Wolfgang Suppan

Wolfgang Suppan (5 augusti 1933 – 4 maj 2015) var en österrikisk musikforskare . Han är far till blåsmusikern och kompositören Armin Suppan .

Karriär

Född i Irdning studerade Suppan musik vid Johann-Joseph-Fux-konservatoriet Graz [ de ] och musikvetenskap ( Hellmut Federhofer ), folklore med (Viktor Geramb [ de ] , Hanns Koren [ de ] ) och filosofi (Amadeo Silva-Tarouca) vid universitetet i Graz . 1959 tilldelades han en Dr. phil . 1961 gick han till Freiburg im Breisgau som stipendiat av Deutsche Forschungsgemeinschaft , först till Institutet för östtysk folklore och sedan 1963 till Deutsches Volksliedarchiv som musikologisk konsult. 1971 fick han sin habilitering för musikvetenskap vid universitetet i Mainz . 1974 accepterade han en kallelse till Institutet för musiketnologi vid University of Music and Performing Arts Graz . Assisterande professurer tog honom till universitetet i Göttingen 1991/92, till Innsbruck 1992/93 och till Salzburg 1991/92 och 1996/97. Han har också haft lektorat och gästprofessurer vid Institutet för musikpedagogik vid universitetet i Frankfurt, vid Aarhus Universitet , Columbia University , University of Texas i Austin , bland andra, och Bar-Ilan University . Han gick i pension 2001.

Brädor

Suppan var med och grundade och ledde ett antal internationella sällskap: 1955 Johann Joseph Fux Society (1995 till 2001 ordförande), 1967 Study Group for the Research of Historical Folk Music Sources in the ICTM ( medordförande till 1988), 1965 International Society for Jazzforschung [ de ] (sedan dess rådgivande styrelse), 1974 International Society for the Research and Promotion of Wind Music [ de ] (president till 2000), 1981 World Association for Symphonic Bands and Ensembles (President från 1995 till 1997). Han var medlem av presidiet för Deutscher Musikrat från 1973 till 1978 och av ISME Research Commission från 1975 till 1981. Hans huvudsakliga arbetsområden omfattade musikens antropologi , europeisk etnomusikologi , mässingsmusikforskning och musikens historia i Österrike . Från 1996 till 2006 var han också chef för Steiermarks Brass Music Association.

Suppan dog i Graz vid 79 års ålder.

Utmärkelser

Publikationer

Böcker

  • Steirisches Musiklexikon. Graz 1962–1966.
  • Volkslied. Seine Sammlung und Erforschung. Stg. 1966
  • Otto Siegl. En studie. Wien 1966.
  • Deutsches Liedleben zwischen Renaissance und Barock. Habilitationsschrift Mainz 1971, gedruckt Tutzing 1973.
  •   Das neue Lexikon des Blasmusikwesens (mit Armin Suppan). Schulz, Freiburg 1973. ISBN 3-923058-07-1 .
  • Jenö Takács. Dokumente, Analysen, Kommentare. Eisenstadt 1977.
  •   Der musikerande Mensch. Eine Anthropologie der Musik. Schott, Mainz 1983, ISBN 3-7957-1709-4 .
  •   Blasmusik i Baden. Musikverlag Schulz, Freiburg 1983, ISBN 3-923058-02-0 .
  •   Musica humana. Die anthropologische und kulturethologische Dimension der Musikwissenschaft. Wien bland annat. 1986, ISBN 3-205-06568-9 .
  •   Komponerar för amatörer. Tutzing 1987, ISBN 3-7952-0528-X .
  • Text och Melodien der "Erlauer Spiele". Tutzing 1990 (med J. Janota).
  • Verk och verk. Musikwissenschaft als Menschen- und Kulturgüterforschung. 3 volymer, Tutzing 2000.
  •   Blasmusikland Steiermark. Gnas/Steiermark 2003, ISBN 3-7059-0176-1 .
  • Blasmusikforschung Bibliographie 1966–2003. Schneider, Tutzing 2003.
  •   Steirisches Musiklexikon. 2:a, helt reviderade och utökade upplagan; Akademische Druck- und Verlagsanstalt , Graz 2009, ISBN 978-3-201-01888-3 .
  •   Blasmusik in der Steiermark. Musik klingt und berührt die Herzen. Ein Beitrag zur landeskundlichen Musikforschung, Weishaupt-Verlag, Gnas 2010, ISBN 978-3-7059-0312-8 .
  •   An der Wiege des Landes Steiermark. Die Chronik Pürgg-Trautenfels. Mit Beiträgen von Gottfried Allmer, Walter Brunner, Wilhelm Deuer, Josef Hasitschka, Ingo Mirsch, Hannes P. Naschenweng, Armin och Wolfgang Suppan. Weishaupt-Verlag, Gnas/Steiermark 2013, ISBN 978-3-7059-0344-9 .

