Stålkvaliteter
Stålkvaliteter för att klassificera olika stål efter deras sammansättning och fysiska egenskaper har utvecklats av ett antal standardiseringsorganisationer .
Stålkvalitetsstandarder per land
- För legeringar i allmänhet (inklusive stål), enhetligt numreringssystem (UNS) från ASTM International och Society of Automotive Engineers (SAE).
- Amerikanska stålkvaliteter: AISI/ SAE stålkvaliteter standard
- brittiska standarder
- International Organization for Standardization ISO/TS 4949:2003
- Europeiska standarder – EN 10027
- Japanska stålkvaliteter: japanska industristandarder (JIS) standard och NK standard
- Tysklands stålkvaliteter: DIN- standard
- Kina stålkvaliteter: GB-standard
- Tjeckiska stålsorter: ČSN -standard
- Rysslands stålkvaliteter: GOST- standard
- Spanien stålkvaliteter: UNE-standard
- Frankrike stålkvaliteter: AFNOR standard
- Italien stålkvaliteter: UNI -standard
- Sverige stålsorter : SIS standard
- Norska stålsorter: DNV -standard
Observera att ett ökande antal nationella europeiska standarder (DIN, AFNOR, UNE, UNI, etc.) och brittiska standarder dras tillbaka och ersätts av europeiska standarder (EN). Denna uppgift utförs av Comité Européen de Normalization (CEN) (European Committee for Standardization).
Stålkvaliteter av europeisk standard
Europeiska standardstålklassnamn delas in i två kategorier:
- Stål specificerat efter användningsändamål och mekaniska egenskaper.
- Stål specificerat av kemisk sammansättning.
Införandet av bokstaven "G" före koden anger att stålet är specificerat i form av ett gjutgods.
Kategori 1: stål specificerat efter användningsändamål och mekaniska egenskaper
Grundläggande klassbeteckningar för kategori 1-stål består av en enda bokstav (betecknande applikation) sedan en siffra som anger den mekaniska egenskapen (ofta sträckgräns) som dikteras i standarden för den applikationsbeteckningen. För vissa ansökningsbeteckningar ingår ytterligare en bokstav före fastighetsvärdet, denna siffra används för att ange eventuella särskilda krav eller villkor. Dessa extra bokstäver och värden beror helt på användningen av stålet och är specificerade i standarden och alldeles för många för att nämnas här.
Nästa uppsättning med 3 siffror ger stålets lägsta sträckgräns. Så S355 har en lägsta sträckgräns på 355 MPa för det minsta tjockleksintervall som täcks av den relevanta standarden – dvs EN10025.
Nedan finns en tabell som visar de vanligaste applikationskoderna.
Applikationssymbol | Menande | Mekanisk egendom | Detaljer |
---|---|---|---|
S | Konstruktionsstål | Minsta skördestyrka | |
P | Stål för tryckledningar och kärl | Minsta skördestyrka | |
L | Stål för rör och rör | Minsta skördestyrka | |
E | Tekniska stål | Minsta skördestyrka | |
B | Stål för armerad betong | Karakteristisk avkastningsfall | |
R | Stål för rälsbruk | Lägsta avkastning fall | |
H | Platta produkter med hög draghållfasthet | Lägsta avkastning fall | Om den följs av T är den givna mekaniska egenskapen minimal draghållfasthet |
D | Platta produkter för kallformning | Följt av C, D eller X och två siffror som kännetecknar stål | |
T | Plåtbruksprodukter | Nominell avkastning | |
M | Elektriskt stål | Antal = 100 × specifik förlust i W/kg Antal = 100 × nom tjock i mm Bokstav för typ av produkt (A, K, P eller S) |
Ytterligare symboler
Utöver ovanstående kategorikoder finns det symboler som kan läggas till betygskoden för att identifiera eventuella ytterligare sammansättningskrav, leveransvillkor, mekaniska egenskaper, etc. Dessa värden beror enbart på den typ/applikationskod som anges i den första delen av koden och är så många att de är omöjliga att ange här. Ytterligare symboler separeras från huvudkoden med plustecknet (+).
De vanligaste tilläggssymbolerna är slag- och temperaturkoderna för konstruktionsstål, kategori 1 - Sxxx.
