Vladimir Popović (diplomat)

Vladimir Popović
Född	Vladimir Popović ( 1914-01-27 ) 27 januari 1914 Gornji Brčeli , Montenegro
dog	( 1972-04-01 ) 1 april 1972 (58 år) London , England
Utbildning	University of Belgrad School of Medicine
Ockupation	Diplomat
Titel	Kapten, republikanska armén – spanska inbördeskriget , Generalmajor i den jugoslaviska folkets befrielsearmé, "Spomenica 1941" En minnesmedalj till minne av början av befrielsekriget 1941 Order of National Hero – Medalj. Och många andra utländska och inhemska medaljer och utmärkelser

Vladimir Popović Lukin (27 januari 1914 – 1 april 1972) var en jugoslavisk diplomat, kommunistisk politiker och armégeneral. Han var en nära medarbetare till Josip Broz Tito . Han var under sin karriär delegat till FN, nära medarbetare till Josip Broz Tito, Jugoslaviens sändebud (ambassadör) i Sovjetunionen, USA , Kina och Vietnam, medlem av Jugoslaviens federala regering och ordförande i kommittén för Utrikesfrågor i Jugoslaviens federala församling och sekreterare för presidentskapet fram till sin död 1972.

Biografi

Popović föddes 1914 i Gornji Brčeli, nära Bar , kungariket Montenegro . 1932 gick han med i det jugoslaviska kommunistpartiet . Från 1934 till 1937 gick han på NKVD- skolan i Leningrad under smeknamnet "Španac" (Spanien) där han lärde sig engelska, tyska och spanska språk och diplomatprotokoll. 1937 tog han examen från universitetet i Belgrads medicinskola .

Vladimir Popovic

Vladimir Popovic och Molotov i Moskva

Vladimir Popovic och Josip Broz Tito

3 november 1956 Washington DC Vladimir Popovic Jugoslaviska ambassadören i USA presenterar Dwight Eisenhower, USA:s president, en statyett i brons av Antun Augustincic Fredsmonumentet som står framför FN-byggnaden i New York, NY USA

Samma år representerade han sina studiekamrater vid World Youth Congress i Paris där han träffade Josip Broz Tito, dåvarande sekreterare för det jugoslaviska kommunistpartiet . Han sammanfogade därefter det spanska inbördeskriget och att nå rangen av kapten i den spanska republikanska armén. Efter invasionen av Jugoslavien 1941 av axelmakterna blev han ledare för de jugoslaviska partisanstyrkorna i Kroatien . 1944 avancerade han till rang av generalmajor, och befälhavde Partisan Third Army Corps i Bosnien.

Efter krigets slut skickade Tito honom till Bulgarien som den jugoslaviska militära och politiska representanten. 1945 utsågs han till Jugoslaviens första kommunistiska ambassadör i Sovjetunionen . 1946 var han medlem av den jugoslaviska delegationen till FN och en del av den jugoslaviska delegationen vid Paris fredskonferens i Versailles (21 delegationer från länder i andra världskriget med Tyskland).

Från 1946 till 1947 var han i Mosco, där han hjälpte till att förhandla fram ekonomiska samarbetsavtal med Sovjetunionen. 1948 fördömde Cominform (en organisation 1947–56 som grundades av kommunistpartierna i nio europeiska länder för ömsesidig rådgivning och samordnad verksamhet) det jugoslaviska kommunistpartiet och Sovjetunionen införde en ekonomisk blockad mot Jugoslavien. Han skulle då bli förste vice utrikesminister och valdes in i det jugoslaviska kommunistpartiets centralkommitté .

1949 tjänstgjorde han som chef för den jugoslaviska delegationen till FN:s generalförsamling där han sökte hjälp från västmakterna för sitt land. 1950 utsågs han till ambassadör i USA och lovade en politik för fredligt samarbete. Han var inflytelserik när det gäller att få 38 miljoner dollar i mat och förnödenheter till sitt torkadrabbade land. Han hjälpte till att få 50 miljoner dollar i ekonomiskt bistånd från USA, Storbritannien och Frankrike, vilket säkrades efter frigivningen av ärkebiskop Aloysius Stepinac . 1954 var han ordförande för utrikeskommittén för Jugoslaviens federala folkförsamling . Från 1955 till 1958 var han ambassadör i Kina, USA och Vietnam . Från 1958 till 1972 hade han flera olika befattningar. Han var medlem av presidiet för centralkommittén med ansvar för utrikespolitik, medlem av den federala regeringen, ordförande för kommittén för utländska ekonomiska förbindelser, chef för handelsuppdrag för goodwill till Latinamerika, på uppdrag till medlemmar av The Non -Aligned Movement NAM och sekreterare för presidentskapet fram till sin död 1972 i London.

Han gifte sig med Vjera Radimir 1946.