Upplagor

  • Deutsche Volkslieder mit ihren Melodien. Balladen. Vol. 5 och 6, Freiburg im Breisgau 1967 och 1976 (med RW Brednich, W. Heiske).
  • Gottscheer Volkslieder. Gesamtausgabe, 3 volymer, Mainz 1969, 1972 och 1984 (med RW Brednich).
  • Die Ebermannstädter Liederhandschrift. Kulmbach 1972 (med RW Brednich).
  • Handbuch des Volksliedes. 2 volymer, München 1973 och 1975 (med RW Brednich och L. Röhrich).
  • Alta musica. Eine Publikation der Internationalen Gesellschaft zur Erforschung und Förderung der Blasmusik. 23 band, Tutzing 1976–2002 (med E. Brixel).
  • Melodietypen des deutschen Volksgesanges. Vol. 1, Tutzing 1976 (med W. Stief).
  • Liszt-Studien. VOl. 1, Kgr.Ber. Eisenstadt 1975, Graz 1977.
  • Musikethnologische Sammelbande. 19 band, Graz/Tutzing 1977–2004.
  • Goethe. Heidenröslein[-Vertonungen]. 2 volymer, Tokio 1987 (med H. Sakanishi).
  • Musica Pannonica. 4 volymer, Oberschützen – Budapest 1991–2000 (med Z. Falvy).

Anteckningar

  • JJ Fux, Pulcheria, i J.-J.-Fux-Gesamtausgabe V/2, Kassel etc. 1967 (med H. Federhofer).
  • E. von Lannoy, Grand Trio für Klar., Vc. nd Kl., L. 1970.
  • I. Pleyel, 6 Duette für zwei Klar., Wolfenbüttel 1973.
  • WA Mozart, 6 Duos für zwei Klar., KV Anh. 159f., Freiburg im Breisgau 1982

Artiklar

  • Die Lage der Volksmusikforschung in den deutschsprachigen Ländern. I AMl. Vol. 37, 1965, s. 1–19 (med F. Hoerburger).
  • Zur Musik der „Erlauer Spiele“. I SM. Vol. 11, 1969, s. 409–421.
  • Bürgerliches und bäuerliches Musizieren i Mittelalter und früher Neuzeit. I Musikgeschichte Österreichs. Vol.1, Graz bland annat 1977, s. 143–172.
  • Musikethnologische Forschungen auf den Färöer-Inseln. I AMl. Vol. 49, 1977, s. 49–68.
  • Franz Liszt – zwischen F. von Hausegger und E. Hanslick. I SM. vol. 24, 1982, s. 113–131.
  • Musikforschung in und für Japan. I AMl. Vol. 54, 1982, s. 84–123.
  • Biologisk Voraussetzungen och Grenzen Kulturell Traditionsbildung. I traditioner. Band 19, Ljubljana 1990, s. 145–165.
  • Ansätze und Ideen zur Anthropologie der Musik. I Orbis Musicae. Vol. 10: Essays in Honor of Hanoch Avenary. Tel Aviv 1990/91, s. 248–271.
  • Die Pittsburgh Ouverture (1967) av K. Penderecki. In Contexts of Musicology. Vol. 1: Tillägnad Jan Stęszewski, Poznán 1997, s. 45–57.
  • Tidiga idéer i musikens antropologi. In Studies in Socio-Musicology Sciences. George Herzog in Memoriam. Ramat Gan (Tel-Aviv) 1998, s. 83–90.
  • La Antropología Musical: Informe sobre sus objetivos y trabajos de investigación. I AnM. Vol. 53, Barcelona 1998, s. 257–273.
  • Bläsermusik an den Zentren fürstlicher und städtischer Musikpflege in Renaissance und Barock im südwestdeutsch-alemannischen Raum. I Annales. Vol. 2, Tutzing 2001, s. 107–134.
  • Die Funktion der Musik im Leben der Bürger und Bauern Tirols im Mittelalter und in der beginden Neuzeit. I Musikgeschichte Tirols. Innsbruck 2001, s. 669–696.
  • Benjamin Rajeczky und die historische Volksmusikforschung. I SM. Vol. 42, 2001, s. 259–278.
  • Musik als Identifikator. In Musik als … Ausgewählte Betrachtungsweisen. Redigerad av R. Flotzinger, Veröffentlichungen der Kommission für Musikforschung der Österreichischen Akademie der Wissenschaften, Vol. 28, Wien 2006, s. 115–132.
  • Johann Joseph Fux till Wolfgang Amadeus Mozart. I Jahresgabe der J.-J.-Fux-Gesellschaft. Vol. 17, Graz 1994

Vidare läsning

  • Bernhard Habla (red.): Festschrift zum 60. Geburtstag von W. Suppan. Tutzing 1993 (med publikationslista).
  • Zoltán Falvy: Zum Geleit. I W. Suppan: Werk und Wirkung. vol. 1, Tutzing 2000, s. 17–27
  • … en djupare förståelse för all musik. Wolfgang Suppan zum 75. Geburtstag (Grazer Beiträge zur Ethnomusikologie, Vol. 23, ed. Gerd Grupe), Aachen 2010

externa länkar

Hämtad från " https://en.wikipedia.org/w/index.php?title=Wolfgang_Suppan&oldid=1133036134 "