Võ Cạnh inskription
.jpg)
Võ Cạnh-inskriften eller Inskriptionen C. 40 är den äldsta sanskrit- inskriften som någonsin hittats i Sydostasien , upptäckt 1885 i byn Võ Cạnh, cirka 4 km från staden Nha Trang , Vietnam . Denna inskription är i form av en 2,5 m hög stenstele, med tre ojämna sidor.
Inskriptionen nämner namnet på kung Sri Mara , som enligt paleografisk analys var till vem den uppfördes av hans ättlingar runt 2:a eller 3:e århundradet e.Kr. Det finns fortfarande diskussioner om huruvida inskriptionen var ett arv från Lâm Ấp , Champa eller Funan . George Coedès nämnde möjligheten att identifiera Sri Mara med Fan Shih-man (ca 230 e.Kr.), som enligt de kinesiska krönikorna var en av Funans härskare. Coedès betraktade Võ Cạnh-inskriften som bevis på den första vågen av indianisering i Sydostasien .
Nya akademiska påståenden omvärderar datumet för Vo Canh-stelen till att inte kunna dateras exakt tidigare än det fjärde århundradet e.Kr. Själva stelen vittnar om spår av lexikaliskt inflytande och kulturell koppling mellan Gupta-imperiet (4:e-6:e talet e.Kr.) med tidiga Champa. Historikern Anton O. Zakharov från Ryska vetenskapsakademin och en annan paleograf, DC Sircar , bekräftar datumet för >4:e århundradet e.Kr. eller till och med sent som 500-talet e.Kr. eftersom Vo Canh-stelen innehåller verser i poetisk meter Vasantatilaka, som kan hittas i inskriptioner av Samudragupta som regerade från 335 till 376. Linje 15 upptäcker också termen bhrtya "kunglig tjänare eller minister." Båda förekommer endast i Gupta Empire för första gången. Enligt DC Sircar i hans indiska epigrafiska ordlista är ordet bhrtya en extremt sällsynt företeelse. Bhrtya betecknar en vasallhärskare, dess användning uppstod först under 455-458 AD. Därefter kan datumet för stelen vara sent som i mitten av eller sent på 500-talet e.Kr.
För närvarande lagras inskriptionen i National Museum of Vietnamese History i staden Hanoi , Vietnam. Stelen utsågs till en nationell skatt i Vietnam av den vietnamesiske premiärministerns beslut 2013.
Text
Sanskrittexten skriven på denna inskription har blivit allvarligt skadad. Av de tre sidorna av inskriptionsstelen är åtminstone de första sex linjerna på den första sidan nästan helt suddiga, och likaså de första åtta linjerna på den andra sidan. På den tredje sidan kan till och med bara ett fåtal tecken fortfarande läsas.
De delar av texten som fortfarande kan läsas innehåller följande fraser:
- "medkänsla för varelserna"
- "prästerna, naturligtvis, som har druckit ambrosia av kungens hundra ord"
- "prydnaden ... av det som är glädjen i familjen till dottern till barnbarnet till kung Sri Mara ... har vigts"
- "de som sitter på tronen"
- "det som har med silver eller guld att göra"
- "materiell skatt"
- "allt som tillhandahålls av mig som en som är snäll och användbar"
- "min minister Vira"
- "ediktet som ger varelsernas välbefinnande, genom den bättre av de två karinerna , denna världs gå och kommande"
Omnämnandet av "glädjen i familjen till dottern till barnbarnet till kung Sri Mara .." kan indikera förekomsten av ett matrilineärt system, som tillämpar arv av tillgångar till kvinnliga släktingar. Ordet karin kan betyda "elfenben" eller "skatt", vilket här kan betyda att kungen var en generös person.
Användningen av vissa sanskrittermer i inskriptionstexten, enligt Jean Filliozat, visar möjligheten att Valmikis Ramayana - epos spreds på Indokinahalvön vid den tidpunkt då denna inskription gjordes. De hinduiska religiösa termerna som används i inskriptionerna tros härstamma från prepuranisk tid .