Slagtålighet | Temperatur | ||
---|---|---|---|
Effektkod _ |
Testar styrka |
Temperaturkod _ |
Testa temperatur |
J | 27 J | R | Rumstemperatur |
K | 40 J | 0 | 0°C |
L | 60 J | 2 | -20 °C |
3 | -30 °C | ||
4 | -40 °C | ||
5 | -50 °C | ||
6 | -60 °C |
Exempel: S355J2
Leveransvillkorskoder är också relativt vanliga, de vanligaste är:
Koda | Skick |
---|---|
A | Glödgat |
QT | Släckt och härdat |
N | Normaliserad |
SR | Stress lättad |
C | Kall fungerade |
U | Obehandlad |
G | Deoxiderad |
Exempel: S355J2+N
Elektriskt stål
Bokstäver av produkttyp av elektrisk stål (fet är senaste versionen 2016):
Koda | Maximal specifik förlust uttrycks för magnetisk induktion |
Typ av produkt |
---|---|---|
A | 1,5 T @50 Hz | icke orienterad |
D (tidigare B) | " | olegerat halvfabrikat (ej slutglödgat) |
E | " | legering halvfärdig (ej slutglödgad) |
K (=D+E) | " | olegerad och legerad elektrisk stålplåt/remsa i halvbearbetat tillstånd |
N | " | för normala spannmålsorienterade produkter |
P | 1,7 T @50 Hz | kornorienterad med hög permeabilitet |
S | " | konventionell spannmålsorienterad |
Standard per stålnamn
Enligt EN 10027-1
Ansökan | Mekanisk fast egendom |
ytterligare symbol | Standard |
---|---|---|---|
S | 235 | JR | EN 10025-2 |
355 | JR | EN 10025-2 | |
J0 | EN 10025-2 | ||
J2 | EN 10025-2 | ||
K2 | EN 10025-2 | ||
N | EN 10025-3 | ||
NL | EN 10025-3 | ||
450 | J0 | EN 10025-2 | |
P | 265 | GH | EN 10028-2 |
OBS! | EN 10120 | ||
355 | NH | EN 10028-3 | |
M | EN 10028-5 | ||
ML1 | EN 10028-5 | ||
Q | EN 10028-6 |
Kategori 2 : Stål specificerat efter kemisk sammansättning
Utöver det beskrivande namngivningssystemet för stålsorter som anges ovan, definieras inom EN 10027-2 ett system för att skapa unika stålsortsnummer. Även om de är mindre beskrivande och intuitiva än de stora namnen är de lättare att tabellera och använda i databehandlingsapplikationer.
Numret har följande format: x.yyzz(zz) Där x är materialtypen (endast 1 är angiven än så länge), yy är stålgruppsnumret (specificerat i EN10027-2) och zz(zz) är en sekventiell nummer angett av det certifierande organet, varvid numret inom parentes är oanvänt men reserverat för senare användning.
Stålgrupperna anges nedan:
Koda | Typ |
---|---|
Olegerade stål | |
00 och 90 | Grundläggande stål |
0x & 9x | Kvalitetsstål |
1x | Specialstål |
Legerade stål | |
2x | Verktygsstål |
3x | Diverse stål |
4x | Rostfritt och värmebeständigt stål |
5x – 8x | Konstruktions-, tryckkärl- och konstruktionsstål |
08 och 98 | Särskilda fysikaliska egenskaper |
09 och 99 | Stål för andra ändamål |
Det nuvarande certifieringsorganet är VDEh i Düsseldorf, Tyskland .
Jämförelser
Nedan finns en tabell som jämför stålsorter från olika sorteringssystem.
