Sturlungar familjeklan

Sturlungarna ( isländska : Sturlungar [ˈstʏ(r)tluŋkar̥] ) var en mäktig familjeklan på 1200-talets Island , på det isländska samväldets tid . Deras historia berättas delvis i Sturlunga saga , och medlemmar av klanen var betydande deltagare i inbördeskriget under Sturlungarnas tidsålder . Sturlungerna var en rik och inflytelserik klan. De kontrollerade västra Island, Västfjordarna och nordöstra Island.

Sturlungarnas patriark var Sturla Þórðarson, som forskare tror föddes omkring 1115. Han ärvde sitt goðorð (domän, rike eller inflytandeområde) från sin far Þórður Gilsson. Sturla grälade mycket med Einar Þorgilsson på Staðarhóll och många andra hövdingar. Jón Loftsson , en väl ansedd man, medlade i en av dessa tvister. Efter detta anförtroddes han uppfostran av Sturlas son Snorri Sturluson , som senare blev den mest inflytelserika av Sturlungarna och den mest berömda på grund av sina litterära strävanden. Snorri hade två bröder, Þórður Sturluson och Sighvatur Sturluson .

Sturlas ättlingar spelade en viktig roll i Sturlungs inbördeskrigsålder, främst hans söner Snorri och Sighvatur, och Sighvaturs son Þórður kakali Sighvatsson . En annan anmärkningsvärd Sturlung var Sturla Þórðarson , son till Þórður Sturluson, som slogs med Þórður kakali. Han skrev Íslendinga saga , den längsta delen av Sturlunga saga , och Hákonar saga gamla , historien om Haakon IV av Norge . Vissa forskare tillskriver honom också författarskapet till Kristni saga och en avskrift av Landnámabók .

Skrivandet av de isländska sagorna började med Sturlungarna, och många av dem som skrevs före 1280 var deras verk, eller skrevs på deras begäran.

• Árni Daníel Júlíusson, Jón Ólafur Ísberg, Helgi Skúli Kjartansson Íslenskur söguatlas: 1. bindi: Frá öndverðu til 18. aldar Almenna bókafélagið, Reykjavík 1989