Thirlwalls lag

Thirlwalls lag (uppkallad efter Anthony Thirlwall ) säger att om långsiktig betalningsbalansjämvikt på bytesbalansen är ett krav, och den reala växelkursen förblir relativt konstant, så kan den långsiktiga tillväxten i ett land approximeras med förhållandet mellan tillväxten av exporten till inkomstelasticiteten för efterfrågan på import (Thirlwall, 1979).

Om den reala växelkursen varierar avsevärt, men priselasticiteten för efterfrågan på import och export är låg, kommer den långsiktiga tillväxten i ekonomin att bestämmas av tillväxten i världsinkomsten gånger förhållandet mellan inkomstelasticiteten för efterfrågan på export och import som bestäms av länders strukturella egenskaper. Ett viktigt exempel på detta är att om utvecklingsländer huvudsakligen producerar primärprodukter och lågvärdiga tillverkade varor med en låg inkomstelasticitet i efterfrågan, medan utvecklade länder specialiserar sig på höginkomstelasticitet tillverkade varor så kommer utvecklingsländerna att växa i en relativt långsammare takt (Davidson, 1991).

Thirlwalls modell för betalningsbalansbegränsad tillväxt – eller Thirlwalls lag – kallas ofta för det dynamiska Harrod-handelsmultiplikatorresultatet efter Roy Harrods (1933) statiska utrikeshandelsmultiplikatorresultat att Y = X/m, där Y är nationalinkomst; X är export och m är den marginella importbenägenheten, som härleds under samma antaganden som Thirlwalls lag (O'Hara, 1999).

Antagandet om betalningsbalansjämvikt på bytesbalansen kan mildras för att tillåta kapitalflöden (se Thirlwall och Nureldin Hussein, 1982), men för rimliga värden av hållbara flöden (t.ex. 3 % av BNP) gör kapitalflöden liten empirisk skillnad för tillväxtprognoser för grundmodellen.

Sedan 1979 har modellen testats omfattande (för undersökningar av litteraturen se McCombie och Thirlwall 1994, 2004) med brett stöd för både utvecklade länder och utvecklingsländer. Se även "PSL Quarterly Review Vol. 64 No.259 (2011)" och "Models of Balance of Payments Constrained Growth: History, Theory and Evidence (2012)"

Modellen ger ett alternativ till utbudssidans modeller för neoklassisk tillväxtteori som är näraekonomiska modeller utan efterfrågebegränsningar. I Thirlwall-modellen är den yttersta begränsningen för tillväxt en brist på utländsk valuta eller tillväxten av exporten som faktorförsörjningen kan anpassa sig till. Det är förändringar i tillväxten som balanserar betalningsbalansen, inte förändringar i relativa priser i internationell handel.

1. Davidson, Paul (1991), A Post Keynesian Positive Contribution to "Theory", Journal of Post Keynesian Economics
3. Harrod, R. (1933), Internationell ekonomi (London; Macmillan).
5. McCombie, JSL (2011), Kritik och försvar av modellen för betalningsbalansbegränsad tillväxt: några gamla, några nya, PSL Quarterly Review , december.
7. McCombie, JSL och Thirlwall, AP (1994), Economic Growth and the Balance of Payments Constraint (London: Macmillan).
9. McCombie, JSL och Thirlwall, AP (2004), Essays on Balance of Payments Constrained Growth: Theory and Evidence (London: Routledge).
11. O'Hara, PA (1999), Encyclopedia of Political Economy , vol. 1. (London; Routledge).
13. Setterfield, M. (2011), The remarkable durability of Thirlwall's Law, PSL Quarterly Review , december.
15. Thirlwall, AP (1979), The Balance of Payments Constraint as an Explanation of International Growth Rate Differences, Banca Nazionale del Lavoro Quarterly Review , mars.
17. Thirlwall, AP och M. Nureldin Hussain (1982), The Balance of Payments Constraint, Capital Flows and Growth Rate Differences Between Developing Countries, Oxford Economic Papers , november.
19. Thirlwall, AP (2011), Betalningsbalansbegränsade tillväxtmodeller: historik och översikt, PSL Quarterly Review , december.