Werner Taesler

Werner Taesler
Född	Werner Taesler ( 1907-11-05 ) 5 november 1907 Teupitz , Tyskland
dog	2 mars 1994 (1994-03-02) (86 år) Örebro , Sverige
Ockupation	Arkitekt

Werner Taesler (5 november 1907 – 2 mars 1994) var en tysk arkitekt verksam i Sovjetunionen och i Sverige.

Liv

1927 tog Werner Taesler sin skolavslutning i Strausberg nära Berlin och började arbeta som husmålare i Berlin , innan han gick till Konstakademin i Kassel 1928 för att studera skulptur och arkitektur. 1929 flyttade han till Bauhaus i Dessau och studerade möbeldesign och arkitektur. Från 1929 till 1931 studerade han arkitektur vid det tekniska universitetet i Berlin . Även i Berlin var han aktiv i det tyska kommunistpartiet (KPD) och studerade stadens dåliga bostadsförhållanden tillsammans med Bruno Taut . 1931 organiserade han en utställning av proletär arkitektur under ledning av Arthur Korn . Från 1931 till 1935 arbetade Taesler i Sovjetunionen under Frankfurts stadsplanerare Ernst May som medlem av den så kallade majbrigaden. Här var han aktiv i att designa och utföra boende i de nya industricentra i den första femårsplanen, till exempel i Kusnetsk , Magnitogorsk och Kemerovo . Eftersom Gestapo hade placerat honom på en efterlysningslista i Tyskland och för att han var besviken över Sovjetunionens byråkratiska socialism, gick han 1935 i exil till Sverige med sin fru Irene Wurster, som kom från Odessa . Det dröjde till 1947 innan han fick svenskt medborgarskap, men på grund av sin socialism stod han under observation av den svenska polisen. Samtidigt stod han på Kominterns dödslista som trotskyit . Hans dagbok och memoarer, som är av intresse med hänsyn till hans samtids politik och arkitektur, publicerades 2019 med en kommentar av Ekkehard Henschke. De registrerar också hans omfattande resor genom de asiatiska delarna av Sovjetunionen. Taesler arbetade i Sverige vid olika tidpunkter med så viktiga företrädare för svensk funktionalism som Sven Markelius och Wolter Gahn, som ingick i gruppen ”acceptera”. I slutet av 1930-talet arbetade han i Kooperativa Förbundets arkitektpraktik, senare i Nils Gustav Brinks (1912–1983), tills han öppnade en egen praktik i Örebro 1951. Mot slutet av världskriget II Taesler hade börjat fundera på att återuppbygga de förstörda tyska städerna, och 1944 organiserade han, i Stockholm, tillsammans med sin vän, arkitekten och stadsplaneraren Fred Forbát , den första konferensen för Internationale Architektengruppe zum Studium von Wiederaufbauproblemen (The Group of International). Architects for the Study of the Problems of Reconstruction). Under hans senare år handlade Taeslers skrifter om naturvård och ekologisk turism i Sverige.

Byggnader

Werner Taesler, Triangelhuset, Stockholm Fruängen (1957). Foto Ekkehard Henschke

Bland andra

• Triangelhusutveckling och boende i Sverige (tävling 1951)
• Triangelhuset i Stockholm Fruängen (1957), byggnadsminne
• Semesteranläggning vid Ånnaboda nära Örebro (ca 1960)
• Ingenjörs- och tekniska högskolan i Karlskoga (ca 1965)

Publikationer

  Werner Taesler, Flüchtling in drei Ländern. Ein Bauhaus-Architekt und Sozialist i Deutschland, der Sowjetunion und Schweden. Hrsg. und kommentiert und mit einem Nachwort versehen von Ekkehard Henschke. Stuttgart 2019. ISBN 978-3-95612-108-1

  Werner Taesler, Hur land blef landskap [Wie Landschaft aus Land entstand]. Malmö 1985. ISBN 913-861-371-9 [2008 als Hörbuch].

Werner Taesler, Jordbrukarnas bostäder och arbetsplatser i Sovjetunionen [Wohnungen und Arbeitsplätze der Bauern in der Sowjetunion]. I: Byggmästaren, 1935, Nr. 20, S. 112-120.

Werner Taesler, Sjukhusbyggandet i Sovjetunionen [Krankenhausbau in der Sowjetunion]. I: Arkitektur och samhälle. Nr. 1, Jg. 4, 1935, S. 33-52.

Werner Taesler, Bostadsbyggandet i Sovjetunionen [Wohnungsbau in der Sowjetunion]. I: Byggmästaren, 1936, S. 213-226.

Litteratur

   Anne E. Dünzelmann, Stockholmer Spaziergänge. Auf den Spuren deutscher Exilierter 1933-1945. Norderstedt 2017. ISBN 978-3-7448-8399-3 Helmut Müssener, exil i Schweden. Politische und kulturelle Emigration nach 1933. München 1974 (= Stockholmer germanistische Forschungen; Bd. 14). ISBN 978-3-446-11850-8