Václav Marek (författare)

Václav Marek
Václav Marek i Börgefjell 1979
Född	( 1908-03-05 ) 5 mars 1908 Sadská , Österrike-Ungern (nuvarande Tjeckien )
dog	14 maj 1994 (14-05-1994) (77 år) Prag , Tjeckien
Ockupation	författare, resenär, publicist, forskare
Språk	tjeckiska
Nationalitet	tjeckiska
Period	1936–94
Genre	Samiska språk , samer

Václav Marek (5 mars 1908 – 14 maj 1994) var en tjeckoslovakisk författare, resenär, publicist, forskare av samiska språk .

Tidigt liv

Václav Marek föddes i Sadská 1908 till föräldrarna Antonín Marek och Marie Mareková (f. Němečková). Hans far dog 1913, hans mor 1924. Han studerade i Poděbrady i en ekonomisk skola 1923−1924. Efter två års uppehåll arbetade han som lärling i Studený , och sedan i en kvarn i Sadská, för att hjälpa till att försörja sin familj. I bruket förlorade han sin vänstra hand 1926. 1928 arbetade han i Lomnice nad Popelkou ett tag för arkitektbyråer, återvände sedan till sin födelseby, men han hade inget arbete. 1929 åkte han utomlands, besökte 20 länder i Europa, där han började skriva berättelser. Hans far, som reste i Algeriet, Kina eller Vietnam, eftersom han tjänstgjorde i den franska legionen mellan 1902 och 1906, skrev också berättelser. 1931 slog han sig ner i Norge i Lappland , där numera Børgefjell National Park ligger. Under andra världskriget deltog han i den norska motståndsrörelsen . 1948 återvände han till Tjeckoslovakien . Han arbetade på en biologisk forskningsavdelning, där han skrev flera artiklar om jakt och skogsbruk. Från 1951 arbetade han vid forskningsinstitutet för skogsbruk i Zbraslav med fokus på jordzoologi . Från 1955 arbetade han för den tjeckoslovakiska akademin för jordbruksvetenskaper som sakkunnig abstraktör. Hattfjelldals museum anordnade en utställning av Mareks bilder tagna under hans norska vistelse. I Børgefjells nationalpark finns också en led tillägnad hans minne, som kallas Mareks stig.

Arbete

Sedan 1940-talet skrev han artiklar om samernas historia, kultur och religion. Tidningen Czechoslovak Ethnographie publicerade flera artiklar om samernas religion och kultur. Han skrev också en trilogi som spelades i Lappland (Susendal) mellan 1700- och 1900-talen. Mareks bilder publiceras ofta i norska etnografiska och historiografiska verk. Hans egna minnen förvaras på Nationalmuseet i Prag och de visades på två utställningar i Tjeckien.

Publicerade böcker, artiklar och recensioner

• Vodopád Finský skok. I Ahoj IV, 1936, 23, str. 14
• Nahoře na Susně. I Ahoj IV, 1936, 7, str. 6
• Zapomenutí. Ze života španělských rybářů. I Ahoj IV, 1936, 6, str. 6
• O staré osamocené Laponce. Věčné štěstí. I Ahoj V, 1937, 29, str. 22
• Vyděděnci Severu. I Ahoj V, 1937, 37, str. 11
• Čechoslovák u sedláků za polárním kruhem. I Ahoj V, 1937, 42, str. 12
• Rybář u skandinávských řek a jezer. I Ahoj VI, 1938, 12, str. 12-13
• Nomádi na severu. I Letem světem XII, 1938, 25, str. 8-10
• Náš ptačí svět na severu Evropy. I Naší přírodou II, 1938, 8, str. 281-283
• Kvíčaly. I Vesmír XX, 1942, 7
• Lopaři. I Věda a život XV, 1949, 2, str. 63-73
• K zazvěřování našich hor. I Stráž myslivosti XXVII, 1949, 3, str. 19-20
• O škodlivosti káně rousné. I Stráž myslivosti XXVII, 1949, 9, str. 93-94
• Vysazování a zdomácnění severské zvěře I. I Stráž myslivosti XXVII, 1949, 20, str. 198-201
• Vysazování a zdomácnění severské zvěře II. I Stráž myslivosti XXVII, 1949, 21, str. 209
• O kaňkování kun. I Stráž myslivosti XXVII, 1949, 23–24, str. 235-237
• Obydlí a stavby u Laponců. I Československá Ethnografie (dále jen ČSE) II, 1954, str. 176-199
• Výzkum půdní zvířeny ve smrkovém pralese na Pradědu. I Práce VÚ lesnických v ČSR, Praha 1954
• O dávných náboženských představách Laponců. I ČSE, III, 1955, str. 352-373
• Väinö Kaukonen: Kuusitoista Elias Lönnrotin kirjettä Jakov Grotille. I ČSE III, 1955, str. 425-426
• K otázce přežitků totemistických představ u Laponců. I ČSE IV, 1956, str. 38-54
• Väinö Kaukonen, Karjalais-suomalainen kansanrunous karjalan Kansan alkuperäkysymyksen valossa. I ČSE VI, 1958, str. 214-215
• Inga Serning, Lappska offerplatsfynd från järnalder och medeltid i de svenska lappmarkena. I ČSE VI, 1958, str. 317-318
• Žena v dávném laponském náboženství. I ČSE, VII, 1959, str. 261-274
• Říše saivů, Jabmeaimo a názory dávných Laponců o životě a smrti. I ČSE, VII, 1959, str. 386-399
• Laponské pohádky a pověsti a jejich zhodnocení pro všeobecnou folkloristiku. I ČSE IX, 1961, str. 177-191
• K antropologii jižních Laponců. I Zpravodaj Československé společnosti anthropologické XVII, 2, 1964, str. 4-11
• Z minulosti Laponska. I Lidé a země 5, 1971, str. 221-224
• Kočovníci věčné touhy. Blok: Brno 1972
• Laponština trochu jinak. I Neděle s LD (příloha Lidové demokracie) 1974, 38, str. 10, 21,9.
• Svátek Lucie. I Neděle s LD (příloha Lidové demokracie) 1976, 49, str. 10, 11.12.
• Samene i Susandalen. Hattfjelldal kommune: Hattfjelldal 1992
• Saamský kalendář a dělení času v dějinách Severu. I Cargo , časopis pro kulturní/sociální antropologii, 1999, II/1, Praha, str. 3-17
• Interferenční mechanika I. In Nomáda, studentský časopis pro filosofii, 1999, 3., Praha, str. 11-13
• Noidova smrt. Pohádky a pověsti z Laponska. Triad: Praha 2000
• Život Sámů. I Severské listy 2001/3 (år 2001)
• Rosomák z Vraních hor. I Severské listy, prosinec 2001, str. 26-27
• Černé děti. I Severské listy 1/2004, str. 24-25
• Staré laponské náboženství. P. Mervart / ÚJB FF MU: Červený Kostelec 2009

externa länkar

• Výstava "Sadský rodák mezi Laponci"