Vetenskapskommunikationsobservatoriet

Vetenskapskommunikationsobservatoriet ( katalanska : Observatori de la Comunicació Científica , spanska : Observatorio de la Comunicación Científica , OCC) är ett särskilt forskningscentrum knutet till kommunikationsavdelningen vid Pompeu Fabra-universitetet i Barcelona , Spanien , som inrättades 1994. Detta Center är specialiserat på studier och analys av överföring av vetenskaplig, medicinsk, miljömässig och teknisk kunskap till samhället. Journalisten Vladimir de Semir , associerad professor i vetenskapsjournalistik vid Pompeu Fabra University , var grundaren och är den nuvarande chefen för centret. Ett tvärvetenskapligt team av forskare med olika bakgrunder (dvs. journalister, biologer, läkare, lingvister, historiker etc.) arbetar med olika forskningslinjer: vetenskapskommunikation ; popularisering av vetenskaper, risk- och kriskommunikation ; vetenskapskommunikation och kunskapsrepresentation; journalistik specialiserad på vetenskap och teknik; vetenskaplig diskursanalys; hälsa och medicin i dagspressen; relationer mellan vetenskapliga tidskrifter och massmedia; vetenskapskommunikations historia; allmänhetens förståelse av vetenskap; genus och vetenskap i massmedia, främjande av vetenskapliga yrken, vetenskap museologi m.m.

PCST Network & Academy

Science Communication Observatory är kopplat till det internationella nätverket för Public Communication of Science & Technology (PCST), som inkluderar individer från hela världen som är aktiva i att producera och studera PCST genom vetenskapsjournalistik, vetenskapsmuseer och vetenskapscentra, akademiska forskare inom socialt och experimentella vetenskaper, vetenskapsmän som arbetar med allmänheten, offentliga informatörer för vetenskapliga institutioner och andra med anknytning till vetenskap i samhällsfrågor. PCST-nätverket sponsrar internationella konferenser, elektroniska diskussioner och andra aktiviteter för att främja dialog mellan olika grupper av människor som är intresserade av PCST, vilket leder till korsbefruktning över professionella, kulturella, internationella och disciplinära gränser. PCST-nätverket strävar efter att främja nya idéer, metoder, intellektuella och praktiska frågor och perspektiv.

Den första konferensen som hölls av PCST Network var i Poitiers, Frankrike 1989. Sedan dess har tvååriga konferenser hållits i Madrid (1991), Montreal (1994), Melbourne (1996), Berlin (1998), Genève (2000), Cape Town (2002), Barcelona (2004), Seoul (2006), Malmö/Köpenhamn (2008) och New Delhi (2010). 2012 års konferens är planerad till Florens 2012.

Med evenemang i Melbourne, Peking, Seoul och Kapstaden expanderade nätverket från sitt europeiska ursprung till att bli ett verkligt internationellt nätverk. Den vetenskapliga kommittén som leder organisationen kommer från 19 olika länder över hela världen. Kommittén leds av Toss Gascoigne (Australien).

Science Communication Observatory är värd för PCST Academy . PCST Academy ansvarar för skapandet av den dokumentära basen för nätverket Public Communication of Science and Technology (PCST) och dess huvuduppgift är att välja ut och organisera insamlingen av artiklar, rapporter och resurser om särskilda ämnen inom området kommunikation och socialt förståelse för vetenskaper. Som ordföranden för nätverket från 2004 till 2006, Vladimir de Semir, sade, letar Akademin efter de nödvändiga resurserna på internationell nivå för att garantera tillgången till nätverket av representanter från de länder som för närvarande har större svårigheter: "Den huvudsakliga Målet är att representera och inkludera mångfalden av identiteter som finns i världen, eftersom studiet och utövandet av vetenskapskommunikation bör respektera de olika kulturella sammanhangen och integrera kunskap som kommer från alla kontinenter."

Undervisning, publicering och samarbetsprojekt

Vetenskapskommunikationsobservatoriet driver en Master i vetenskap, medicinsk och miljökommunikation i Barcelona (Spanien) sedan 1995 och ett diplom i vetenskapskommunikation i Buenos Aires (Argentina) sedan 2008 och andra kurser och workshops om vetenskapskommunikation och popularisering av vetenskap. Science Communication Observatory publicerar också Quark , en tidskrift om "Science, Medicine, Communication and Culture", och bedriver även forskning och analyser inom Science in Society-området, och arbetar med andra europeiska institutioner och akademiska grupper i flera europeiska projekt som:

• PLACES – Plattform för lokala myndigheter och kommunikatörer engagerade i vetenskap, ett fyraårigt europeiskt projekt som etablerar och utvecklar konceptet för den europeiska vetenskapliga kulturstaden. Projektet fokuserar på att utveckla och stärka stadspartnerskap, och sammanföra 67 vetenskapscentra, museer, festivaler och evenemang, som var och en samarbetar med lokala myndigheter, och 10 europeiska regionala nätverk. Projektet underlättar samarbetet mellan dessa allianser för att strukturera deras vetenskapliga kommunikationsaktiviteter, dela verktyg, resurser och resultat.

