danska skeppsbyggare

Danska skeppsbyggare i segeltiden Denna lista, ordnad efter år, presenterar byggare av danska örlogsfartyg från slutet av 1600-talet till mitten av 1800-talet. Det namnger cheferna för sjöbyggnadskonstruktion (Fabrikmester) och inkluderar mindre skeppsbyggare till den danska kungliga flottan. Det omfattar inte rent kommersiella skeppsbyggare.

Lista över skeppsbyggare

Före 1673

Rubbens (senior och junior) byggde HDMS Sophia Amalia lanserad 1650 i Christiana (Oslo).

1673–1739

• Thies Hermansen vd Borgh: krediteras med endast ett skepp, nämligen Christianus Quintus (1673), ett fartyg i linje
• Schøits är krediterad för byggandet av fregatten Ørnen, ibland kallad Sorte Ørn (den svarta örnen), sjösatt 1694
• Francis Sheldon Tree Löver (1689) och Nordstiernen (1703) båda linjernas skepp
• Henrik Span t.ex. Dannebroge (1692) och Dronning Lovisa (1695): båda linjens skepp
• Ole Judichær 1692–1727 t.ex. Fridericus Quartus (1699): linjeskepp . Han avskedades efter en krigsrätt 1727.
• Rasmus Krag 1726–1730. Printz Friedrich (1727)
• Knud Benstrup 1729–1738 Fabrikmester krigsrätt och fängslad Även da:Knud Nielsen Benstrup
• Lauritz Bragenæs (1729) utnämnde Fabrikmester med Benstrup, men dog samma år.
• Diderich de Thurah 1738–1758 (se da:Diderich de Thurah ) studerade med, och arbetade under, Knud Benstrup. Han konspirerade mot Benstrup, men visade sig vara en ovärdig efterträdare som Fabrikmester . Han var också konstnär och översättare av religiösa texter.

1739–1810

• Bildande av byggnadskommittén 1739 (se nedan)
• CF Petersen 1740
• M. Thomas Snellgrove 1740 två pråmar (möjlig engelsk anslutning)
• Laurent Barbé 1740–1747 faktiskt Fabrikmester medan Thurah innehade detta ämbete.
• Andreas Gerner t.ex. Fyen (1746) linjens skepp
• Povel Brock 1742–1753 tio kanonbåtar, en pråm och ett handelsfartyg.
• P. Kiønig 1743–1759 sex handelsfartyg, fem kanonbåtar, en pråm och (eventuellt) två fregatter.
• A. Eskildsen t.ex. Fortuna (1743) två- eller tremastade fartyg
• A. Turesen eg Christiansborg (1746) fregatt; Ebenetzer (1757): line-ship-of-the-line
• Frederik Michael Krabbe Fabrikmester
• Gad en brigg Postillionen (1770) och ett handelsskepp.
• Henrik Gerner 1772–1787 Fabrikmester
• Erich Eskildsen – namnlösa (1776) beväpnade handelsfartyg
• C. Høyer eg Cron Princesse Lovisa Augusta (1782) handelsfartyg
• I. Halkier 1781–1793 Friderichsdahl (1781) handelsfartyg, Friderichsort (1793) kanonbåt
• Ernst Wilhelm Stibolt 1788–1796 Fabrikmester
• Frantz Hohlenberg 1796–1803 Fabrikmester

1804 och senare

• Befattning som Fabrikmester obesatt 1804–1810
• P. Eskildsen - No 5 kanonbåt (1805) och No 1 (1810) skonare
• Larsen - de fem kanonbåtarna Frederikssund, Helsingør, Næstved, Roeskilde och Saltholmen byggda 1805 och 1806. Endast Næstved överlevde slaget vid Köpenhamn (1807)
• Dahlman t.ex. Corsøer (1805) och Dragøe (1806), och sex andra kanonbåtar
• S. Halkier 1808 två pråmar
• Chapman 1808–1810 elva kanonbåtar för Danmark.
• Sørensen 1808 (möjligen två med samma namn)
• Jens Jørgen Pihl 1810–1814 Fabrikmester (Inga personuppgifter hittades) t.ex. Atalante (1811) handelsfartyg; Frederiksværn (1814) brig
• Andreas Schifter 1814–1843 Fabrikmester och viceamiral
• Dunge 1838–1844
• Madsen (odaterad) En liten båt endast tillskriven

Ånga

Från 1824 till 1830 togs tio ångdrivna örlogsfartyg i tjänst. Se Orlogsværftet för historia efter 1830.

Byggnadsnämnden

I danska Konstruktionskommissionen

Före 1739 krävde all konstruktion av krigsfartyg på de danska örlogsvarven i Holmen, Köpenhamn, kungligt godkännande. Skeppsbyggnad ansågs vara en konst snarare än en vetenskap.

En del av kommitténs uppdrag var att säkerställa korrekt utbildning av lovande unga sjöofficerare i alla aspekter av fartygskonstruktion, och för detta ändamål skulle kommissionen skicka officerare på utökade studieresor till de andra sjömakterna i Europa för att lära sig inte bara om de senaste framsteg inom fartygsbyggnad men också hamndesign och -underhåll, försvarsarbeten, vallar och översvämningshantering. Andra vetenskapliga framsteg, mekaniska och tekniska uppfinningar som inte var direkt relaterade till marinfrågor noterades också - ibland krävdes lite spionage. År 1742 bildades det kungliga danska vetenskapsakademiet i Köpenhamn, till vilket den danska flottans utbildade officerskår bidrog med mycket nyttig debatt.

Lärlingar på skeppsbyggare återvände ofta från sina utlandsresor för att bli medlemmar i byggnadskommittén och för att föreläsa på Sea Cadet Academy om skeppsbyggnad. Vissa skulle så småningom bli chef för sjöbyggnad, Fabrikmester , en position som inte bara krävde professionell expertis utan också politiska och personliga ledaregenskaper. Kritik på grund av sjövärdighet eller kostnad för designen, eller förlust av politiskt stöd gjorde Fabrikmesters position mycket stressande för några av de sittande makthavarna.

Citat

• Gyldendal - Th. Topsøe-Jensen: Knud Benstrup i Danish Biographical Leksikon, 3. upplagan, Gyldendal 1979-84. tillgänglig 27 augusti 2019
• Royal Danish Naval Museum för alla örlogsfartyg som tillskrivs en namngiven skeppsbyggare. Från webbplatsen följ Databas > Avancerede > Ställ Konstructør till (namn önskas) > Sök (Detta fungerar endast om språket är inställt på danska) För särskilda typer av fartyg, följ samma väg, men ställ in filtret därefter.
• Royal Danish Naval Museum - Lista över danska krigsfartyg
• Kungliga Danska Marinmuseum - Skibregister
• Salmonsens konversationsleksikon / Anden Udgave / Bind XIII: Jernbaneret—Kirkeskat /
• (på danska) TA Topsøe-Jensen og Emil Marquard (1935) "Officerer i den dansk-norske Søetat 1660-1814 og den danske Søetat 1814-1932". Två volymer. Ladda ner här Arkiverad 2020-02-13 på Wayback Machine .

Vidare läsning

• Royal Danish Naval Museum - " The Long Period of Peace "