Te Kotahitanga

Māoris parlamentsrörelse Te Kotahitanga
Flagga för Förenade stammarna av Nya Zeeland
Typ
Typ	Tvåkammar
Hus	Te Whare Ariki (Övre huset) Te Whare o Raro (underhuset)
Historia
Grundad	14 juni 1892 ( 14 juni 1892 )
Upplöst	21 mars 1902 ( 21 mars 1902 )
Efterträdde av	Māori råd
Ledarskap
Ordförande	Hoani Te Whatahoro-juryn (1892) Hone Taare Tikao (1893) Te Keepa Te Rangi-pūawhe (1896)
Högtalare	Henare Tomoana (1892-1894) Mohi Te Atahikoia (1895)
Premiärminister	Hamiora Mangakahia (1892, 1897, 1898) Hoani Te Whatahoro-juryn (1893, 1894)
Säten	140 (1892) 44 (Whare Ariki) 96 (Whare o Raro)
Mötesplatsen
Waipatu (1892, 1893), Pākirikiri (1894), Rotorua (1895), Taupō (1896), Pāpāwai (1897, 1898), Rotorua (1900, 1901), Waiōmatatini (1902)

Kotahitanga - rörelsen var ett autonomt maoriparlament som sammankallades årligen i Nya Zeeland från 1892 till 1902. Även om det inte erkändes av Nya Zeelands regering, var det maoriiska parlamentet ett inflytelserik organ medan det varade. År 1902 ersattes dess roll i stort sett av maoriråden som inrättats av James Carroll och Hone Heke Ngapua genom Māori Councils Act 1900. Som ett resultat röstade Kotahitangas medlemmar enhälligt för dess upplösning vid det tionde parlamentet i Waiōmatatini 1902.

Te Kotahitanga var distinkt från Te Kauhanganui , det maoriiska parlamentet som grundades av Kingitanga -rörelsen i slutet av 1880-talet, eftersom det krävde en förening av alla maoristammar, medan Te Kauhanganui sammankallades av och för hapu i Waikato-Tainui-regionen. 1895 övervägde de två rörelserna att gå samman, men detta misslyckades till slut.

Sessioner

Waipatu 1892

Den första formella sessionen i Te Kotahitanga hölls i juni 1892 på Waipatu i Heretaunga . Den var värd av den tidigare parlamentsledamoten för de östliga maoriernas väljarkår, Henare Tomoana . 96 representanter satt i Whare o Raro och 44 chefer satt i Whare Ariki . Tomoana valdes till talman i huset eftersom hans mandatperiod i parlamentet gav honom den erfarenhet som var nödvändig för att vägleda debatter och upprätthålla ordningen. Hoani Te Whatahoro-juryn valdes till ordförande, den formella chefen för Whare o Raro , och Hamiora Mangakahia valdes till premiärminister, en position som gjorde honom till den främsta talespersonen för rörelsen.

Pāpāwai House 1897, byggt för att vara värd för de 6:e och 7:e sammanträdena i Kotahitanga-parlamentet.

Det sjätte sammanträdet av ''Kotahitanga''-parlamentet i Pāpāwai 1897, med Nya Zeelands premiärminister Richard Seddon i närvaro.

Waipatu 1893

År 1893 sammankallades också den andra sessionen i Te Kotahitanga i Waipatu, även om denna session var dåligt besökt. Endast 58 representanter satt i Whare o Raro . Vid den tiden hade Mangakahia fallit i unåde hos många av rörelsens representanter och återlämnades inte som premiärminister. Hoani Te Whatahoro-juryn valdes i hans ställe.

Pakirikiri 1894

Sessionen 1894 ägde rum i Pakirikiri, nära Gisborne . Sessionen, värd av den lokala chefen Otene Pitau , var välbesökt och varade i över en månad.

