Ukigumo (roman)

Ukigumo
Författare	Shimei Futabatei
Översättare	Marleigh Grayer Ryan
Land	Japan
Språk	japanska
Genre	Realism
Utgivare	Kinkodo
Publiceringsdatum	1887–1889
Publicerad på engelska	1967
Mediatyp	Skriva ut

Ukigumo ( japanska : 浮雲 , lit. "Drifting Cloud") är en japansk roman från 1887 av Shimei Futabatei . Utgiven i tre delar (med den sista i serieformat) mellan juni 1887 och augusti 1889, kallas den ofta för den första moderna japanska romanen.

Komplott

Del ett

Läsaren presenteras för vänner och kollegor Bunzō och Noboru, som båda arbetar som lågt rankade regeringstjänstemän i Tokyo . Bunzō har precis blivit av med jobbet utan någon uppenbar anledning, förvånad över att han anser sig vara mer utbildad än majoriteten av personalen, medan en annan kollega fick sparken för att ha pratat tillbaka med handledaren. Han återvänder till sitt hem i sin farbror Magobeis hus, där han har vuxit upp sedan sin fars död. De enda andra personerna i huset är hans moster Omasa, Magobeis och Omasas dotter Osei, och hembiträdet Onabe (Magobei är sällan hemma på grund av sitt jobb, medan deras son går på en internatskola). Osei, som beskrivs som en flyktig och ytlig karaktär, har precis nått åldern att gifta sig. Bunzō har varit kär i Osei länge, men även om hon behandlar honom vänligt och hennes föräldrar har antytt deras stöd för ett möjligt äktenskap, har Bunzō inte funnit modet att berätta för Osei om sina känslor. Han får ett brev från sin mamma som bor på landet, där hon uttrycker sin förhoppning om att han, när han väl har gift sig och bosatt sig, tar in henne hos sig. När Bunzō äntligen hittar rätt tillfälle att berätta för Omasa om sin uppsägning, skyller hon på hans stolthet och avvikelse som orsakerna till detta och pekar på den karriärorienterade Noboru som ett positivt exempel. Hon påminner honom om hans ansvar för sin gamla mor, medan ämnet för ett eventuellt äktenskap med Osei inte längre berörs av henne. Lite senare gör Noboru ett besök för att berätta om sin befordran. Omasa föreslår att vi ska besöka krysantemumutställningarna i Dangozaka tillsammans i övermorgon och försöker, efter att Noboru har lämnat, väcka Oseis intresse för den framgångsrika unge mannen.

Del två

Omasa, Osei och Noboru gör en utflykt till Dangozaka tillsammans. På Dangozaka stöter Noboru på sin handledare, som åtföljs av sin fru och sin unga svägerska, och pratar smidigt med honom. Samtidigt är Bunzō, som stannade hemma på egen vilja, besviken över det faktum att Osei verkade inte bry sig om att han inte gick med dem. Några dagar senare besöker Noboru igen. Med Omasa och Osei närvarande berättar Noboru för Bunzō att rykten om återanställningar på kontoret har spridits och erbjuder sig att lägga in ett gott ord för honom. Bunzō känner sig förolämpad till den grad att han måste hålla sig från att slå Noboru. Så småningom bryter han banden med sin tidigare vän, för vilket han skälldes ut av Omasa som betraktar Noboru som en stamgäst i huset, och uppmanar honom att ompröva Noborus erbjudande. Bunzō närmar sig Osei, övertygad om att hon fortfarande känner för honom och kommer att ta hans parti. Istället måste han lära sig att inte bara Osei vägrar – på hennes mammas instruktioner – att dela hans åsikt, utan också har blivit förtjust i Noboru. Rasande lovar han att aldrig mer prata med henne. När Omasa hör om detta förklarar hon att alla planer på ett eventuellt äktenskap mellan Bunzō och Osei nu är utrotade.

Del tre

Bunzō, som behandlas föraktfullt av både Omasa och Osei, överväger att flytta ut från sin farbrors hus och har till och med hittat en liten lägenhet att hyra, men orkar inte ta de sista stegen. Hans försök att förklara sig för Osei avvärjas argt av henne. Noboru har börjat ge engelska lektioner till sin arbetsledares fru och svägerska, och när han dyker upp för sina nu mindre frekventa besök är han mer involverad i att diskutera affärsangelägenheter med Omasa än i att prata med Osei. Osei försöker fånga hans uppmärksamhet med ett alltmer barnsligt beteende, men tappar så småningom intresset för honom och övertygar sin mamma att betala hennes sticklektioner. Under tiden har Bunzō kommit till övertygelsen att Osei riskerar att ta en nedförsbacke under Omasas inflytande och att någon måste rädda henne. Under ett av deras nästa möte ger Osei, medan han gör sig redo att gå till det offentliga badet med pigan, en sympatisk blick istället för en föraktfull blick som de senaste veckorna. Bunzō bestämmer sig för att han ska försöka prata med henne en gång till när hon kommer tillbaka och, om han inte lyckas få henne att lyssna igen, kommer han att lämna huset en gång för alla.

Bakgrund

Med sin debutroman Ukigumo siktade Futabatei på att införliva vardagligt, vardagsspråk och djupgående karaktärisering för att uppnå en större realism, ett resultat av långa diskussioner mellan honom och kritikern Shōyō Tsubouchi som förespråkade en ny japansk litteratur. Tsubouchi lånade ut sitt då redan framträdande namn till romanen, eftersom den ursprungliga förläggaren Kinkodo vägrade att trycka romanen med Futabateis namn på. Futabatei identifierades inte desto mindre snabbt som bokens sanna författare; med publiceringen av den andra delen fakturerades han som "medförfattare". De två första delarna släpptes i bokform, den tredje och sista delen i serie i tidningen Miyako no hana , också en Kinkodo-publikation.

Trots romanens plötsliga och öppna slut betraktades den som komplett av kritiker och läsare under åren efter publiceringen. Det sista kapitlet avslutades med raden "slut", och ett återstående element av osäkerhet var inte nytt för japansk litteratur. Men 1937 kom kritikern Izumi Yanagida med möjligheten att romanen kunde ha lämnats oavslutad, med hänvisning till en intervju från 1897 med Futabatei. I den här intervjun hade Futabatei talat om en originell handling som fick Noboru att vinna Osei, bara för att överge henne och gifta sig med sin chefs svägerska istället. I Futabateis postumt upptäckta journaler hade han ritat ytterligare fyra handlingslinjer, men ingen av dessa hade förverkligats.

Även om påverkan av Ivan Goncharovs roman Oblomov från 1859 på Ukigumo upprepade gånger har påpekats av litteraturvetare, betonade översättaren Marleigh Grayer Ryan de många skillnaderna mellan böckerna: till exempel är Futabateis huvudperson en medlem av den lägre klassen, inte aristokratin, känner ingen nostalgi för gamla tider och är endast tillfälligt inaktiv på grund av sin nuvarande arbetslöshet, inte kontinuerligt av "självframkallad patologisk tröghet" (Ryan).

Medan Ukigumo var mycket framgångsrik bland kritiker och läsare, var Futabatei missnöjd med resultatet och kände att han hade hamnat bakom sitt avsedda mål och misslyckats som författare. Han slutade skriva skönlitteratur i flera år, istället tog han ett jobb på regeringstidningen Kanpō .

engelsk översättning

Japans första moderna roman: Ukigumo of Futabatei Shimei . Översatt av Ryan, Marleigh Grayer. New York: Columbia University Press. 1967.

Anpassningar

Ukigumo har anpassats för japansk tv 1994 och 2016.

Anteckningar