EN stålnummer (Europa) |
EN stålnamn (Europa) |
ASTM-klass (USA) |
AISI/SAE klass (USA) |
UNS (USA) |
DIN (Tyskland) |
BS (UK) |
UNI (Italien) |
JIS (Japan) |
---|---|---|---|---|---|---|---|---|
Kolstål | ||||||||
1,1141 1,0401 1,0453 |
C15D C18D |
1010 1018 |
CK15 C15 C16.8 |
040A15 080M15 080A15 EN3B |
C15 C16 1C15 |
S12C S15 S15CK S15C |
||
1,0503 1,1191 1,1193 1,1194 |
C45 | 1045 |
C45 CK45 CF45 CQ45 |
060A47 080A46 080M46 |
C45 1C45 C46 C43 |
S45C S48C |
||
1,0726 1,0727 |
35S20 45S20 |
1140/1146 |
35S20 45S20 |
212M40 En8M |
||||
1,0715 1,0736 |
11SMn37 | 1215 |
9SMn28 9SMn36 |
230M07 En1A |
CF9SMn28 CF9SMn36 |
SUM 25 SUM 22 |
||
1,0718 1,0737 |
11SMnPb30 11SMnPb37 |
12L14 |
9SMnPb28 9SMnPb36 |
230M07 Blyad En1B Blyad |
CF9SMnPb29 CF9SMnPb36 |
SUM 22 SUM 23 SUM 24 |
||
1,1555 | C120U | C125W | BW1C | C120KU | SK2 | |||
Legerade stål | ||||||||
1,7218 | 4130 |
25CrMo4 GS-25CrMo4 |
708A30 CDS110 |
25CrMo4 (KB) 30CrMo4 |
SCM 420 SCM 430 SCCrM1 |
|||
1,7223 1,7225 1,7227 1,3563 |
42CrMo4 | 4140/4142 |
41CrMo4 42CrMo4 42CrMoS4 43CrMo4 |
708M40 708A42 709M40 En19 En19C |
41CrMo4 38CrMo4 (KB) G40 CrMo4 42CrMo4 |
SCM 440 SCM 440H SNB 7 SCM 4M SCM 4 |
||
1,6582 1,6562 |
34CrNiMo6 | 4340 |
34CrNiMo6 40NiCrMo8-4 |
817M40 En24 |
35NiCrMo6 (KB) 40NiCrMo7 (KB) |
SNCM 447 SNB24-1-5 |
||
1,6543 1,6523 |
20NiCrMo2-2 | 8620 |
21NiCrMo22 21NiCrMo2 |
805A20 805M20 |
20NiCrMo2 | SNCM 200 (H) | ||
1,5415 | 16Mo3 | A240 A/B/C |
K12822 K12320 K12020 K11820 |
15Mo3 |
1503-243B 240 243 |
15Mo3 16Mo3 |
STBA12 | |
Rostfritt stål | ||||||||
1,4310 | X10CrNi18-8 | 301 | S30100 | |||||
1,4318 | X2CrNiN18-7 | 301LN | ||||||
1,4305 | X8CrNiS18-9 | 303 | S30300 | X10CrNiS18-9 |
303S 31 En58M |
X10CrNiS18-09 | SUS 303 | |
1,4301 |
X2CrNi19-11 X2CrNi18-10 |
304 | S30400 |
X5CrNi18-9 X5CrNi18-10 XCrNi19-9 |
304S 15 304S 16 304S 18 304S 25 En58E |
X5CrNi18-10 |
SUS 304 SUS 304-CSP |
|
1,4306 | X2CrNi19-11 | 304L | S30403 | 304S 11 | SUS304L | |||
1,4311 | X2CrNiN18-10 | 304LN | S30453 | |||||
1,4948 | X6CrNi18-11 | 304H | S30409 | |||||
1,4303 | X5CrNi18-12 | 305 | S30500 | |||||
1,4401 1,4436 |
X5CrNiMo17-12-2 X5CrNiMo18-14-3 |
316 | S31600 |
X5CrNiMo17 12 2 X5CrNiMo17 13 3 X5CrNiMo 19 11 X5CrNiMo 18 11 |
316S 29 316S 31 316S 33 En58J |
X5CrNiMo17 12 X5CrNiMo17 13 X8CrNiMo17 13 |
SUS 316 SUS316TP |
|
1,4404 | X2CrNiMo17-12-2 | 316L | S31603 | 316S 11 | SUS316L | |||
1,4406 1,4429 |
X2CrNiMoN17-12-2 X2CrNiMoN17-13-3 |
316LN | S31653 | |||||
1,4571 | 316Ti | S31635 | X6CrNiMoTi17-12 | 320S 33 | ||||
1,4438 | X2CrNiMo18-15-4 | 317L | S31703 | |||||
1,4541 | 321 | S32100 | X6CrNiTi18-10 | 321S 31 | SUS321 | |||
1,4848 | GX40CrNiSi25-20 | A351 HK40 | J94204 | SEW 595 GX40CrNiSi25-20 | 310C40 | SCH22 | ||
1,4859 | GX10NiCrSiNb32-20 | N08151 | GX10NiCrSiNb32-20 | |||||
1,4878 |
X12CrNiTi18-9 X8CrNiTi18-10 |
321H | S32109 | |||||
1,4906 | X7CrNiNb18-10 | 347H | S34709 | |||||
1,4512 | X6CrTi12 | 409 | S40900 | SUH409 | ||||
410 | S41000 | |||||||
1,4016 | 430 | S43000 | X6Cr17 | 430S 17 | SUS430 | |||
440A | S44002 | |||||||
1,4112 | 440B | S44003 | ||||||
1,4125 | 440C | S44004 | X105CrMo17 | SUS440C | ||||
1,4104 | 430F | S44020 | X14CrMoS17 | SUS430F | ||||