Rotorua 1895

Te Kotahitangas session 1895 sammankallades i Ohinemutu i Rotorua. Hamiora Mangakahia omvaldes för en andra mandatperiod som premiärminister, och rollen som talare gavs till Mohi Te Atahikoia från Ngāti Kahugunu. Under denna session anklagade Henare Tomoana Mangakahia för ekonomisk misskötsel av Te Kotahitanga under hans första period som premiärminister och försökte tvinga fram hans avgång. Men Mangakahia kunde visa som motbevis att misskötseln av Kotahitangas fonder faktiskt hade utvecklats under hans efterträdares, Hoani Te Whatahoro-juryns mandatperiod. Sessionen är också anmärkningsvärd som inställningen för en potentiell sammanslagning av Te Kotahitanga med Kingitanga -rörelsen. Mahuta Tāwhiao , den nya kungen av Waikato-Tainui-stammarna, besöktes av representanter från 1895 års sammanträde i Te Kotahitanga, som bjöd in honom att underteckna Kotahitangas föreningshandling, som uppmanade till politisk förening av alla maoristammar. Mahuta tillsatte en kommitté för att överväga förslaget, men undergrävdes av Waikato-hövdingen Tupu Atanatiu Taingakawa Te Waharoa, som cirkulerade en rivaliserande föreningshandling som uppmanade alla maoristammar att förenas under Kingitanga.

Hoani Te Whatahoro-juryn , vald till första ordförande i Te Kotahitanga och senare premiärminister.

Henare Tomoana , tidigare medlem av Nya Zeelands parlament för östliga maorier , tjänade som högtalare för Te Kotahitanga.

Medlemskap

Underhuset, eller Whare o Raro , hade 96 ledamöter, valda i stort från väljare definierade enligt stamtillhörighet. Överhuset, eller Whare Ariki , bestod av 44 överordnade chefer valda av medlemmarna i Whare o Raro . 127 representanter fyllde de 140 positionerna i båda kamrarna vid parlamentets första sammanträde i Waipatu Marae 1892, då 13 chefer valdes till båda kamrarna.

Whare o Raro -medlemmar (1892)

