Ärkebiskopsgården, Uppsala
Ärkebiskopsgården ( svenska : Ärkebiskopsgården ) i Uppsala , Sverige , är den officiella residens för den lutherske ärkebiskopen av Uppsala , Svenska kyrkans primat . Den ritades av Carl Hårleman och färdigställdes först 1744, på eller nära platsen för flera tidigare byggnader som tidigare tjänat en liknande roll. Slottet ligger mitt emot Universitetsparken , nära Uppsala domkyrka i gamla stadskärnan, väster om älven.
Historia
Den medeltida ärkebiskopens borg
En befäst borg för ärkebiskoparna i Uppsala uppfördes i närheten av platsen under 1300-talet på platsen för dagens Universitetspark. Slottet förbättrades under 1400-talet, med tillagda torn och befästningar. Den brändes och förstördes delvis 1497 och igen 1521 under svensk självständighetskrig från Danmark. Slottet restaurerades och byggdes ytterligare ut som kungligt palats under kung Gustav I av Sverige men gick gradvis ur bruk när det nya Uppsala slott byggdes på 1550-talet, varefter det gamla slottet under många år fyllde en underordnad roll till det nya slottet och användes som källa för byggnadsmaterial för dess utbyggnad. Ett kungligt stall byggdes 1620, och i mitten av 1600-talet återstod endast slottets fundament. Marken övertogs av Uppsala universitet och användes till ridskola för unga adelsmän. Omfattande lämningar av det norra tornet hittades under byggandet av den nuvarande universitetshallen och universitetsparken under 1880-talet. Den närliggande gatan Rundelsgränd är uppkallad efter tornresterna.
Dagens palats
Det nuvarande palatset byggdes på platsen för en tidigare byggnad från 1300-talet, prostens hus, som från 1691 tillfälligt fungerade som ärkebiskopens residens. Delar av medeltida källare och grund har införlivats i den nuvarande byggnaden. År 1737 påbörjades bygget av det nya palatset, ritat av Carl Hårleman , och byggnaden stod färdig 1744. De två flyglarna, bibyggnaderna och tjänstebostaden tillkom under 1700-talet och 1767 tillkom ytterligare en våning i huvudbyggnaden.
1879 byggdes muren som omger marktomten. Huvudbyggnaden byggdes om i stor utsträckning 1901 och förklarades som riksminne 1935. 1993 placerades en staty som hedrar den tidigare ärkebiskopen och Nobels fredspristagare Nathan Söderblom intill palatsets väggar.
Sedan Svenska kyrkans officiella separation från staten 2000 ägs slottet av Svenska kyrkan och används fortfarande som ärkebiskopens officiella bostad.