Litteratur

• Dedijer Vladimir (1953). Tito. Förlag: Simon och Schuster
• Dedijer, Vladimir (1953). Tito talar: Hans självporträtt och kamp med Stalin. Weidenfeld och Nicolson.
• Lees, Lorraine M. (2006). Att hålla Tito flytande: USA, Jugoslavien och det kalla kriget. Pennsylvania State University Press.
• Velebit, Vladimir Sjecanja, Zagreb, 1983.
• Ivan Matovic: "Crnogorci Nadzivjeli Spansku Golgotu"
• Balen, Marija-Vica: Bili smo idealisti. Uspomene jedne revolucionarke. Zagreb, 2009.
• Biografija izdanja u Narodnooslobodilačkom ratu 1941–1945. Beograd, 1964.
• Bojović, Jovan: Osma pokrajinska konferencija KPJ för Crnu Goru, Boku, Sandžak, Kosovo och Metohiju. Titograd, 1980.
• Cenčić, Vjenceslav: Enigma Kopinič I-II. Beograd 1983.
• Četiri decenije Saveza komunista Hrvatske. Zbornik, Zagreb, 1979.
• Damjanović, Milica: Napredni pokret studenata Beogradskog univerziteta, Beograd, 1974.
• Damjanović, Pero: Tito pred temama istorije. Beograd, 1977.
• Damjanović, Pero: Tito na čelu Partije. Beograd, 1968.
• Dedijer, Vladimir: Dnevnik. Beograd, 1951.
• Dedijer, Vladimir: Novi prilozi za biografiju Josipa Broza Tita. Beograd
• Đilas, Milovan: Vlast i pobuna. Memoari. Zagreb, 2009.
• Đurić, Ljubomir: 1941–42. Beograd 1975.
• Đuričković, Boško: Sjećanje na akcije iz studentskih dana. Nikšić, 1986.
• Dokumenti centralnih organa KPJ, NOR i revolucije 1941–1945. Beograd, 1987.
• Državna potpuna realna gimnazija u Nikšiću. Izvještaj za školsku 1939–40 godinu. Nikšić
• Godišnjak Cetinjske gimnazije 1970.
• Godišnjak muzeja grada Beograda, 1956.
• Hronologija oslobodilačke borbe naroda Jugoslavije 1941–1945. Beograd, 1964.
• Istorija radničkog pokreta . Zbornik, Beograd, 1965.
• Istorija Saveza komunista Jugoslavije
• Jelić, Ivan: Tragedija u Kerestincu, Zagrebačko ljeto 1941, Zagreb, 1986.
• Jugoslavija i svet. Beograd, za 1965–1972.
• Kardelj, Edvard: Borba za priznavanje i nezavisnost nove Jugoslavije... Sećanja. Ljubljana 1980.
• Komunistički pokret i socijalistička revolucija u Hrvatskoj. Zagreb, 1969.
• Lees, Lorraine: Keeping Tito Afloat – USA Jugoslavien och det kalla kriget, 1997.
• Marović, Miodrag-Mališa: Veljko Milatović, Podgorica 2006.
• Medaković, Dejan: Efemeris III. Hronika jedne porodice. Beograd
• Miljanić, Gojko: Kadrovi revolucije 1941–1945, Cetinje, 1975.
• Morača Pero, Stojanović Stanislav: Komunisti Jugoslavije 1919–1979. Beograd, 1979.
• Narodni heroji Jugoslavije, 1975.
• Petričević, J.: Ivo Lola Ribar. Zagreb, 1964.
• Ribnikar, Jara: Kuća koja je postala muzej. Beograd, 1964.
• Ridli, Džasper: Tito. Novi Sad, 1998.
• Simić, Pero: Tito. Tajna veka. Beograd, 2009.
• Sjevernozapadna Hrvatska u NOB – ui socijalističkoj revoluciji. Zbornik. Varaždin, 1976.
• Španija 1936 – 1939. Zbornik I –VI. Beograd 1971.
• Udovički, Lazar: O Španiji i španskim borcima (članci, intervjui, pisma, govori, izvještaji), Beograd,
• Vukmanović, Svetozar – Tempo: Revolucija koja teče. Memoari.
• Vasić, Miroljub: Revolucionarni omladinski pokret u Jugoslaviji 1929–1941. godine. Beograd, 1977.
• Vladimir Velebit svjedok istorije, razgovore vodila och priredila Mira Šuvar. Zagreb, 2001.
• Vrhunec, Marko: Šest godina sa Titom, Beograd. Vujošević, Ubavka: Tito i Beograd. Beograd 1977.
• Vukmanović, Gojko: Vladimir Popović, feljton u Pobjedi od 1. aprila do 5. maja 1984.
• Zagreb 1941–1945, Zbornik sjećanja, I-IV. Zagreb, 1984.
• Zbornik instituta za istoriju radničkog pokreta Dalmacije. 1975
• Članci u jugoslovenskim novinama, časopisima i revijama:Borba, Politika, Pobjeda, Vjesnik, Delo, Oslobođenje, Barske novine, Zagrebačka panorama, NIN. Istorijski zapisi, Ovdje, Vojno istorijski glasnik
• Ivo och Slavko Goldstein, "Tito" (Profil, Zagreb, 2015.

externa länkar

• NY Times