Valkrets	Medlem	Iwi- tillhörighet	Medlemmens ursprung	Placera
Ngāpuhi	Wikiriwhi Hemana	Ngāti Whatua	Kaipara
	Muriwai Hepehi	Ngāpuhi , Te Rarawa	Whangaroa
	Kaipo Hotereni	Ngāpuhi , Te Rarawa	Waihou ki te Kauru
	Miti Kakau	Te Rarawa	Hokianga
	Jag Katene	Ngāpuhi	Ōhaeawai , Tautoro
	Maihi Kawiti	Ngāpuhi	Waiomio, Taumarere
	Pomare Kingi	Ngāpuhi	Whatitiri
	Karena Kiwa	Ngāpuhi	Whangaroa
	Taniora Moto	Te Rarawa	Mangamuka
	Eramiha Paikea	Ngāti Whatua	Kaipara
	Ngakuru Pana	Ngāpuhi , Te Rarawa	Waimamaku
	Kereama Papaka	Ngāpuhi	Waikara
	Peri Paraihe	Te Rarawa	Hokianga
	Hemi Parata	Ngāti Whatua	Te Awaroa, Kaipara
	Netana Patuawa	Ngāti Whatua	Opanaki, Maunganui
	Te Kaka Porowini	Ngāpuhi	Te Karetu, Pewhairangi
	Timoti Puhipi	Te Rarawa	Ahipara , Kaitara, Te Awanui
	Pere Riwhi	Ngāpuhi	Whirinaki
	Riwi Taikawa	Ngāpuhi	Whangārei , Kaihou
	Pene Taui	Ngāpuhi	Oromahoe, Waimate
	Heremia Te Wake	Te Rarawa	Hokianga
	Re Te Tai Maunga	Te Rarawa	Hokianga
	Wiki Te Pirihi	Ngāpuhi	Whangārei , Kaihou
	Mitai Titore	Ngāpuhi	Mangakāhia, Ahuahu
	Hemi Tupe	Ngāpuhi	Whangaroa
	Raniera Wharerau	Ngāpuhi	Waima
	Te Paki Wihongi	Ngāpuhi	Kaikohe
	Mohi Wikitahi	Ngāpuhi	Waima
Te Tai Hauāuru	Hoani Amorangi	Ngāti Raukawa , Muaupoko
	Reha Aperahama	Ngāti Maru	Te Aroha
	Hoani Wiremu Hipango	Ngāti Hau	Whanganui
	Hamiora Mangakahia	Ngāti Whanaua, Ngāti Pare	Whitianga	Premiärminister
	Wiremu Ngapaki	Ngāti Ruanui	Hawera , Patea
	Ngarangikatitia-Tutae	Ngāti Ruanui
	Manahi Paewai	Rangitane	Manawatu
	Te Aohau Pungarehu	Ngāti Raukawa	Waikato
	Ropiha Rangihaukori		Ōpunake
	Hamapiri Te Arahori	Ngāti Maniapoto	Ōtorohanga , Te Kuiti
	Wi Te Kākākura	Ngāti Awa	Waitotara, Mokau
	Wiari Te Kuri	Ngāti Maniapoto	Ōtorohanga , Te Kuiti
	Te Manaotawhaki	Ngāti Apa	Manawatu
	Rore Te Rangiheuea	Rangitane	Warupere
	Te Keepa Te Rangihiwinui	Ngāti Awa	Hawera , Taranaki
	EH Te Taitea	Ngāti Awa	Te Whanganui-a-Tara
	EH Te Taitea	Ngāti Toa	Porirua , Waikanae
	Kipa Te Whatanui	Ngāti Raukawa , Muaupoko	Otaki
	Hamiora Tupaea	Ngai Te Rangi	Tauranga
Te Tai Rawhiti	Kipa Anaru	Ngāti Kahugunu	Mohaka
	Te Makiri Hona	Te Urewera Katoa	Te Waimana
	Hoani Kehua	Ngāti Kahugunu	Wairoa
	Hoani Kerei	Te Whanau-a-Apanui	Whangaparaoa
	Akuhata Kiharoa	Te Arawa	Wairakei , Rotorua
	Wiremu Kupa	Ngāti Kahugunu	Mohaka
	Nepia Mahuika	Ngāti Porou	Waiapu
	Hori Mania	Ngāti Kahugunu	Wairoa
	Tuta Nihoniho	Ngāti Porou	Waiapu
	Wi Pakai	Ngāti Hineuru
	Eruini Paranihi	Ngāti Tuwharetoa	Taupo-nui-a-tia
	Wiremu Potae	Te Aitanga-a-Hauiti	Tolagabukten
	Timi Rimene	Te Arawa , Ngāti Pikiao	Maketu
	H. Ropiha	Ngāti Kahugunu	Ahuriri , Heretaunga
	Hoani Ruru	Ngāti Kahugunu	Gisborne ki Paritu
	HM Tamahau	Ngāti Kahugunu	Wairarapa
	Karaitiana Te Amaru	Te Aitanga-a-Hauiti	Tolagabukten
	Mohi Te Atahikoia	Ngāti Kahugunu	Wairarapa
	H. Te Aweawe	Ngāti Kahugunu	Ahuriri , Heretaunga
	Apiata Te Hame	Te Aitanga-a-Hauiti	Tolagabukten
	Hami Te Heru	Ngāti Kahugunu	Te Paritu ki te Kaha-a-Tureia
	Tureiti Te Heuheu Tukino V	Ngāti Tuwharetoa	Taupo-nui-a-tia
	Wi Te Houkamau	Ngāti Porou	Whangaparaoa
	Anaru Te Kakahi	Ngāti Porou	Waiapu
	Aperahama Te Kume	Ngāti Tuwharetoa	Taupo-nui-a-tia
	Maraku Te Rangihirawea	Ngāti Tuwharetoa	Taupo-nui-a-tia
	H. Te Rango	Ngāti Kahugunu	Ahuriri , Heretaunga
	Hoani Te Rohurohu	Ngāti Kahugunu	Gisborne ki Paritu
	Nikora Te Wakaunua	Manawa	Tarawera, Rangitaiki
	Hoani Te Whatahoro-juryn	Ngāti Kahugunu	Ahuriri , Heretaunga	Ordförande
	Rewi Toheriri	Ngāti Kahugunu	Te Paritu ki te Kaha-a-Tureia
	Henare Tomoana	Ngāti Kahugunu	Ahuriri , Heretaunga	Talmannen i kammaren
	Hoani Paraone Tunuiarangi	Ngāti Kahugunu	Wairarapa
	Hapimana Tunupaura	Ngāti Kahugunu	Wairoa
	Raniera Turoa	Ngāti Kahugunu	Gisborne ki Paritu
	Hemi Waeka	Ngāti Kahugunu	Gisborne ki Paritu
	Tupara	Te Arawa	Wairakei , Rotorua
	Att ha	Ngāti Kahugunu	Wairoa
	Rahurahu	Ngāti Kahugunu	Wairoa
	Netane	Te Urewera Katoa	Ruatoki
Te Waipounamu	Raniera Erihana	Ngāi Tahu	Waikouaiti
	Taituha Hape	Ngāi Tahu	Kaiapoi
	Hoani Maaka	Ngāi Tahu	Kaiapoi
	Wiwi Tairoa	Ngāi Tahu	Arahura, Hauauru
	Timoti Te Whiu	Ngāi Tahu	Wairewa
	Finslipa Taare Tikao	Ngāi Tahu	Wairewa
	Pita Tipa	Ngāi Tahu	Moerangi
	Paratenei Tunuiarangi	Ngāi Tahu	Kaiapoi
	Taniora Rau	Rangitane , Ngāti Toa	Arapawa

