Under Udalaträden

Under Udalaträden

Första upplagan (Storbritannien)
Författare	Chinelo Okparanta
Land	Förenta staterna
Språk	engelsk
Genre	Litterär skönlitteratur
Utgivare	Granta Books (Storbritannien) Houghton Mifflin Harcourt (USA)
Publiceringsdatum	2015
Mediatyp	Roman
Sidor	349 s

Under the Udala Trees är en roman av den nigeriansk-amerikanska författaren Chinelo Okparanta skriven 2015. Den utspelar sig i 1960-talets Nigeria och följer berättelsen om Ijeoma, en flicka som växer upp i krigshärjade Nigeria som måste komma överens med sin sexualitet och sin sexualitet. den konflikt detta ger i samhället.

Romanen berättas i en berättelse i första person från huvudpersonens synvinkel, nämligen Ijeoma, och som sådan berättas historien med hennes röst och perspektiv.

Okparantas mamma hade sett sin pappa dö på samma sätt under det nigerianska inbördeskriget som romanens huvudperson ser sin pappa dö, vilket länkade till hur Okparantas egna verkliga erfarenheter har informerat henne i samband med att skriva romanen.

Romanen är Okparantas första, efter hennes novellsamling Happiness, Like Water (2013), och har fått ett allmänt positivt mottagande sedan den publicerades 2015. År 2016, som en del av Annual Lambda Literary Awards, vann romanen ett pris för " Bästa lesbiska fiktion".

Komplott

Ytterligare information: Nigerianska inbördeskriget

Romanen börjar på 1960-talets Nigeria, efter berättelsen om Ijeoma, en ung flicka som bor i en liten stad som heter Ojoto med sin mamma, Adaora, och pappa, Uzo, mitt under det nigerianska inbördeskriget.

Efter en flygräd i början av romanen slipper Ijeoma och hennes mamma Adaora oskadda men hennes pappa dödas. Detta lämnar Ijeoma under Adaoras vård. Uzos död har en djupgående effekt på Adaoras mentala hälsa, vilket gör att hon hamnar i ett tranceliknande tillstånd. Så småningom bestämmer sig Adaora snart för att skicka iväg Ijeoma till den avlägsna staden Nwewi, för att bo med familjens vänner, med tanken att det är säkrare och det rätta att göra även om Ijeoma är ovillig att flytta på grund av det starka band hon har till henne mamma liksom hennes unga ålder.

Ijeoma tas emot av en skollärare, där hon snart träffar Amina, som blir föremål för hennes tillgivenhet. Det olagliga i förhållandet och tvekan som härrör från homofobiska åsikter från samhället sätter påfrestningar på deras förhållande. Adaora, genom att ofta besöka Ijeoma, börjar sakta inse den tillgivenhet som Ijeoma och Amina har för varandra och uttrycker totalt ogillande, citerar bibeln och får Ijeoma att svära trohet till Gud och i slutändan att avsluta relationen och sluta ha "fel" känslor för varandra. Så småningom skickas Ijeoma tillbaka till Ojoto för att bo med Adaora igen medan Amina är kvar hos skolläraren. Ijeomas förhållande till Amina försvinner långsamt därefter.

Hemma i Ojoto gör Adaora till sitt mål att vända Ijeoma rakt av och predika (från Bibeln) att homosexualitet är fel och att hon måste förändras (bli heterosexuell) för att göra det rätt. Adaora predikar att inget lesbiskt förhållande är rätt och att Ijeoma kommer att känna den fulla kraften av Guds vrede om hon inte ändrar sitt sätt och avslutar denna livsstil. Ijeoma är till en början motståndskraftig mot det starka inflytande som hennes mamma utövar, men så småningom dukar hon för bibelns kraft och försöker förändra och leva ett heterosexuellt liv.

Efter att ha fallit under för bibelpredikan, tar Ijeoma sedan en ny, heteronormativ syn på livet, gifter sig med en man, med målet att framstå som "normal" i det nigerianska samhället. Hon träffar dock så småningom en annan kvinna, Ndidi, som hon blir kär i. Adaora inser så småningom tillgivenheten mellan de två och ropar återigen upprepade gånger sitt ogillande och invändningar mot hennes döttrars kärlek till Ndidi. Ijeoma hittar strax därefter en man som heter Chibundu, och för att göra hennes mamma lycklig och passa in i heteronormativa normer gifter hon sig med honom. Inte alltför långt efteråt får de två så småningom ett barn tillsammans.

