Rasmus Krag (1680–1755)

För andra med samma namn eller efternamn, se Krag (efternamn) .

Rasmus Krag (1680–1755) var en dansk sjöofficer som först blev underlöjtnant 1700 och viceamiral 1736. Han strävade efter att bli sjöarkitekt men hans insatser visade sig vara otillfredsställande.

Privatliv

Son till en skräddare, Rasmus Krag föddes i Köpenhamn omkring 1680 (eller möjligen 1677)

Tidig karriär

Som kadett 1698 tjänstgjorde han på en konvoj med HDMS Hvide Falk till Portugal, och var 1699 till 1700 i utländsk tjänst (vilken makt inte registreras), innan han togs i uppdrag som underlöjtnant den 30 januari 1700. Han tjänstgjorde senare på fartyg -of-the-line Prins Georg , och om befordran till seniorlöjtnant 1703 i Prins Carl på den danska kungliga turnén i Norge.

1708 -1709 tjänstgjorde han i den brittiska kungliga flottan. I sin ansökan till det danska amiralitetet för att fortsätta sina studier utomlands intygade han att han hade lärt sig mycket matematik och skeppsbyggnad under beskydd av UC Gyldenløve . Från 1709 var han kapten för stadigt större fartyg och hade befäl över linjens skepp Nældebladet i slaget vid Køge Bay (1710), men klagade 1712 över att han hade blivit förpassad för befordran innan ytterligare befordran 1713. Senare 1713, stationerad i den jyska staden Aabenraa för att motverka smuggling av smuggling, var han också ansvarig för embarkeringen och repatrieringen av de svenska trupperna under Stenbock efter landets nederlag vid belägringen av Tönning .

Han tjänstgjorde med amiral P Raben och deltog i slaget vid Rügen (1715) i det fortsatta stora norra kriget . Samma år var han ombord på HDMS Elephanten som han blev kapten för när detta fartyg var Gyldenløves flaggskepp. 1717 generaladjutant hos amiral Raben. År 1720 sändes Krag till Marstrand för att leda höjningen och återhämtningen av de svenska örlogsfartygen sänkta året innan. Trots bristande skicklighet hade han tydligen lyckats skapa sig goda förbindelser med ledning av sjötjänsten. Han var således väl förbunden med amiral C. Th. Sehested , som hade fått lämna flottan 1718, men höll kontakt med sitt gamla kontor.

Fartygsbyggnad


Amiral Sehested hade varit kritisk till den franska konstruktionsmetoden som användes vid skeppsbygget i Holmen och uppmuntrade 1725 Krag att lämna in mönster för ett 72-kanons fartyg som kännetecknas av den engelska konstruktionen till den mycket kritiserade fabriksmästaren Ole Judichær. Ytterligare en uppsättning ritningar lämnades in . år 1726 för ett liknande skepp, rekommenderat av Sehested, och godkänt. Krag tilldelades jobbet som chefskonstruktör för detta fartyg. Planer på ett 50-kanons fartyg utvecklades också av Krag och lämnades in 1727. En teknisk ritning som Krag. inlämnat till kungen 1728 av en ugn för ångbehandling av timmer mottogs inte väl av det danska amiralitetet. Det visade sig snabbt att Krags kunskaper om skeppsbyggnad, i teorin såväl som i praktiken, var mycket begränsade. Fartyget med 72 kanoner färdigställdes som Printz Friderich, vilket visade sig vara ett mediokert skepp, med en så svag längsgående struktur att kölen uppstod ganska snabbt efter sjösättningen. Detta fartyg var ändå i drift i trettio år. År 1728 stoppades bygget av två fartyg enligt Krags ritningar till ett 50-kanoners fartyg av chefen för Örlogsvarvet i Holmen, eftersom skillnader mellan de godkända ritningarna och den efter dessa framställda modellen påträffades. Ett team av ingenjörsstudenter, inklusive Knud N. Benstrup , som just hade kommit hem från utlandet, ombads att kommentera Krags konstruktioner. Den övervägda uppfattningen var mycket återhållsam men kunde inte dölja att konstruktionen led av avgörande svagheter. Krag togs då bort från skeppsbygget på Holmen.

Senare karriär

Från 1728 till 1735 var han kapten på flera fartyg. 1735 blev han medlem i en kommission för att undersöka dimensioner på master och runda hål i fartygskonstruktioner och befordrades till konteramiral och chef för den danska flottans andra division – en befordran som överraskade en del. Året därpå tog han ytterligare en examen och satt sedan i kommissionen för att undersöka ett antal anklagelser i krigsrätten mot Knud Benstrup. I en minoritet på en röstade Krag här för att Benstrup skulle få dödsstraff, vilket med hänsyn till målets proportioner måste tolkas som en hämndaktion från Krags sida.

Krag karakteriserades som en spännande person med en tveksam yrkesskicklighet. Han lyckades ändå knyta inflytelserika kontakter och få beskydd, framför allt i sin senare karriär från Frederik Danneskiold-Samsøe under vilken Krag tjänstgjorde som skvadronchef 1746.

Final

Efter Frederik Danneskiold-Samsøes fall från nåden 1746 lämnade även Krag tjänsten och drog sig i slutet av det året i pension till Slangerup nordväst om Köpenhamn, där han dog den 6 oktober 1755.

Anteckningar

Citat

  • (på danska) Hans Christian Bjerg: Rasmus Krag i Dansk Biografisk Leksikon, 3 uppl., Gyldendal 1979–84. tillgänglig 7 februari 2020
  • "Rasmus Krag" (på danska). Projekt Runeberg.
  • (på danska) TA Topsøe-Jensen og Emil Marquard (1935) “Officerer i den dansk-norske Søetat 1660-1814 og den danske Søetat 1814-1932 ( PDF nedladdningsbar här (feb 2020) ).

Se även

Hämtad från " https://en.wikipedia.org/w/index.php?title=Rasmus_Krag_(1680–1755)&oldid=1128244146 "