Ubåtar i den kungliga danska marinen

HDMS Sælen lyfts upp på land efter avvecklingen 2004

Det danska ubåtsprogrammet varade från år 1909 fram till programmets överraskande upphävande år 2004. Det danska ubåtsprogrammet omfattade flera olika klasser av ubåtar under programmets livslängd. Den kungliga danska marinen deltog också i en gemensam utveckling av Danmark , Norge och Sverige av ubåten i Vikingklass, som ska byggas av Viking Corporation. Men när det danska ubåtsprogrammet avbröts 2004 avbröts Viking-projektet. Orsakerna till att det danska ubåtsprogrammet övergavs är fortfarande oklara, men de senaste åren har det diskuterats om återstart av ubåtsprogrammet på grund av förändrade geopolitiska miljöer i Arktis.

Historia

De danska ubåtsprogrammen startades år 1909 med ubåten HDMS Dykkeren . Dykkeren kolliderade dock med den norska ångbåten VESLA den 9 oktober 1916 och sänktes följaktligen. Vad som följde var 95 år av olika ubåtsklasser som tjänstgjorde i den danska marinen.

Den 29 augusti 1943 sänkte den danska flottan den danska flottan för att neka de nazist-tyska ockupanterna att använda den danska flottan. Ubåtarna av C, D och H-klass sänktes under operationen. Efter andra världskriget var den kungliga danska marinen tvungen att byggas om med DELFINEN-klassens ubåtar. Före återuppbyggnaden av de danska ubåtarna arrenderade den danska marinen ubåtarna av U-klassen av den brittiska kungliga marinen mellan åren 1946 och 1954. Den sista ubåten som fortfarande var i drift i den danska flottan var KRONBORG , som togs i drift 2001 och avslutades 2004. När det danska ubåtsprogrammet avslutades återlämnades KRONBORG till den svenska marinen den 27 oktober 2004 och döptes om till NÄCKEN

• 1909 - 1917: Dykkeren
• 1912 - 1932: A-klass
• 1915 - 1946: B-klass
• 1920 - 1946: C-klass (sänktes medvetet den 29 augusti 1943)
• 1926 - 1946: D-klass (sänktes medvetet den 29 augusti 1943)
• 1938 - 1950: H-Klass (Sänktes medvetet den 29 augusti 1943)
• 1947 - 1959: U-klass
• 1961 - 1990: DELFINEN-Klass
• 1970 - 2004: NARHVALEN-Klass
• 1989 - 2004: TUMLEREN-Klass
• 2001- 2004: KRONBORG

En planerad gemensam utveckling av de tre nordiska länderna Danmark , Sverige och Norge , med Finland som observatör, inleddes i juli 1997. Totalt 10 VIKING-klass-ubåtar planerades för leverans under 2009, där Danmark och Norge skulle vara förvärvar fyra vardera, och Sverige skulle bara förvärva två av ubåtarna. Norge drog sig ur VIKING-projektet den 19 juni 2002, efter detta. Sverige och Danmark var fast beslutna att fortsätta projektet När den danska marinen tillkännagav planer på att avsluta användningen av ubåtsvapen 2004, skrotades dock ubåtsprojektet i VIKING-klassen helt för alla de nordiska länderna och byggandet av 10 planerade VIKING-klass ubåtar ställdes in. Skälen för den danska marinen att delta i VIKING-klassens ubåtsprojekt var att den danska marinen behövde en ny generation kustubåtar. Det betonades att den danska marinen hade en expertis i att genomföra kustubåtsuppdrag, efter att just ha avslutat ett uppdrag i Persiska viken med HDMS Sælen.

Användningar och uppdrag

Den kungliga danska marinen använde främst kustubåtar (även kallade kustvatten), som utmärker sig i att operera i kustvatten. Dessa typer av ubåtar kan användas för att samla in underrättelser, såväl som för att distribuera specialstyrkor till konfliktområden oupptäckta. Eftersom den danska militären huvudsakligen deltog i koalitionsstyrkornas uppdrag under perioden efter det kalla kriget, var kustubåtar ett effektivt ubåtsvapensystem för Danmarks externa uppdrag.

HDMS Sælen sändes till Persiska viken under invasionen av Irak 2003 för att hjälpa koalitionsstyrkorna. Som en kustnära ubåt bidrog HDMS Sælen till krigsinsatserna med att samla in underrättelser oupptäckt för att skapa en tydligare samlad underrättelsebild för användning av koalitionsstyrkorna i kriget. HDMS Sælen tjänstgjorde i kriget i 385 dagar från maj 2002 till juni 2003.

