Switzman mot Elbling
| Switzman mot Elbling och AG i Quebec | |
|---|---|
| |
|
Förhandling: 7-9 november 1956 Dom: 8 mars 1957 | |
| Fullständigt ärendenamn | John Switzman mot Freda Elbling och åklagaren i provinsen Quebec |
| Citat | [1957] SCR 285 |
| Docket nr. | 08263 |
| Styrande | Lagen för att skydda provinsen mot kommunistisk propaganda är ultra vires av den provinsiella lagstiftaren |
| Domstolsmedlemskap | |
|
Chefsdomare: Patrick Kerwin Puisne Domare: Robert Taschereau , Ivan Rand Roy Kellock , James Wilfred Estey , Charles Holland Locke , John Robert Cartwright , Gerald Fauteux , Douglas Abbott . | |
| , | |
| Majoritet | Kerwin CJ och Locke, Cartwright, Fauteux och Nolan JJ, tillsammans med Rand, Kellock och Abbott JJ |
| Meningsskiljaktighet | Taschereau J |
| Tillämpade lagar | |
| s.91-92 British North America Act, 1867 | |
Switzman v Elbling och AG i Quebec , [1957] SCR 285 är ett beslut av högsta domstolen i Kanada där domstolen slog fast att Quebecs lag för att skydda provinsen mot kommunistisk propaganda, allmänt känd som "Hänglåslagen", var ultra vires av den provinsiella lagstiftaren . Domstolen ansåg att hänglåslagen var en lag som respekterade strafflagstiftningen , vilket är Kanadas parlaments exklusiva auktoritet enligt den brittiska North America Act, 1867 . Rand, Kellock och Abbott JJ ansåg vidare att lagen var ultra vires eftersom den kränkte yttrandefriheten garanterad enligt en underförstådd rättighetsförklaring som härrörde från den "demokratiska regeringsformen etablerad i Kanada", men denna uppfattning delades inte av resten av majoriteten.
Historia
Max Bailey, var bosatt i en lägenhet på Park Avenue i Montreal. I februari 1948 ville Bailey, en före detta stadsråd i Montreal och själv kommunist, överlåta sin lägenhet till John Switzman, en framstående marxist som ville förvandla lägenheten till ett lokalt kommunistiskt nav. Freda Elbling, hyresvärden, försökte hindra Switzman från att ta lägenheten av rädsla för att få hennes byggnad tillägnad provinsen enligt hänglåslagen. I annat fall ansökte hon hos rätten om att få hyreskontraktet hävt.
Till sitt försvar utmanade Switzman hänglåslagen som en kränkning av yttrandefriheten och som en lag utövar makten hos provinsregeringen. Vid rättegång och överklagande fann domstolarna Elblings fördel.
I ett 8 till 1 beslut fann Högsta domstolen att lagen var ultra vires och den slogs ner.
externa länkar