Westerlund teleskop

Westerlund teleskop

Westerlund-teleskopbyggnaden ovanpå Ångströmlaboratoriet. Utsikt från nordost.
Döpt efter	Bengt Westerlund
Del av	Uppsala universitet
Plats(er)	Sverige
Koordinater
Organisation	Uppsala astronomiska observatorium
Höjd över havet	51 m (167 fot)
Första ljuset	oktober 2003
Teleskop stil	Cassegrain reflektor optiskt teleskop
Diameter	0,9 m (2 fot 11 tum)
Hemsida	www .astro .uu .se /grundutb /wt /
Westerlund-teleskopets placering
Relaterad media på Commons

Westerlundsteleskopet invigdes 2004. och är uppkallat efter Bengt Westerlund (1921–2008) . Teleskopet tillhör Uppsala Astronomiska Observatorium och fungerar som träningsteleskop. Det används i kurser för studenter , akademiker och examensprojekt samt vanliga astronomiska observationer av astronomer vid observatoriet.

Webbplats

Teleskopet är placerat i södra änden ovanpå Ångströmlaboratoriet, Uppsala universitets huvudbyggnad för fysik . Byggnaden står på en grussluttning, som är en del av Uppsala åker, intill Fyrisälven med en huvudväg strax söderut. Centrala delen av Uppsala och huvudbyggnaden ligger i nordväst till nordost. Horisonten är fri från nordost till sydost med Uppsalaslätten och den sydöstra delen av staden. Från sydost till söder finns tallinbäddade byggnader, och från söder till nordväst finns tallskog framför den södra och sydvästra delen av staden. Himlen är avblockerad ner till teleskopets nedre höjdgräns.

Ljusföroreningarna från staden introducerar normalt omkring 1,5 till 2 styrkor av bakgrundsljus med avseende på en mörk plats, nära zenit och mer mot norr. I sydost finns ett nattglöd vid horisonten som kommer från Arlanda flygplats .

Vintersolståndet ger cirka 17 timmar kväll och natt, varav 12,5 timmar är astronomisk natt. Den huvudsakliga observationssäsongen från slutet av augusti till slutet av april har dock i allmänhet mindre än 25 % klara nätter, november är värst och mars bäst.

Byggnad

Den övre delen av kupolen kan roteras fritt ett godtyckligt antal varv och slitsen har en nedre hydraulisk lucka och en övre kuggdriven lucka. Den nedre delen av kupolen har 15 sidodörrar varav 12 öppnas parvis, och ett stort fönster mot övre kontrollrummet, en halv våning ner.

Ursprungligen fanns det två kontrollrum, ett bredvid kupolen med teleskopets visningsfönster och ett nere i observatoriets kontorsutrymme. De två rummen är direkt sammankopplade med optisk fiber, men det är bara kontrollrummet vid teleskopet som används.

Eftersom byggnaden inte står på sten, och teleskopet inte har ett separat stödsystem, står instrumentet på en stålram på en stor betongplatta som är lossad från resten av byggnaden för att minska vibrationer. Ovanför betongplattan finns ett golvgaller i metall att stå på.

Instrument

Teleskopet är ett 0,9 meter klassiskt Cassegrain men med en tredje roterbar plan spegel som skickar ljus till en av de två Nasmyth-härdarna . Det effektiva systemet är en f/10 men den primära spegeln är en f/3. Teleskopet är byggt av Astro Optic och det finns ett syskonteleskop på Albonova i Stockholm . Teleskopet är ett av de största optiska teleskopen i Sverige .

Huvudkameran har sedan starten varit en SBIG STL1001E som ger ett 9-ft fält i f/10 och ett 19-ft fält med af/5 focal reducer och field corrector.

Historia

År 2000, när Ångströmbyggnaden byggdes ut för att rymma de flesta fysikrelaterade institutioner vid Uppsala universitet, byggdes den nedre delen av teleskopkupolen med sidodörrar. Under sommaren monterades den roterbara övre delen av kupolen från Ash-Dome på mark och lyftes upp (8 juni) med kran. Uppsala Astronomiska Observatorium flyttade senare på sommaren från den gamla observatoriebyggnaden i observatorieparken nära Uppsala centrum till Ångströmlaboratoriet

En mindre byggnad intill Ångströmlaboratoriet användes som monteringshall för teleskopet under hösten 2003. Huvudmonteringen gjordes av teleskopkonstruktören Philipp Keller och Eric Stempels från observatoriet. Lyftet av teleskopet genom kupolslitsen gjordes den 9 oktober. Slutmontering och kollimering gjordes följande dagar.