Övergivenhet

Det danska ubåtsprogrammet övergavs plötsligt. Det nämndes i försvarsbudgeten 2005–2009, publicerad 2004, att den danska marinens ubåtsvapensystem skulle avvecklas

En läckt rapport från Natos försvarsplaneringsprocess väckte tvivel om behovet av dansk ubåtskapacitet i det gemensamma Natoförsvaret. Denna rapport delades brett i allmänheten och av stora danska tidningar, såsom Jyllands-Posten . Tidigare Natos bedömningar av kapacitetskraven för den danska marinen konstaterade att Nato krävde att Danmark skulle ha minst tre kustubåtar, att Danmark kunde bidra till Nato. Den 3 mars, som svar på den läckta rapporten, nämnde Försvarsministeriet att Nato skulle bedöma behovet av danska ubåtsförmåga att användas i det gemensamma Natoförsvaret under våren 2004. Slutligen noterades det i försvarets budget av 2005–2009, som publicerades 2004, att den danska marinen skulle avsluta ubåtsvapensystemen.

Även om det slutliga beslutet att avbryta ubåtsprogrammet fortfarande är oklart, har det förekommit spekulationer om att det berodde på bristande krav på dansk ubåtskapacitet från Nato.

Debatt om omstart av ubåtsprogrammet

Officiellt finns det inga planer på att återuppta den kungliga danska marinens ubåtsprogram. De senaste åren har dock debatten om återstart av ubåtsprogrammen återupplivats. De viktigaste argumenten för debatterna inkluderar:

Den ökande stormaktsaktiviteten i Arktis nämns flitigt i danska utrikespolitiska strategier och framhålls också som en anledning att öka den kungliga danska marinens ubåtskapacitet. Till exempel ryska ubåtar setts nära Grönland , vilket har föranlett ett svar från det danska försvarsministeriet. Stormaktsaktivitet i Arktis gör Arktis till ett mer instabilt område, som kan vara utsatt för ökade risker för konflikter, särskilt mellan Nato och Ryssland. Eftersom Danmark har gränstvister med Ryssland om kontinentalsockeln norr om Grönland, blir kunskap och potentiella motåtgärder om ryska ubåtar ännu viktigare för dansk sjöfartssäkerhet.

Den kungliga danska marinen har tillkännagett planer på att öka ASW-kapaciteten (anti-ubåtskrigföring), för att motverka fientliga ubåtar i potentiella framtida konflikter. Som Natos översyn av försvarsplaneringsförmåga 2019/2020 konstaterar står Danmark inför allvarligare hot än under någon annan period sedan Berlinmurens fall. Den ASW-kapacitet som Danmark planerar att öka är dock främst inriktad på att motverka fientliga ubåtar med flygvapensystem, dvs helikoptrar och stridsflygplan. ASW-kapaciteten kan dock också innefatta attackubåtar , som är specialiserade på att hitta och motverka fientliga ubåtar.

De politiska partierna Konservativt Folkeparti (Konservativt Folkeparti) och Dansk Folkeparti (Dansk Folkeparti) har förespråkat återlämnande av ubåtskapacitet till den kungliga danska marinen. Argumenten inkluderar att ubåtarna kommer att förbättra det danska sjöförsvaret, på grund av deras förmåga att samla in underrättelser oupptäckt, vilket ökar den kungliga danska marinens förmåga att upptäcka ryska ubåtar, som regelbundet korsar in på danskt sjöterritorium. Dessutom hävdas det att att ha ubåtar i den kungliga danska marinen kan öka potentiella partnerskap och samarbete med andra allierade ubåtskapabla stater.

Experten Johannes Riber Nordby från det danska försvarshögskolan hävdar att att ha ubåtskapacitet kommer att öka den kungliga danska marinens avskräckningsstyrka, samt öka förmågan till suveränitetsupprätthållande på de stora sjöområdena i kungariket Danmark, samtidigt som de förblir oupptäckta. Nordby påpekar också, i likhet med de andra argumenten, att att ha ubåtar kommer att öka informationsutbytet mellan Danmarks allierade stater om ubåtsaktivitet i och nära Arktis. Oupptäckt underrättelseinhämtning av fiendens ubåtsaktivitet och marin verksamhet nämns också av experter, som ett av de viktigaste skälen till att skaffa ubåtar.

Ett av huvudargumenten mot att skaffa ubåtar till den danska marinen är kostnaderna för ubåtar, eftersom de är mycket dyra, jämfört med Danmarks relativt blygsamma försvarsbudget. Men experter påpekar möjligheten att hyra ubåtar under en viss tid, istället för att skaffa nya ubåtar för användning i den danska marinen. Uthyrning av ubåtar är inte främmande för Danmark, eftersom Danmark arrenderade U-klass ubåtar under efterkrigstiden 1946-1954 från Storbritannien.