Storvreta

Storvreta
Butiker i Storvreta
Storvreta Storvreta
Koordinater:
Land	Sverige
Provins	Uppland
Grevskap	Uppsala län
Kommun	Uppsala kommun
Område
• Totalt	3,04 km 2 (1,17 sq mi)
Befolkning  (31 december 2010)
• Totalt	6,347
• Densitet	2 089/km 2 (5 410/sq mi)
Tidszon	UTC+1 ( CET )
• Sommar ( sommartid )	UTC+2 ( CEST )

Storvreta är en ort i Uppsala kommun , Uppsala län , Sverige med 6 347 invånare 2010. Den ligger 15 kilometer norr om Uppsala .

Historia

Förhistoria

Arkeologiska undersökningar har hittat stenålders- och bronsåldersboplatser och gravfält i området. Även om några av de gravar som hittats nära dagens by kan vara från mesolitiska eller neolitiska eran, hade det mesta av den beboeliga marken inte rest sig ur havet efter den senaste istiden förrän under århundradena runt 2000 f.Kr.

Jordbruksby

I tusentals år var invånarna i området bönder som försörjde sig på den bördiga mark som tidigare legat under havsytan. År 1539, under Gustav Vasas regering , upprättades en jordebok över Rasbo Hundred , i vilken Storvreta omnämndes. Till byn hörde då fyra jordbruksfastigheter ( hemman ) enligt matrikeln, även om det är möjligt att mindre gårdar beskattades tillsammans och räknades som en fastighet. I samband med laga skiftet , en jordbruksreform från 1827 med syfte att skapa större åkerarealer, som genomfördes i Rasbo Hundra 1851–1852, antecknades tio jordbruksfastigheter i Storvreta by. Dessutom fanns några mindre gårdar och torp (torp) tillhörande Storvreta, bland annat ett soldattorp för en hyressoldat .

Järnvägen mellan Uppsala och Gävle , som arbetet påbörjats 1872, avslutades i september 1874, då järnvägsspåren från Gävle i norr och Uppsala i söder förbands i Storvreta, genom det nya stationshuset som hade byggdes tidigare samma år. Järnvägen invigdes formellt i december 1874. Som ett resultat av de förbättrade kommunikationerna växte Storvreta och förvandlades från en agrarby till ett centrum för industrier, den viktigaste var möbeltillverkningen.

industrier

Johan Erik Blomqvist var den förste av byns industrimän; han flyttade till Storvreta 1892 och tillverkade till en början möbler i sitt hem. År 1900 byggde Blomqvist en möbelfabrik i centrala Storvreta och flyttade sin produktion dit. Blomqvistfabriken tillverkade inredning till banker, butiker och universitetsavdelningar. År 1925 vann ett skrivbord tillverkat av företaget pris på världsutställningen i Paris och därefter beställde Kungliga hovet och Nationalmuseum möbler från Blomqvists. JE Blomkvists son Jabez Blomqvist fortsatte att driva verksamheten efter faderns död 1949. Under sin storhetstid sysselsatte fabriken upp till 50 personer. Två vägar i Storvreta har fått sitt namn efter JE Blomqvist, som vid sidan av möbeltillverkningen även arbetade som lekmannapredikant och byggde en kyrka åt Svenska Missionskyrkan i byn. Jabez Blomqvist gick i pension 1966 och företaget övergick till en annan ägare, som lade ner den några år senare.

En annan möbeltillverkare i Storvreta var Anton Lund, som började arbeta hos Blomqvist 1916, men slutade sitt arbete och öppnade egen tillverkning 1920. Lunds fabrik, som sysselsatte 12 personer, tillverkade sängar och andra möbler, och även skidor som tillverkades och limmades ihop . enligt ett system som uppfunnits av Lund. Företaget lade ner när Lund gick i pension.

Den största möbeltillverkningsindustrin i Storvreta var AB KJ Pettersson och Söner. Precis som Lund arbetade Karl Julius (KJ) Pettersson på Blomqvists möbelföretag. 1933 startade han en egen småskalig tillverkning tillsammans med sina fyra söner Gösta, Nils, Karl-Erik och Birger. Produktionen växte och Pettersson byggde en större fabrik och en möbelaffär. 1953 byggdes ytterligare en större fabriksbyggnad, som fortfarande finns, i Lyckeboområdet i Storvreta. Företaget specialiserade sig på bäddsoffor med patenterad konstruktion, samt andra möbler. När de första dedikerade studentbostäderna byggdes i Uppsala fick Petterssons uppdraget att leverera inredningen. Företaget sysselsatte 50-60 personer under lågsäsong och cirka 100 personer under högsäsong. En stor möbelaffär byggdes nära E4 :an i Svista; denna butik brann 1979. 1980 såldes Lyckebo fabriksbyggnader och företaget lades ner.

Andra industrier under 1900-talets Storvreta var tillverkning av biografinredning, två smedjor som levererade verktyg och andra metallprodukter till möbelmakarna och bönderna i området, ett mejeri och ett bryggeri. En pälsfarm för uppfödning av minkar och silverrävar fanns utanför Storvreta fram till 1957.

En kvarn , Ekeby kvarn , ligger strax utanför byn, vid Fyris å . Det har funnits kvarn i Ekeby sedan 1200-talet; den nuvarande bruksbyggnaden uppfördes 1791. Fastigheten tillhör Uppsala universitet , som 1639 fick bruket i legat av drottning Kristina och sedan arrenderade ut det till mjölnare. Den siste mjölnaren, Evert Edlund, arrenderade Ekeby kvarn från 1950 till sin pensionering 1987. Dessutom fanns ett sågverk i Ekeby som tjänade både bönderna och möbelindustrin. Sågen revs på 1960-talet.

I dag

Sedan 1971 är Storvreta en del av Uppsala kommun och idag arbetar en stor del av invånarna i Uppsala eller Stockholm . Det finns täta buss- och tågförbindelser till Uppsala, och Upptåget som har hållplats i Storvreta har även förbindelser till Tierp och Gävle .

Det finns fyra grundskolor i Storvreta: tre lågstadier, Lyckeboskolan, Storvretaskolan och Pluggparadiset, samt en högstadieskola (årskurs 7–9), Ärentunaskolan. Ärentunaskolan brann 1986, en brand som även förstörde folkbiblioteket som var inrymt i skolan. 1989 öppnade den nya skolbyggnaden och Ärentunaskolan har idag cirka 500 elever från Storvreta, Vattholma och Skyttorp .

Storvreta har också flera butiker och restauranger och ett bibliotek som öppnade i en ny byggnad några år efter branden.

Storvreta IBK , den lokala innebandyklubben är en av de största i Sverige, med lag för barn från 6 år och uppåt, samt ett herrlag som är fyra gånger vinnare av Svenska Superligan, Sveriges högsta innebandyliga .

Storvreta tillhör Ärentuna församling i Svenska kyrkan . Ärentuna kyrka från 1300-talet ligger cirka 5 km väster om Storvreta, och det finns även ett kapell i själva byn. Därutöver finns en ekumenisk kyrka, Lyckebokyrkan, som tillhör Förenande Kyrkan i Sverige (tidigare Svenska Missionsförbundet och Svenska Baptistförbundet ), och som byggdes 1982. När Lyckebokyrkan hade byggts uppfördes den gamla Missionsförbundskyrkan, på uppdrag av JE Blomqvist 1908, revs. Även det gamla baptistkapellet från 1895 jämnades med jorden vid denna tid.

Uppmärksammade personer från Storvreta

• Stefan Michnik