Ijeomas äktenskap och förhållande till Chibundu tar så småningom en vändning till det sämre när han hittar några kärleksbrev Ijeoma hade tänkt skicka till Ndidi, och konfronterar henne med detta. Det slutar med att de två slåss, Ijeoma inser så småningom, genom att kritiskt omtolka själva Bibeln som Adaora har använt för att predika homofobi, att om Gud verkligen älskar alla, så inkluderar det människor av vilken sexuell läggning som helst, som hon själv också. Ijeoma bestämmer sig sedan för att lämna äktenskapet med en man som hon till slut aldrig älskat eller attraherad av. Romanen slutar på en hoppfull och mer positiv ton, med Adaora som också kan kritiskt omtolka samma bibel som predikade att homosexualitet var fel, och slutligen drar slutsatsen att Gud accepterar Ijeoma för den hon är, vilket avslutar spänningen som plågade modern och dottern. relation genom hela romanen.

Tecken

Ijeoma : Den unga kvinnliga huvudpersonen i romanen och rösten i förstapersonsberättelsen. Hon skickas iväg från sin mamma tidigt i romanen för att bo i Nwewi med en grammatiklärare som enligt uppgift är säkrare för henne. Ijeoma är lesbisk och måste komma överens med sin sexualitet i ett homofobiskt samhälle. När hon växer upp som en ung flicka blir hon kär och går in i två separata relationer med två andra kvinnliga karaktärer i romanen, Amina och Ndidi, av vilka ingen varar när Ijeoma så småningom ger efter för hård motreaktion från sin mamma. Hon gifter sig motvilligt med en man senare i romanen, Chibundu, och har ett barn med honom för att följa heteronormativitet. Ijeoma skiljer sig så småningom från Chibundu efter att ha tröttnat på att leva i ett äktenskap med en man som hon verkligen inte älskar medan Chibundu ogillar Ijeomas tidigare tillgivenhet mot Ndidi när det kommer upp i ljuset, och Ijeoma flyttar sedan tillbaka till Adaora.

Adaora : Ijeomas mamma. Kort efter att hennes man, Uzo, dör, faller hon i en trans av att följa Bibeln och dess budskap, vilket påverkar hur hon uppfostrar Ijeoma. Adaora som predikar ogillande av Ijeomas homosexualitet och associerade relationer med andra kvinnor är att hon vill göra det som är "rätt" för sin dotter när det gäller samhället, snarare än att försöka vara direkt homofob. Adaora blir Chidinmas mormor när hon föds, och i slutet av romanen accepterar hon så småningom att Ijeomas homosexualitet inte går att förändra.

Uzo : Ijeomas far. Dödades i ett flyganfall i början av romanen, en händelse som får psykiska konsekvenser för Adaora och tvingar henne att tillgripa Bibeln för tröst, ett drag som påverkar hur hon behandlar Ijeoma under resten av romanen. Uzos kritiska tankeförmåga visade i början av romanen, som Ijeoma själv ärver, och är avgörande för att hon ska kunna kritiskt omtolka bibeln själv och använda detta för att så småningom stänga av bibelns förtryckande makt.

Amina: En ung flicka som är Ijeomas första kärleksintresse i romanen. Liksom Ijeoma har Amina också påverkats av kriget och har blivit separerad från sin familj och bor snart hos Ijeoma och skolläraren. Amina och Ijeomas romantiska och sexuella relation faller så småningom isär från andra auktoritära karaktärers (som Adaora och skollärarens) ogillande och skam när de får reda på förhållandet.

The School Teacher: En grundskolelärare som tar emot Ijeoma efter att Adaora skickat iväg henne till Nwewi. Han tar så småningom även in Amina efter övertalning från Ijeoma.

Ndidi: En annan lärare som Ijeoma blir kär i och inleder ett romantiskt och sexuellt förhållande med, men som med Amina faller det så småningom sönder när Adaora får reda på det och obevekligt förtrycker sin dotter till att avsluta förhållandet.

