Svenska utländska krigare i inbördeskrigen i Syrien och Irak
Den svenska militära forskningsanläggningen har uppskattat att 300 individer reste från Sverige för att tjänstgöra som utländska krigare för ISIS och Jabhat al-Nusras räkning i det syriska inbördeskriget, såväl som i det irakiska inbördeskriget . Terrorexperten Magnus Norell hävdade i en intervju med Dagens Nyheter att den faktiska siffran kan vara dubbelt så hög. En lag antogs 2016 som kriminaliserar resor till konfliktområden i syfte att tjäna som utländsk krigare. [ citat behövs ] Från och med maj 2020 har ingen av de svenska utrikeskrigarna dömts enligt det nya förbudet att resa med terroristiska mål ("terrorresor"). Majoriteten av jihadistiska utländska krigare reste för att ansluta sig till ISIS och Jabat al-Nusra innan den nya lagen trädde i kraft.
Kritiker hävdar att den svenska regeringens rättsliga avdelning missbrukar sin skönsmässiga befogenhet när de väljer att inte åtala utländska krigare. Påståendet är att lagar fanns på plats långt före 2016 som kunde göra det möjligt för alla utländska krigare att åtalas, med argumentet att passivitet från åklagare har hindrat relevanta fall från att prövas i domstol, såväl som nya rättsliga prejudikat och tolkningar av gamla lagar. Etablerade.
Bakgrund
Sverige har en betydande migrantgemenskap med band till det globala södern . Denna gemenskap består av människor som antingen har migrerat själva eller vars föräldrar har migrerat från dessa regioner. Många som tillhör dessa samhällen talar fortfarande språk som är inhemska eller populära i deras ursprungsländer, delar dess kultur och upprätthåller vänskaps- och familjeband även för sina egna eller sina föräldrars hemländer. Dessa fakta kan ha möjliggjort kopplingen av konflikten inom Syrien och Irak till svenskar som tillhör migrantgrupper. Det gjorde det också möjligt för svenskar med invandrarbakgrund att relativt enkelt resa till de områden som drabbats av inbördeskriget i Syrien och Irak, med tanke på att de skulle ha haft kunskaper om språket och sederna. Invandrarsamhällena i Sverige har upprätthållit en distinkt subkultur. En värdeundersökning gjord av tidningen Dagens Nyheter fann att de traditionella värderingarna är mycket starkare inom invandrarsamhällen jämfört med medlemmar av majoritetskulturen. Denna värderingsklyfta resulterade i nationella rubriker när den feministiska organisationen "Varken Hora eller kuvad" presenterade en undersökning gjord bland ungdomar inom invandrardominerade områden i Sverige - där drygt 10% sa att de sympatiserade med ISIS. Denna låga nivå av godkännande liknar en bred motvilja mot ISIS i länder med muslimsk majoritet. Fortfarande rapporterade svensk statlig television att omröstningsresultaten som visade 10% stöd för ISIS var tillräckligt högt för att "chocka många".
Terrorexperten Magnus Norell konstaterade i en intervju med Dagens Nyheter att religiös motivation, samt att se kriget i Syrien och Irak i en större helhet som en pågående konflikt mellan sunni- och shiamuslimer, motiverade minoritetssvenskar med invandrarbakgrund att ansluta sig . terroristgruppen och att ISIS av sina sympatisörer bedöms vara ett bättre alternativ, jämfört med andra lokala politiska aktörer inom mellanöstern som uppfattas som fiender till islam. Däremot skulle det till synes inte finnas någon historisk koppling för medlemmar av den svenska majoritetskulturen till den historiska konflikten mellan sunni och shia och därför skulle de inte dela intrycket av att islam är under attack av mäktiga politiska aktörer. Som ett resultat, inom den infödda majoritetskulturen i Sverige, ses möjligheten att gå med i jihadistgrupper som ett främmande koncept och mycket omoraliskt.
Sveriges statsminister Stefan Löfven kallade ISIS som "ond". Den statliga radiokanalen rapporterade att sextio personer avslöjades för att ha gillat en ISIS-vänlig sida på Facebook. Liberalernas juridiska talesperson , då Roger Haddad, att uttrycka djup oro. Vänsterpartiets ledare Jonas Sjöstedt konstaterade att ISIS brott är mycket allvarliga. Trots Sveriges brist på lagar i ämnet, spekulerade han i att dessa utländska krigare med största sannolikhet skulle kunna åtalas på grund av allvaret i ISIS-kränkningar.