• KiiCS - Knowledge Incubation in Innovation and Creation for Science , projektet syftar till att bygga broar mellan konst, vetenskap och teknik genom att ge bevis på de positiva effekterna av deras interaktion för kreativitet och för att trigga intresse för vetenskap. Projektet kommer att stimulera samskapande processer som involverar kreatörer och vetenskapsmän, och främja ungdomars intresse för naturvetenskap på ett kreativt sätt. (KiiCS startar 15 februari 2012)

• MASIS - Monitoring Policy and Research Activities on Science in Society in Europe , projekt för att utveckla strukturella länkar och interaktion mellan forskare, beslutsfattare och samhället i stort, därför ett instrumentellt verktyg i förhållande till att stimulera ytterligare samarbete i Europa och minska fragmentering genom identifiering av gemensamma resurser, gemensamma trender, gemensamma intressen och gemensamma utmaningar.

• ESCITY - Europe, Science and the City: främjande av vetenskaplig kultur på lokal nivå, ett initiativ för att skapa kärnan i ett nätverk för utbyte av information och bästa praxis inom området för att främja vetenskaplig kultur, med två särskilda egenskaper; fokusera på lokala och regionala åtgärder och införa strategier som placerar främjandet av den vetenskapliga kulturen under paraplyet av kulturpolitik.

• ESConet - European Science Communication Network , som samlar erfarna vetenskapskommunikationsföreläsare, forskare och praktiker från hela Europa för att utbilda naturvetare och teknologer att kommunicera effektivt med media, beslutsfattare och allmänheten. Förutom att tillhandahålla dessa grundläggande kommunikationsförmåga, uppmuntrar ESConets workshops forskare att kritiskt reflektera över de sociala, kulturella och etiska dimensionerna av deras vetenskapliga arbete.

• E-KNOWNET - Nätverk för IKT-aktiverat icke-formellt vetenskapligt lärande , ett projekt som stöds av Europeiska kommissionens program för livslångt lärande för att utveckla en innovativ och livskraftig IKT-aktiverad mekanism för snabbt och effektivt utbyte av ny kunskap mellan större icke- expertsegment av samhället, i former som är lämpliga för icke-formellt lärande.

• STEPE – Sensitive Technologies and European Public Ethics- projektet är innovativt när det gäller att bidra till tidig identifiering av potentiellt kontroversiell teknisk utveckling och relaterad offentlig etik, genom att systematiskt överväga både synen på nyckelintressenter i det tekniska, politiska och samhälleliga livet och de europeiska medborgarnas uppfattningar. i 25 europeiska medlemsländer, och därigenom kontextualisera resultaten genom en systematisk analys av policyutvecklingen både på nationell och europeisk nivå. Det tvärvetenskapliga och multi-metodiska tillvägagångssättet kommer att syfta till att upprätta en integrerad europeisk karta över offentlig etik. Det är syftet att stimulera nytt, empiriskt grundat, tänkande om offentlig etik som ett bidrag till bredare debatter och beslutsfattande om ansvarsfull teknisk innovation. Som en viktig datakälla baseras förslaget på den treåriga Eurobarometerundersökningen om bioteknik och biovetenskap.

• Benchmarking av främjandet av FoTU-kultur och allmänhetens förståelse för vetenskap för att fastställa det aktuella läget för FoTU-kulturen i medlemsstaterna, för att tillhandahålla en översikt över den pågående verksamheten och för att rekommendera åtgärder som ska följas för att förbättra den nuvarande situationen. För att klargöra innebörden bakom vokabulären som används i olika medlemsstater innehåller vår introduktion också en analys av begreppen bakom "Public Understanding of Science", "Public Understanding of Science and the Humanities (Wissenschaft)" och "Culture Scientifique".