Den officiella invigningen av teleskopet ägde rum den 15 januari 2004. I april installerades huvudkameran, en SBIG 1001-E. Testbilderna togs den 7:e och första ljuset med kameran var den 8:e. Ett tvådelat dataarkiv upprättades bestående av CD-skivor i det övre kontrollrummet och hårddisken i det nedre kontrollrummet. Det första UBVRI-filtersetet för kameran installerades i juni. Under sommaren installerades ett datorstyrt kupolrotations- och öppningssystem som en del av ett tentamensprojekt av Pär Hedblom. Senare, under hösten, installerades ett kupolplansystem som en del av ett tentamensprojekt av Tobias Jansson. Byggandet av teleskopets webbsidor påbörjades i oktober.

Sommaren 2005 konstruerade Johan Warell och Ola Karlsson ett dagtidsobservationssystem bestående av en underbländarmask framför teleskopet och ett täckande tyg som skyddar optiken från ströljus med cirka 10 magnituder, vilket ger skymningsliknande förhållanden.

Höjdgivaren rengjordes i november 2006 sedan den automatiska kalibreringsproceduren slutade fungera i oktober. Hydraulmotorn för den nedre luckan gick sönder den 13 december 2006 och förbjöd observationer på låg höjd. Den reparerades den 2 januari.

Den fiberoptiska anslutningen till arkivdatorn avbröts i januari 2007 till förmån för internetuppkopplingen genom byggnaden på grund av nedbrytande överföringslådor. Den otillräckliga låsmekanismen för kupolens sidodörrar i öppet läge ändrades samma månad. OS på teleskopstyrdatorn uppgraderades från win-98 till XP i februari. Datorn kunde dock inte bytas ut på grund av ett väsentligt ISA-kontrollkort. Som ett resultat av kodarens automatiska kalibreringsfel installerades ett litet sökarkikare i maj så att teleskopet nu enkelt kan kalibreras utan den automatiska proceduren. Sökarkikaren ersatte ett rödpunktssikte. En Coronado PST monterades på huvudteleskopet sommaren 2007, piggy backning på huvudteleskopets spårningssystem.

I januari 2008 började ett kontrollrelä för den nedre kupolluckan att misslyckas och stängdes av när det aktiverades och byttes ut. Från 2008 till 2013 har Kjell Lundgen och Ola Karlsson successivt undersökt och förbättrat teleskopets platta fält för att uppnå ett derotatoroberoende korrekt optiskt system. Teleskopet lider av vinjettering i sin ursprungliga inställning. Trots den stora mängden starka punktkällor på marken går det att få ett bra plant fält. Det optiska systemet kan göras tillräckligt bra för att skymningshimlens gradient måste beaktas. Värmare och fläktar till primärspegeln installerades under hösten så att daggskyddet av primärspegeln blev effektivare.

Ett välkänt problem med en av teleskopets derotatorer med felmeddelanden och ändrade värden åtgärdades så småningom i februari 2009. Utkastningsfunktionen för instrumentdatorns DVD-brännare för CD-arkivet slutade fungera i maj. Ett gummiband byttes ut. Ett webbaserat bildgalleri lades till teleskopets webbsidor på Mars. Ett andra bildgalleri installerades på sidodörrarna i kupolen som ett stöd för guidade besöksgrupper vid teleskopet och en ersättning för ett tillfälligt galleri. En relativt ny hårddisk-arkivskiva misslyckades på Mars och det mesta av arkivet måste rekonstrueras från CD. Även om skivan var speglad gav hårdvaran och datormjukvaran ingen varning förrän den andra skivan började försämras.

Ett extra värmeelement installerades i huvudkameran i februari 2010 för att ta bort dagg på kamerafönstret. I november gick Peltier-kylningen av huvudkameran sönder och ersattes med förbättrad kapacitet som ett resultat.

Höjdkodaren rengjordes igen i januari 2011 sedan den automatiska kalibreringsproceduren började misslyckas. I februari flyttades arkivhårddisken till en ny dator på grund av kompatibilitetsproblem. En ny UBVRI-filtersats installerades på senvintern eftersom de gamla filtren hade gått sönder och man inte visste om de var fysiskt skadade eller bara smutsiga. Efter rengöring konstaterades att de bara var smutsiga.

Huvudspegeln tvättades för första gången i januari 2012. Mätningar visade att åtta år av damm hade minskat reflektionsförmågan till cirka 65 %, men det mesta av nedbrytningen skedde inom tre år efter installationen. Under de följande åren uppnåddes troligen en dammmättnad.

Instrumentdatorn och mjukvaran uppdaterades i mars 2013 för att kunna använda en ikon-M-kamera med teleskopet.

Ett par enkla teleskopkollimatorer konstruerades av Ola Karlsson i juli 2014 för att underlätta kollimationsproceduren för teleskopet.