjöns norra strand. Handöl ligger i sydväst, medan Bränna och Bunnerviken ligger på södra stranden.
Miljö
Sjööarna och det omgivande landet innehåller lövskog, blandskog, barrskog, trädbevuxen tundra, gräsmark och tundra. Det finns kärr, övergångsmyrar och källor, floder och bäckar och stående sötvatten. Under andra hälften av 1800-talet grävde byborna dräneringsdiken i myrarna i hopp om att omvandla dem till jordbruks- eller skogsbruksmark. Den dränerade torvmarken innehöll för mycket organiskt material och övergavs efter några år, men återhämtade sig inte. Från och med 2013 påbörjade länet ett arbete med att vända processen genom att hugga ner björkträden och använda dem för att fylla diken. Man hoppades att detta skulle återställa mycket av de delvis dränerade våtmarkerna, med motsvarande ekologiska fördelar.
På vintern bildas isen snabbt på Ånnsjön och det utsatta läget hindrar snö från att samlas under en tid. Även när isen är tunn är djupet längs stränderna bara knähögt, så sjön är gynnad för träning av tävlings- och distansskridskoåkare. Vanligtvis upplever Ånnsjön lämmelvandringar vart fjärde år. Många av de små gnagarna plockas bort av fåglar när de korsar isen. Sjön är välfylld med röding och öring , inklusive inhemsk öring och kanadensisk öring . Fiske är tillåtet i anvisade områden, men ett lokalt fiskekort krävs. På Järpön finns den lilla sjön Renattjärn. Denna sjö har öring och röding. Fiske är inte tillåtet. Fisket är bäst på mitten av sommaren när insektslarver kläcks, men är bra i augusti. Isfiske är också möjligt på vintern, fram till maj.
Ånnsjön är ett Natura 2000- område och skyddas av EU:s habitatdirektiv och fågeldirektivet . Ånnsjön har ett rikt fågelliv och besöks av många fågelskådare varje år. Det finns skyltar, stigar, ett fågelskådningstorn, gömmor och långa strandpromenader. Området kring Ånnsjön och Storlien är det tredje största viktiga fågelområdet (IBA) i Sverige med en yta på cirka 90 000 hektar (220 000 acres). BirdLife International anser Ånnsjön-Storlien som ett internationellt betydelsefullt område för 26 olika fågelarter, och av global betydelse för elva arter som inkluderar beckasin och ripa.
Sjön är hem för den nära hotade storbeckasin ( Gallinago media ) och sårbara långsvansand ( Clangula hyemalis) . Andra bofasta eller häckande fåglar inkluderar orre , västra tjäder , tjäder , rödstrupig lomma , arktisk lomma , tornfalk , merlin , nordlig harri , grovbent hök , vanlig trana , plommon , fläckig vimmel , fläckig vimmel . rödbena , vanlig rödbena , skogssnäppa , Temmincks snäppa , lila snäppa , brednäbbad snäppa , ruff , rödhalssnäppa och långstjärtsnäppa . Sjön har utsetts till en Ramsarplats sedan 1974.
Citat
Källor
- "Ånnsjön" . Cinclus C Sportfiskeguide (på svenska) . Hämtad 2013-10-16 .
- "Ånnsjön-Storlien: fågelliv i världsklass" . Jämtlands läns ornitologiska förening . Hämtad 2013-10-16 .
- "Fiske" . Klocka Fjällgard . Hämtad 2013-10-17 .
- Harning, Maria (9 augusti 2013). "Här grävs för fåglarna" . SVT Nyheter (på svenska) . Hämtad 2013-10-17 .
- Hemmendorff, Ove (2003). Arkeologiska utflykter . Jamtli.
- "Sjön Ånnsjön-Storlien" . Birdlife International . Hämtad 2013-10-16 .
- Näslund, Ingemar (2012-08-20). "Fisket i västra Jämtland – en viktig och omstridd resurs" ( PDF) . AW Bergsten . Hämtad 2013-10-17 .
- Olsve, Magnus (7 augusti 2013). "Fågellivet i Ånnsjön ska räddas" . ÖP . Hämtad 2013-10-16 .
- Willners, Erika (2007-08-30). "Is på Ånnsjön" . Ute Magasinet (på svenska) . Hämtad 2013-10-16 .
- "Z 30 Ånnsjön" . Lansstyrelsen Jämtland . Hämtad 2013-10-16 .