Summerland (2010 film)
| Sommarland | |
|---|---|
 | |
| Regisserad av | Grímur Hákonarson |
| Medverkande |
Kjartan Guðjónsson Ólafía Hrönn Jónsdóttir |
| Levererad av | Blueeyes Productions |
Utgivningsdatum |
|
| Land | Island |
| Språk | isländska |
Summerland ( isländska : Sumarlandið ) är en 80-minuters isländsk film från 2010, skriven och regisserad av Grímur Hákonarson, släppt av Blueeyes Productions/Sögn ehf.
Filmen utspelar sig i Kópavogur , en förort till Reykjavík som starkt förknippas med urbana legender om alver . Filmen har fått sitt namn från den plats där andar sägs gå efter döden av en av huvudpersonerna, en term som är mer allmänt intygad inom isländsk spiritualism.
Synopsis
Filmens huvudperson är Óskar Óskarsson (spelad av Kjartan Guðjónsson). Óskars fru Lára ( Ólafía Hrönn Jónsdóttir ) är ett professionellt medium och är enligt filmens berättelse medveten om sina tidigare liv, kan se och prata med spöken och att åtminstone uppfatta alvernas verklighet. Hon är självbesatt, välvillig och det antyds att hennes verksamhet som medium i lokalsamhället, där Óskar framställs enbart som en assistent, är framgångsrik. Samtidigt tror Óskar inte på tomtar och verkar inte helt övertygad om spöken. Han har tagit ett lån med säkerhet i familjens hem för att skapa en tafflig turistfälla som heter "Ghost House" i källaren, men verksamheten går inte bra. Óskar framställs som orolig och obekväm i sina egna ansträngningar att ta på sig rollen som en framgångsrik hjulhandlare. Han kan inte erkänna familjens förestående konkurs för Lára, som får reda på det från en död persons ande; "við höfum aldrig átt að fara út í denna túristabissness" ("vi borde aldrig ha gått in i den här turistbranschen"), kommenterar hon.
Lára och Óskar har två barn: tonåringen Ásdís (Hallfríður Tryggvadóttir), som tenderar att dela sin fars pragmatism och skepsis och senare visar sig vara omedveten om spökens närvaro, och den unge pojken Flóki (Nökkvi Helgason), som blir bästa vän med en pojke som heter Þrándur (Alexander Valur Wiium Brynjólfsson) som visar sig bo i tomtestenen i familjens trädgård; Flóki visar sig senare också kunna se och prata med spöken.
Inför en tvångsförsäljning av huset går Óskar med utan att berätta för Lára det oväntade erbjudandet från en pråligt läger, homosexuell tysk konstsamlare vid namn Wolfgang Muller ( Wolfgang Müller ), som är förtrollad av islänningarnas godtrogenhet om tomtar, att köpa tomten -sten i Óskars trädgård för 50 000 €, rensar Óskars skulder och gör det möjligt för honom att köpa en dyr platt-tv. Men Þrándur försvinner och Lára faller i koma; det kommer senare fram att de hämndlystna alverna har flyttat till en närliggande alvsten som heter Grásteinn och tagit Láras ande med sig.
Samtidigt planerar de kommunala myndigheterna i Kópavogur att sälja Grásteinn för att underlätta ett vägutvidgningsprojekt, trots mystiska tekniska problem och Láras protester. Óskar och hans barn inser alvernas verklighet och deltar i protester mot vägbygget; ledaren för protesten håller ett tal som förklarar
- víð erum hér saman komin til að sýna samstöðu með álfunum! De byggde upp detta land á undan oss och við eigum att visa dem virðingu. Denna steinn er hjarta Kópavogs. Við sættum okkur ekki ... við að hann sé gerður að saluvara!
- Vi har samlats här för att visa vår solidaritet med tomtarna! De bebodde detta land före oss och vi måste visa dem respekt. Denna sten är hjärtat av Kópavogur. Vi accepterar inte att det görs till en vara som ska säljas!
Óskar lägger sig framför en bulldozer vars bromsar, implicit genom alvernas ingripande, misslyckas och dödar Óskar, varpå Lára vaknar ur koman (något besviken över att konstatera att hon inte har kommit till Sommarland). På Óskars begravning förklarar prästen
- þessi hræðilegi atburður á eftir að lifa lengi með íslensku þjóðinni. Og við þurfum að draga lærdóm af honum. Við þurfum að viðurkenna það fyrir sjálfum okkur að við búum ekki ein í þessu landi. Och við þurfum að koma fram við náttúruna af virðingu och kærleik, en inte með skammtíma gróðursjónarmið að leiðarljósi. Við erum hér samankomin í dag til þess að kveðja hugsjóna- og baráttumanninn, Óskar Óskarsson. Óskar fylgdi sannfæringu sinni allt til enda och hvikaði aldrig. Hann varaði við á meðan aðrir þögðu.
- Denna fruktansvärda händelse måste leva länge i minnet av det isländska folket. Och vi måste lära av det. Vi måste inse att vi inte bor ensamma i detta land. Och vi måste behandla den naturliga världen med kärlek och respekt – inte med kortsiktig vinst som vårt enda mål. Vi har kommit hit idag för att visa vår respekt till idealisten och aktivisten Óskar Óskarsson. Óskar var trogen sina ideal till slutet och vek aldrig. Han sa till när andra var tysta.
Filmen slutar med att Óskars spöke återvänder till sin familj för att fortsätta ett lyckligt familjeliv där och för att hemsöka sitt eget spökhus, medan Ásis tar över Spökhusverksamheten, som nu ser ut att bli en succé.
En underintrig i filmen är Ásdíss förhållande till Sverrir Þorsteinsson (Snorri Engilbertsson), ordförande för den ateistiska organisationen Andtrú (Otro), vars åsikter framställs som extremistiska.
externa länkar
- Sommarland på IMDb