Turbanen och hatten (roman)

Turbanen och hatten

Författare	Sonallah Ibrahim
Språk	arabiska
Genre	Roman
Publiceringsdatum	2008

Turbanen och hatten (arabiska:العمامة و القبعة) är en roman skriven av den egyptiske författaren Sonallah Ibrahim som släpptes 2008 av The Arab Future House (originaltitel: Dar Al-Mostakbal al-Arabi) i ett 332-medium- klippta sidor, som tar upp öst-västdiskussionen och deras konflikt. Boken kan läsas som en roman eller som ett historiskt verk baserat på Abd al-Rahman al-Jabartis bok "Antikvitets under i översättningar och nyheter".

Sammanfattning

Romanen börjar den 22 juli 1798, med huvudpersonen , händelsernas berättare , som informerar oss om Mamlukarméns nederlag under ledning av "Murat Bey" vid Imbaba-evenemanget, följt av försöket av "Ibrahim Bey" och hans mamluker , såväl som de som anslöt sig till honom från allmänheten, i ett desperat försök att besegra den " franska kampanjen i Egypten " vid Bulaq. Den " franska kampanjen i Egypten " närmar sig Kairo under ledning av " Napoleon Bonapartes kampanj " och viftar med flygblad som säger att han respekterade den islamiska religionen och heliga profeten Muhammed och Koranen, att han var mer trogen än mamlukerna och att han bar Jibba och Kaftan . _ Händelserna i romanen börjar sedan i form av mejerier skrivna av al-Jabartis elev om händelserna på en nästan daglig basis. Huvudpersonens dagböcker täcker en fullständigt utarbetad detalj under hela eran av den franska kolonisationens intåg i Egypten . Krisen visar sig i samlivet med kolonisatören och hans fientlighet. Följt av handlarna som utnyttjar krisen för att lagra produkter, och den privilegierade klassen som bara försvarar sitt inflytande och rider på vågen av patriotism så länge den är till deras fördel. Motsättningen var att fransmännen, som nyligen hade vuxit fram genom en dödlig revolution, förespråkade frihet, broderskap och jämlikhet för att finna sig själva framställda som bara en inkräktare och mördare som tjänade Bonapartes ambitioner. Det finns också den moraliska instabilitet som orsakas av utomståendes inträde och bemyndigande. Detta är en oro för alla som motsätter sig civilisationssamlevnad. En kärleksrelation etableras mellan hjälten och en ung medlem av ockupanten.

Kritik

Ashraf Fagih skrev på webbplatsen "Al-Qafila magazine":" Sonallah Ibrahim frammanar i sin roman fiktionen och händelserna från det förflutna för att hålla två rättegångar i nuet: en rättegång mot den arabiska personligheten som fortfarande längtar efter och långt ifrån renässansen. , och en andra rättegång mot imperialismens anda och den samtida globaliseringens kultur, som ursprungligen försökte dominera folkets förmågor, vars tidiga tecken har exemplifierats av Napoleons äventyr i öster, en rättegång vars kapitel fortfarande hålls även när romanens kapitel slutar. Författaren påminner oss medvetet om hur komplexa, uråldriga och paradoxala dessa frågor är. I sin roman låter han oss hänga mellan två motstridiga och fundamentala verkligheter: hur olika och motsägelsefulla vi är till ras, tro och intresse, hur lika och nära vi är i kraft av att vi tillhör människosläktet och är utlämnade till den mänskliga rasen. samma känslor och instinkter. Vi... Som titeln på romanen indikerar... bär alla huvudbonader. För vissa kallas det en turban . Och för andra är det bara en hatt.

Den 24 april 2018 skrev "Ahmed Arafa": " Sonallah Ibrahim lämnade alla riktiga karaktärer och gjorde huvudpersonen i sin roman till en ung Saidi -man som var granne med Al-Azhar och sällskaps av Al-Jabrati till hans hus som hans student... Romanen är utpräglat historisk, och dess allmänna stil är memoarer och dagböcker... Men romanen väcker en gammal och historisk fråga om historieförfalskning i allmänhet, särskilt eftersom det är segraren som så småningom skriver historia. Författaren hänvisade till detta fula ansikte av krönik när Al-Jabarti efter avgången av den franska kampanjen i Egypten bestämde sig för att återvända till det han skrev för att radera det han gynnade från den franska kampanjen i Egypten , för att inte stöta sig med nuvarande turkiska härskare vid den tiden, och för att befria sig själv från anklagelsen om samarbete med den franska kampanjen i Egypten … Romanen sätter många strålkastarljus på mörka områden i Egyptens historia, i politik, kultur, ekonomi och samhälle, vilket vi kommer att adress i detalj nedan.

Den 25 juli 2011 skrev " Al Ghad "-webbplatsen: "Ett underhållande verk med flexibla gränser... Ibrahim kunde förvandla historiska händelser genom att välja och kontrollera deras sammanhang, till ett intressant scenario och till en ganska nyfikenhet av historiens händelser och vad som ser ut som en introduktion av anekdotiska möjligheter, eller vad som verkar vara en utveckling av dessa möjligheter... Ibrahims arbete baserades på flera översatta utländsk och arabisk litteratur om perioden då det franska fälttåget försökte kolonisera Egypten. Sonallah Ibrahim lämnar inte händelserna "osagda", utan den strömmar direkt och medvetet för att "tala", det vill säga tills den avslöjar det som ibland är bortom händelsen.

