Ungern och Internationella valutafonden
Ungern gick med i IMF den 6 maj 1982. Sedan Ungern gick med har Ungern begärt och godkänts för många IMF-lån. Dess kvot från 2018 är 1 940 miljoner SDR. Landet har haft åtta låneavtal med IMF tidigare, men har senast endast fått beredskapsarrangemang och har för närvarande inga utestående betalningar. Det senaste beredskapslånearrangemanget godkändes 2008 för att undvika ett djupare tryck på finansmarknaden från den globala finanskrisen och återbetalades i förtid under 2013.
1960-1980-talet
I slutet av 1960-talet kallades Ungerns ekonomi ofta som "den lyckligaste baracken" inom östblocket . Landets BNP per capita var bättre än grannstaterna. Den mer liberala ekonomistrategin som introducerades med den nya ekonomiska mekanismen 1968, tillsammans med andra reformer, hade resulterat i en relativt högre levnadsstandard jämfört med andra sovjetblockstater. Men den tidiga lågkonjunkturen på 1980-talet har också påverkat den ungerska ekonomin. När krisen började svepa genom Östeuropa lyckades Polen och Rumänien inte hålla jämna steg med sina kreditåterbetalningar. Ungern kunde inte svara på de externa chockerna på ett adekvat sätt, och landets kreditvärdighet och vädjan till utländska investerare började förvärras.
1980-2000-tal
För att förhindra en finansiell kollaps kontaktade den ungerska regeringen IMF 1982, och efter tre dagars kontakt blev Ungern den andra sovjetiska blockmedlemmen som gick med i fonden. Efter att ha mottagit finansiellt och strukturellt stöd stabiliserades Ungerns ekonomi, men på grund av höga inhemska utgifter och höga utlandsskulder drabbades Ungern av lågkonjunkturen på 1990-talet. Hög beskattning och ineffektivitet i den offentliga sektorn skadade den ungerska ekonomin ytterligare, vilket ledde till ett betydande underskott på 10 % i BNP 1993-1994 . Ungern inledde samrådet med IMF för att få ekonomiskt stöd, samt vägledning för strukturreformer. Regeringen startade reformen genom att devalvera den ungerska valutan, anpassa politiken i den offentliga sektorn.
2000-talet-nutid
Efter att ha slutfört återbetalningen av det senaste beredskapsavtalet 2013 har Ungern inte begärt några ytterligare arrangemang från fonden. Efter en rad kontroversiella reformer efter valet har Ungerns premiärminister Viktor Orbán dessutom bett om stängning av IMF:s kontor i Budapest.
Trots kontorets stängning tillhandahåller IMF fortfarande interimistiska landrapporter och anmärkningar. Enligt 2018 års artikel IV-landsrapport visar Ungern en beräknad tillväxt på 4 % i BNP, en blygsam minskning av statsskulden och en kontinuerlig årlig minskning på cirka 10 % i sin internationella skuld. Ungerns nuvarande position korrelerar med IMF:s önskvärda politik och grunder. Artikeln antyder dock behovet av förbättringar av produktivitet och konkurrenskraft på marknaden.