Whare Ariki- medlemmar (1892)

Medlem	Iwi- tillhörighet
Te Keepa Te Rangihiwinui	Ngāti Awa
Takarangi Mete Kingi	Ngāti Awa
Ropata Te Ao	Ngāti Raukawa
Kipa Te Whatanui	Ngāti Raukawa
Himona Papaka	Ngāti Tuwharetoa
Paora Ngawaha	Ngāti Tuwharetoa
Hoani Nahe	Ngāti Maru
Pita Tipa	Ngāi Tahu
Taiuru	Ngāti Taurawhiti
Kingi Te Herekiekie	Ngāti Tuwharetoa
Tuakau	Ngāti Tuwharetoa
Raihania Takapa	Ngāti Awa
Akapita Te We	Ngāi Tūhoe
Jag Katene	Ngāpuhi
Paratene Tunuiarangi	Ngāi Tahu
Hemi Tupe	Ngāpuhi
Pomare Kingi	Ngāpuhi
Maihi Kawiti	Ngāpuhi
Eramiha Paikea	Ngāti Whatua
Mitikakau	Te Rarawa
Re Te Tai Maunga	Te Rarawa
Akuhata Kiharoa	Te Arawa
Timoti Puhipi	Te Rarawa
Wi Te Houkamau	Ngāti Porou
Wiremu Potae	Ngāti Porou
Nepia Mahuika	Ngāti Porou
Ropata Wahawaha	Ngāti Porou
Wi Pere	Ngāti Kahugunu
Henare Matua	Ngāti Kahugunu
Kerei Te Ota	Ngāti Kahugunu
Hami Te Hau	Ngāti Kahugunu
Hirini Te Kani	Ngāti Kahugunu
Puhara Hawaii	Ngāti Kahugunu
Teira Tiakitai	Ngāti Kahugunu
Ekengarangi Hapuku	Ngāti Kahugunu
Hapuku Te Nahu	Ngāti Kahugunu
Paora Ropiha	Ngāti Kahugunu
Peni Te Uamairangi	Ngāti Kahugunu
Wiremu M. Porotene	Ngāti Kahugunu
Wiki Moa Ngamanako	Ngāti Hineuru
Ngawaka te Wharehina	Ngāti Hine
Piripi Te Maari	Ngāti Kahugunu
Tamati M. Te Apatu	Ngāti Kahugunu
Hori H. Te Huki	Ngāti Kahugunu