1,4057 | X17CrNi16-2 | 431 X | S43100 | X16CrNi16 | 431S 29 | SUS431 | ||
1,5423 | 16Mo5 | A335 P1 |
4520 4419H 4419 |
K11522 | 16Mo5 | STPA12 | ||
1,7715 | 14MoV6-3 | A335 P2 | K11547 | 14MoV6-3 | 660 | STPA20 | ||
1,7335 1,7338 |
13CrMo4-5 10CrMo5-5 |
A335 P11 | K11597 | STPA23 | ||||
1,7375 1,7380 1,7383 |
10CrMo9-10 11CrMo9-10 12CrMo9-10 |
A335 P22 | K21590 | 17175 10CrMo910 | STPA24 | |||
1,7362 1,7366 |
X11CrMo5 X12CrMo5 12CrMo19-5 |
A335 P5 |
501 502 |
K41545 S50100 S50200 |
STPA25 | |||
1,7386 |
X11CrMo9-1 X12CrMo9-1 |
A335 P9 | 503 |
S50400 S50488 K90941 |
STPA26 | |||
1,4903 | X10CrMoVNbN9-1 | A335 P91 | K91560 | X10CrMoVNbN9-1 | ||||
1,4905 1,4906 |
X11CrMoWVNb9-1-1 X12CrMoWVNbN10-1-1 |
A335 P92 | K92460 |
X11CrMoWVNb9-1-1 X12CrMoWVNbN10-1-1 |
||||
1,4539 | X1NiCrMoCu25-20-5 | 904L | N08904 | |||||
1,4547 | X1CrNiMoCuN20-18-7 | S31254 | ||||||
1,4565 | NIT50 | S20910 | ||||||
NIT60 | S21800 | |||||||
Verktygsstål | ||||||||
1,2363 | X100CrMoV5 | A-2 | T30102 | X100CrMoV51 | BA 2 | X100CrMoV5-1 KU | SKD 12 | |
A-3 | T30103 | |||||||
A-4 | T30104 | |||||||
A-6 | T30106 | |||||||
A-7 | T30107 | |||||||
A-8 | T30108 | |||||||
A-9 | T30109 | |||||||
1,2365 |
X32CrMoV3-3 32CrMoV12-28 |
H10 | T20810 |
X32CrMoV3-3 32CrMoV12-28 |
SKD 7 | |||
1,2379 | X153CrMoV12 | D-2 | X153CrMoV12-1 | BD 2 | X155CrVMo12-1 | SKD 11 | ||
1,2510 | O-1 | 100MnCrW4 | Bo 1 | 95MnWCr-5 KU |
American Petroleum Institute (API) stålkvaliteter
Färgkodning
För att tydligt särskilja stålsorten bör rör, hölje och dess koppling målas med respektive färgkoder. Färgband bör målas på rör och hölje längre än 600 mm till vardera änden. Hela den yttre delen av kopplingen måste målas i färg och sedan färgkoder
Stål grad | Koppling | Rörformig kropp | |
---|---|---|---|
API-rör och hölje | H40 | Ingen | Inget eller svart band efter tillverkarens val |
J55 | allt grönt. | ett grönt band | |
K55 | allt grönt | två gröna band | |
N80-1 | allt rött | ett rött band | |
N80-Q | alla röda + ett grönt band | ett rött band + ett grönt band | |
L80-1 | allt rött + ett brunt band | ett rött band + ett brunt band | |
L80-9Cr | färglös + två gula band | ett rött band + ett brunt band + två gula band | |
L80-13Cr | färglös + ett gult band | ett rött band + ett brunt band + ett gult band | |
C90-1 | alla lila | ett lila band | |
T95-1 | allt silver | ett silverband | |
C110 | helvit + två bruna band | ett vitt band + två bruna band | |
P110 | helt vit | ett vitt band | |
Q125 | allt orange | ett orange band |
API 5B och 5CT tillhandahåller olika stålkvaliteter och färgkoder för varje kvalitet, och erbjuder detaljerad och övergripande information om hölje och rör, vilket hjälper dig att tydligt välja ut de mest lämpliga produkterna för olika brunnstillämpningar.
Anteckningar
Bibliografi
- Öberg, E.; et al. (1996), Machinery's Handbook (25:e upplagan), Industrial Press Inc [ ISBN saknas ]
externa länkar
- Stålklassificering enligt EN 10027-2. Gratis sökbar databas "Europeiska stål- och legeringskvaliteter"
- Jämförelse av olika stålstandarder
- Jämförelse av olika verktygsstålstandarder
- Allmän vägledning till EN 10027 stålnamn och numreringssystem.