Vetenskaplig kunskap och kulturell mångfald

Vetenskapskommunikationsobservatoriet ansvarade för organisationen av PCST-nätverkets åttonde internationella konferens i Barcelona (Spanien), juni 2004. Huvudtemat för konferensen var "Scientific Knowledge and Cultural Diversity" som öppnade ett fält för debatt om global vetenskapsdiskurs i en rad lokala kultur- och kunskapsmiljöer. När vi talar om olika kulturer syftar vi på de olika grupperna som delar samma språk, samma traditioner, ideologi eller religion, bor i en specifik geografisk miljö, har samma jobb, eller är en man eller kvinna, en ung, ett barn, en äldre... All denna rika kulturella mångfald återspeglar också dess prägel på vetenskaplig kunskap, i dess skapande och tillämpning såväl som i hela processen för offentlig kommunikation av vetenskap och teknik. Huvudtemat "Vetenskaplig kunskap och kulturell mångfald", innefattade 3 underteman eller diskussionsämnen.

Native Knowledge & Modern Science Kulturell mångfald. Traditionell kunskap. Lokal visdom. Regional identitet och globalisering. Inhemskt kunskapssystem. Medborgarskapsdeltagande vid vetenskapliga beslut. Populärkultur och vetenskaplig kultur. Möjligheter för infödd kunskap inför med ny teknik. Vetenskapsetik och tror. Religion eller moral påverkar kunskapskonstruktionen. Samlevnad mellan läkemedel med olika utvärderingssystem. Kunskap, religion och tro. Paravetenskaper. Vetenskap som universell kunskap Immateriella rättigheter. Genus och kulturellt förhållningssätt. Nya modeller, trender och koncept i PCST.

Vetenskapskommunikation: Historiska perspektiv och nya trender Influenser från historiska processer på vetenskapskommunikation. De största vetenskapskommunikatörerna. Massmedias roll. Vetenskapscentras och museernas roll. Huvudsakliga initiativ för att främja vetenskaplig kultur. Metodik för resultatanalys. Internationella nätverk. Nya modeller, trender och koncept i PCST.

Vetenskapskommunikation & socialt deltagande Perifer vetenskap och vetenskap i utkanten. Vetenskapskultur och samarbete med analfabeter och marginalgrupper. Social integration. Offentligt engagemang i vetenskapspolitik (konsensuskonferenser, medborgarjury, deliberativ omröstning). Vetenskapsyrken i den föränderliga världen. Mediernas inverkan på vetenskapens åsikter. Vetenskapsfestivaler. Etik för vetenskapskommunikation. Offentlig politik i vetenskaplig kultur. Medborgarmedverkan vid vetenskapliga beslut. Informell naturvetenskaplig utbildning. Vetenskapscentra och museer. Vetenskapskommunikation utbildning. Nya modeller, trender och koncept i PCST.

European Forum on Science Journalism

I december 2007 anordnade Science Communication Observatory tillsammans med Europeiska kommissionen European Forum on Science Journalism ( EFSJ ) där ledande vetenskapsjournalister och redaktörer för nationella tidningar och specialiserade vetenskapspublikationer från hela Europa och världen träffades i Barcelona för att diskutera utmaningarna med rapportering om vetenskap, ny tekniks inverkan på yrket och vikten av att koppla vetenskap till samhället och vardagen tillsammans med ledande vetenskapsmän och toppprofessionella inom vetenskapskommunikation från hela Europa, USA, Kanada, Kina och Australien. En särskild Eurobarometer om vetenskaplig forskning i media och en europeisk guide till utbildning i vetenskapsjournalistik presenterades i detta forum. Hur stärker man den vetenskapliga bevakningen i den europeiska pressen? Hur övertygar man redaktörer att skriva vetenskapliga berättelser? Hur bedömer man tillförlitligheten av vetenskaplig forskning? Hur förklarar man vetenskap på ett begripligt sätt? Hur stimulerar man allmänhetens intresse för vetenskapsnyheter?... Dessa var bland nyckelfrågorna som togs upp vid det första europeiska forumet för vetenskapsjournalistik.

Media för Vetenskapsforum

I maj 2010 var Science Communication Observatory medlem av den vetenskapliga kommittén för Media for Science Forum som organiserades av den spanska stiftelsen för vetenskap och teknik i samarbete med Europeiska kommissionen i samband med det spanska ordförandeskapet för Europa 2010.

externa länkar

• Media for Science Forum - maj 2010
• ESConet Science Communication Workshops - januari 2010
• Särskild Eurobarometer om vetenskaplig forskning i media - december 2007
• European Guide to Science Journalism Training - Andra upplagan, augusti 2008
• Proceedings of the 8th International PCST Conference - juni 2004