Whistleblower Aid
Whistleblower Aid är en ideell juridisk hjälporganisation som grundades av John Tye och Mark Zaid för att hjälpa whistleblowers inom myndigheter och den privata sektorn. Det tillhandahåller gratis juridiska tjänster samt support- och säkerhetstjänster för berättigade kunder.
Historia
2017 bildade John N. Tye och advokaten Mark S. Zaid det ideella advokatkontoret Whistleblower Aid. Tye hade tidigare arbetat från 2011 till 2014 som sektionschef för internetfrihet i Bureau of Democracy, Human Rights, and Labor i det amerikanska utrikesdepartementet , och var en whistleblower om statlig övervakning i USA .
Inledningsvis fokuserade på anställda och entreprenörer av den amerikanska federala regeringen , Whistleblower Aid betonar att det inte är WikiLeaks . "Ingen ska någonsin skicka hemligstämplade uppgifter till Whistleblower Aid", säger företaget. "Whistleblower Aid kommer aldrig att hjälpa kunder eller potentiella kunder med att läcka sekretessbelagd information." Istället kommer blivande whistleblowers med sekretessbelagd information att hänvisas till utredare med säkerhetstillstånd för att hjälpa till att avslöja missförhållanden utan att bryta mot lagen eller ådra sig straffansvar. Kunderna debiteras inte. För att täcka utgifter, ber företaget om donationer från stiftelser och crowd-source finansiering.
År 2020 fick det ett anslag på 150 000 $ från Omidyar Network , det filantropiska investeringsföretaget som grundades av Ebays grundare Pierre Omidyar .
Frances Haugen
Whistleblower Aid representerade Frances Haugen i hennes whistleblower-aktiviteter mot Facebook . Hon kontaktade organisationen kort efter att ha laddat ner de tusentals interna filer som hon planerade att läcka.
För att hjälpa Haugen anlitade Whistleblower Aid tre advokatbyråer, en PR-byrå och tillfällig personal som redigerar dokument för kongressen. Haugens flyg till Washington, DC har också täckts.
Joohn Choe
I december 2021 och februari 2022 lämnade Whistleblower Aid in klagomål på uppdrag av Facebook-entreprenören Joohn Choe. Klagomålen hävdar att Facebooks moderbolag Meta medvetet brutit mot USA:s regeringssanktioner mot pro-ryska rebeller, vilket tillät dem att sprida propaganda på plattformen.