Rättsliga konsekvenser
Trots starka reaktioner och den uttalade viljan att brett straffa jihadistiska utrikeskrigare har endast två av de som återvänt till Sverige dömts för något brott. Tidningen Svenska Dagbladet rapporterade att lagföring av utländska krigare skulle vara svårt eller till och med omöjligt.[12] Svenska Allmänna TV-radion, SVT, rapporterade att de som återvänt från att tjäna våldsbejakande islamistiska grupper i andra länder utgör ett pågående hot mot Sverige. Trots detta hindrar den rättsliga ramen de flesta lagföring. Försvarsadvokaten Thomas Olsson sa till SVT att det nuvarande rättsliga ramverket saknade nästan all kraft i kampen mot terrorism. Kritiker hävdar att den nuvarande rättsliga ramen inte är otillräcklig i sig och att utländska krigare skulle kunna åtalas.
Advokaterna Sten De Geer och Kjell Jönsson har i ett gemensamt yttrande uttalat att utländska krigare kan och bör åtalas på anklagelserna om medhjälp till terrorism. Att innebära att den nuvarande doktrinen att endast söka straffa dem som har erkänt eller kan bevisas ha begått konkreta våldshandlingar inte är den enda eller definitiva tolkningen av svensk lag. De uppger att dessa utländska krigare alla kan åtalas för att ha hjälpt andra i brottslig verksamhet, en åtgärd som har straffats inom den svenska rättsbalken sedan långt innan någon av de utländska krigarna lämnade Sverige för att ansluta sig till jihadistgrupper. De hävdar att alla som reste från Sverige för att ansluta sig till våldsamma jihadistgrupper i Syrien eller Irak skulle kunna åtalas.
Juristexperten Dick Sundevall har uttalat samma tes i en opinionsartikel publicerad i juristtidningen Paragraf. Organisationen "Demokrati och upprättelse" etablerade sig i slutet av 2019 som en aktivistgrupp som arbetar för lagföring av alla utländska krigare som anslutit sig till ISIS. Gruppens grundare presenterade sitt juridiska ärende för en före detta domare, Krister Thelin, som instämde i att deras anspråk står på stark rättslig grund. The Economist har också hävdat i en av sina informationsvideor att till och med att bo på ISIS territorium är ett brott enligt EU- lagstiftningen.
Anklagelse om svensk vårdslöshet som möjliggör terrorism
Den svensk-arabiske läkaren Nemam Ghafouri är känd för att resa till ISIS-kontrollerade territorier för att hjälpa till att smuggla ut fångar som hålls som slavar och rädda dem på egen risk. Hon har uppgett att utländska krigare som har valt att tjäna ISIS i konfliktzonen alla är skyldiga till att hjälpa andra att begå brott. Hon uppger att de, enligt hennes bedömning, alla är skyldiga till att ha deltagit i folkmord. Hon anklagar vidare den svenska regeringen för att dela en viss skuld, på grund av dess vägran att åtala utländska krigare. Terroristen Khaled Shahadeh, som dokumenterades ha rest utomlands för att ansluta sig till ISIS, återvände till Sverige för att behandla skador som han ådragit sig i sin tjänst för terrorgruppen. Efter att ha fått läkarvård i Sverige reste han till konfliktområdet för att återigen tjänstgöra som kombattant för ISIS. Finansinspektionen och fått statliga förmåner på falska premisser under sin tid i konfliktzonen. Peter Omtzigt, som representerar Europarådet , har uttalat att "ett antal [medlems-]stater inte [som en] standard lagför personer som har varit medlemmar i ISIS och återvänder till sina egna länder. Det är fel, men det är också farligt. I Europa finns det inga gränser. Så om bara ett land inte vidtar åtgärder är hela vår säkerhet i fara." Den kurdiska befrielseenheten är ovillig att överlämna IS-medlemmar till svenska myndigheter, på grund av att de fruktar att de inte kommer att bli straffade.