Den 18 februari 2009 skrev "Mufeed Najem" på webbplatsen " Al-Ittihad tidningen ": "The Turban and the Hat" Roman av den egyptiske författaren Sonallah Ibrahim tar upp en problematisk fråga om gränserna mellan rollen som romanförfattare och historiker, eftersom romanförfattaren försöker spela rollen som historikern men från ett oöverensstämmande perspektiv, vilket speglar en motstridig ideologi... Romanen påminner om ekot från platsen genom huvudpersonens rörelser och avslöjar dess detaljer och namn, samt frammanar många seder och seder traditioner som var förhärskande på den tiden, och använda slang som allmänheten talade, för att betona och visa upp realismen i händelser och socialt liv.Mångfalden av romanens språk visar sig genom mångfald i romanens språk, som använder dokumentet kort och intensifiering.

Dr Faisal daraj ser att "Romanen representerar minnet av de förtryckta och marginaliserade, i enlighet med praxis hos den avlidne stora romanförfattaren Abdul Rahman Munif, som arbetade i många av sina romaner för att läsa historien med ett kritiskt öga, för att att använda det i strukturen av det berättande talet, bort från nöjet av att "nostalgi" skriver om historien."

kommenterade Dr Zaine Abdul Hady i Youm7 , "Nyckeln till detta arbete börjar med Mohieddine Ellabbads omslag, och jag känner att detta omslag enbart symboliserar ett kvalitativt språng i egyptiska romanomslag." Omslaget blandar voyeurism, åtstramning, attraktion och diktatorisk makt, som bara uppfattar sin egen enhet i livet. Med det som händer idag Sonallah Ibrahim inte lämnat den egyptiska gatan. Han anklagar alla och pekar med fingret mot vem han vill, inklusive alla som var inblandade i brottet. Det som händer idag är detsamma som igår; mobben och okunskapen är de som flyttar gatan och vänder på den på båda sidor. “ historiecykeln upprepar sig; Egyptier begår samma brott, och herrar begår samma brott. Ockupanten, Kairo, upprepar sina gärningar omisskännligt, okunnigt och med en övervägd struktur, Det här är vad jag såg i turbanen och hatten.

Den egyptiske akademikern Dr. Ibrahim Awad, på webbplatsen för "Diwan Al-Arab", attackerade han Sonalla Ibrahim och sa: "Det är inte bra att rita karaktärer, eftersom det inte gör skillnad här, till exempel, mellan en religiös ung man som arbetar som assistent till ledaren för moderna muslimska historiker, en ateist som inte tror på Gud eller den yttersta dagen, till exempel, eller en kättare som inte bryr sig om ("haram och halal" "Syndare och tillåten " ) eller en kommunist ... Förgäves undrar den ärade läsaren om författarens visdom, inklusive de sexuella scenerna i hans bok. Det är samma sexuella förhållande som var mellan berättaren och både "Odalisque" och "Pauline", eftersom det är mycket möjligt att radera sidorna som innehåller att prata om detta ämne utan att orsaka några störningar i boken alls..... Sonallah Ibrahim är försiktig, utan den minsta sak att förlita sig på, att förvränga Al-Jabarti...boken innehåller allvarliga och oanständiga språkliga fel ... stilen som boken skrevs i passar inte den franska kampanjens era.

Ahmed al-Arabi skrev på Forum of Arabs den 29 juli 2021: "Vi är barn till en upprörande och smärtsam men verklig scen. Vi har länge varit offer mellan en orättvis härskare och en angripare som behandlar oss som en investering och kolonialism, med fullständig ignorering av vår mänsklighet. Rötterna till den arabiska våren går djupt in i historien.

På webbplatsen för månadstidningen " Alkalima " analyserade Ali al-Damini boken "Turbanen och hatten", som kom med: "porträttet tecknat av Mohieddin Ellabbad", med hjälp av en kombination av målningar av tre franska målare … när vi tittar närmare på vår bok om livet och historien, och jämför den med sidorna i den franska kampanjen och den moderna ockupationen av våra länder, inser vi att djupet i vår tragedi inte bara ligger i det faktum att vi har blivit offer och måltavla av andra våldsamhet ... Men av många frivilliga skäl.

Al Jazeera Net skrev den 20 maj 2008: "I den här romanen kunde Sonallah Ibrahim omvandla historiska händelser, vare sig de valts ut eller genom att kontrollera dess sammanhang, till intressanta scenarier, baserat sina verk på flera utländska översatta och arabiska litteratur om den franska kampanjen mot Egypten." Författaren beskrev Sonallahs roman där han sa: "Han nämner islams historia i Jurji Zaydans romaner främst i termer av engagemang för den historiska händelsen, även om den tolkades eller förstods på något sätt annorlunda, samtidigt som han utnyttjade utrymmena mellan händelserna för att väva en kärlekshistoria som ibland rymmer unika perspektiv.