Chibundu: En ung man som Ijeoma gifter sig med för att följa heteronormativitet. Även om Ijeoma saknar fysisk attraktion till honom, kommer de två överens tillräckligt bra för att så småningom få ett barn tillsammans, Chidinma. Ijeomas förhållande till Chibundu blir surt när han genom osända brev upptäcker hennes tidigare tillgivenhet för Ndidi och blir fientlig. Ijeoma tröttnar så småningom på ett äktenskap med en man hon inte älskar och skiljer sig från honom.

Chidinma: Ijeomas dotter, som föddes sent i romanen under sitt äktenskap med Chibundu. När Ijeoma avslutar sitt äktenskap och förhållande med Chibundu, tar hon med sig Chidinma när hon går tillbaka för att bo med Adaora.

teman

Romanen bygger på flera teman som rör krig, familj, relationer mellan mor och dotter, homosexualitet , religion och Bildungsroman .

Okparanta, i samband med att skriva denna roman, har beskrivit sig själv som "en förkämpe för kärlek", kopplar till romanernas fokus på homosexualitet och drar uppmärksamheten till de associerade samkönade relationerna inom.

Okparanta har också gjort en viktig hänvisning till temat kvinnor och beskrivit romanen som väldigt "kvinnoorienterad". Hon upprepar vidare betydelsen av Ijeomas och Adaoras mor-dotter-relation i romanen och säger att "Den familjen, den där mamman och dottern, kommer alltid att vara mor och dotter och måste hitta ett sätt även om de för alltid slåss. De kommer att hitta ett sätt att samexistera.”, den senare meningen i citatet hänvisar till att Adaora så småningom accepterade Ijeomas sexualitet och att den inte kan ändras.

Religion har också setts vara ett viktigt tema i romanen när det gäller att Bibeln specifikt är en katalysator bakom det nigerianska homosexuella samhällets svåra situation, med en annan kritiker som noterar "En snäv läsning av Bibeln, föreslår hon [Okparanta] är delvis att skulden för Nigerias ondskefulla behandling av homosexuella grupper."

Andra kritiker har noterat betydelsen av Bildungsroman, nämligen fokus för huvudpersonens psykologiska och moraliska tillväxt, Ijeomas, psykologiska och moraliska tillväxt för att acceptera sig själv och sin homosexuella identitet i ett fientligt samhälle. Courtois påpekar när det gäller Bildungsroman hur att vara kvinna också skulle bidra till hennes resa för att upptäcka sig själv och växa upp, och noterar att "Ijeoma blir medveten om begränsningarna för hennes självkonstruktion som samhället ålägger henne eftersom hon är en kvinna."

kritisk mottagning

Chinelo Okparanta 2018

Kritisk mottagning för Under the Udala Trees har generellt sett varit positiv och lovordat strukturen i prosan, skrivstil och diskussion om teman, medan mer negativ kritik har riktats från vissa läsare för att inte kunna sympatisera med hbt-karaktärernas svåra situation i Nigerianskt sammanhang.

Wisner (2015) har beskrivit romanen som att den överträffar hans förväntningar, genom att den "tyst undergräver läsarnas förväntningar". Wisner (2015), i samband med de politiska teman inom litteraturen, berömde också romanen för att den läser naturligt som en berättelse, "till skillnad från andra läser Under Udalaträden aldrig som ett ställningstagande eller ett protesttal" (2015). Osinubi (2018) noterar samtidigt både betydelsen av Opkarantas första publicerade roman och de teman som tas upp inom, genom att den "gör kritiska ingrepp i litteraturhistorien".

Geary har under tiden hyllat romanernas användning av intersektionalitet och påpekat att "hennes avsikter att inte begränsa fokus till bara en lesbisk berättelse lyser igenom". Geary berömde vidare romanernas "scenmålning" och förmågan att kommunicera kulturellt sammanhang till en västerländsk publik, och påpekade att "amerikanska läsare skulle inte ha en eftersläpning av information om landskapet i Nigeria - geografiskt eller politiskt - men Okparanta gör den tillgänglig för icke -Nigerianska läsare."

Men negativt mottagande, i en västerländsk publik, hade svårt att förstå hbt-karaktärernas svåra situation i Nigeria. Okparanta noterade att det negativa mottagandet av hennes roman främst kretsade kring att vissa västerländska läsare var omedvetna om det anti-hbt-klimat i Nigeria, med kritik som "vi har gått vidare från det - hbtq-personer kämpar inte här (Amerika) med det längre " samt "Afrika och Nigeria ligger så efter. Här kan folk gifta sig nu".