Srđan Srdić

Srđan Srdić
Srđan Srdić in Kikinda, September 2017
Srđan Srdić i Kikinda, september 2017
Född
( 1977-11-03 ) 3 november 1977 (45 år) Kikinda , Jugoslavien (dagens Serbien )
Ockupation Romanförfattare, novellförfattare
Utbildning PhD i filologi
Genre Litterär skönlitteratur

Srđan Srdić ( serbisk kyrilliska : Срђан Срдић ; född 3 november 1977) är en serbisk romanförfattare, novellförfattare, essäist, redaktör, förläggare och kreativ läs-/skrivlärare. Han har gett ut fyra romaner, två novellsamlingar och en essäbok och har bidragit som författare och/eller redaktör i flera novellsamlingar och litterära tidskrifter.

Tidigt liv

Srdić föddes den 3 november 1977 i Kikinda .

Efter att ha avslutat sin gymnasieutbildning i en musikskola, förvärvade Srdić en examen i världslitteratur och litteraturteori från universitetet i Belgrads fakultet för filologi, där han också försvarade sin doktorsavhandling med titeln Relationship between Reality and Fiction in Jonathan Swift 's Prose.

Karriär

Början

2007, medan han fortfarande arbetade som litteraturlärare på gymnasiet, vann Srdić första pris i Ulaznica- novelltävlingen, och 2009 fick han Laza Lazarević-berättelsepriset. Året därpå tilldelades han Borislav Pekić-stipendiet (Pekić var ​​av en slump en viktig litterär påverkan) för ett novellsamlingsprojekt. Från 2008 till 2011 var han redaktör/programledare för den internationella novellfestivalen Kikinda Short. Han återgick till denna position i september 2015.

2010 publicerade Srdić sin första roman, vägskräcken Mrtvo polje ( Döda fält ), som fick flera positiva recensioner och hamnade på nominering för flera nationella litterära priser i Serbien ( NIN , Vital, Borisav Stanković) och för internationella Meša Selimović-priset. Romanen prisades särskilt för sitt språk, det vill säga för att hitta de stilistiska och formella anordningar som behövs för att hantera ämnet, användandet av både modernistiska (tillsammans med jämförelserna med Ulysses ) och postmodernistiska tekniker, och de frekventa skiftningarna av perspektiv och register . Spelet utspelar sig i Serbien 1993 och följer flera sammanfallande berättelser, där Pablo och Paolo reser från Belgrad till Kikinda och undviker militärinsatsen, den ena på grund av hans idiosynkratiska tillägnelse av de våldsamma ideologierna runt omkring, den andra följer honom planlöst, och Stela gör samma resa i den motsatta riktningen, och en kvasi-psykopatisk militärkapten som visar Cormac McCarthys inflytande. Enligt författaren är romanen en tragedi , något som är uppenbart i handlingens upplösning av oundviklig död och incest, där tragedin är "i sammanhanget, inte karaktärerna." Liksom mycket av Srdićs verk är det starkt beroende av intertextualitet, och har kopplingar till, förutom de som redan nämnts, Jerzy Kosiński , William Faulkner , Georges Bataille , Godflesh , Khanate , etc. Den innehåller också en diskografi- och videografiavdelning.

Espirando : Songs Unto Death ( Pesme na smrt ) består av nio noveller som alla på något sätt handlar om döden (förloppet till, processen och/eller efterdyningarna av döden). Publicerad 2011, fick den Biljana Jovanović-priset och det internationella Edo Budiša-priset, samt flera mycket positiva recensioner som noterade dess elliptiska och formellt mångfaldiga inställning till språk, med de berättande rösterna som sträcker sig från den konventionella förstapersonen till den vilt polyfoniska, och den språkliga representationen av karaktärernas gränstillstånd av sorg, våld, sjukdom, sexuell längtan, självmord, "skrämmande banalitet". Samlingen innehåller många intertextuella relationer, Samuel Becketts framträdande inflytande i karaktärerna "fullständigt i konflikt med världen", pastischen i Faulkners A Rose for Emily , Perry Farrell -citat, berättelsen Zozobra som tar sitt namn från Old Man Gloom- låten , Medicin från Jesu- sången, referenserna till Thomas Mann , Henri Michaux , Michel Houellebecq . Alla berättelserna hade tidigare publicerats i litterära tidskrifter i Serbien och Kroatien. Den ukrainska översättningen av samlingen publicerades 2013. Berättelsen Grey, Gloomy Something publicerades på engelska i The Ofi Press Magazine, och Mosquitoes översattes till albanska och publicerades i novellantologin From Belgrad, with love ( Nga Beogradi, me dashuri ). Srdićs berättelser har också översatts till rumänska, ungerska och polska.

2013–2016

Srdićs andra roman, Satori , publicerades 2013 av förlaget KrR (Rašić Literary Workshop). Den enda berättaren, som hänvisar till sig själv som föraren, går ut ur staden och sina sociala roller, påminner om och möter människor i utkanten av samhället, och erbjuder därmed en degressiv, osammanhängande berättelse, med en känsla av solipsistisk skräck exponerad genom karaktärernas språk. "Inte en roman som inte handlar om någonting, utan en som handlar om ingenting", den behandlar också banalitet och ångest för/och frihet, med fokus på berättarens kontakter med militären, till och med snett med återverkningar av krigsförbrytelser. ("existensen av PTSD även hos dem som inte var direkt involverade i kriget"). Romanen innehåller sidlånga citat av Oblomov , Sentimental Education och en intervju med Kayo Dots Toby Driver . Godspeed dig! Black Emperors The Dead Flag Blues och den tecknade serien Stripy är också framträdande i texten. Även om den använder anordningar som är gemensamma för bildungsromanen och vägromanen, kallades den av författaren som en antibildungsroman, där huvudpersonen inte lärde sig någonting och inte kommer någonstans. Satori fick beröm för att ha visat en ytterligare förbättring av Srdićs arbete, särskilt närvarande på ett ironiskt avstånd som tidigare saknats, och för att genom de citerade texterna erbjuda nya sätt att läsa Satori och själva texterna. Samma recensent placerar den i en postvärld och åberopar de inledande citaten från poststrukturalisterna Roland Barthes och Jean -François Lyotard och postrockbandet Mogwai . En mer tvetydig recension, samtidigt som man noterade Srdićs författaregenskaper och betydelse, visade vissa reservationer mot den målmedvetna slumpen och bristen på mening. Romanen Satori gavs ut i Ukraina 2015 i Alla Tatarenkos översättning. Den publicerades i Makedonien 2016.

Combustions , Srdićs andra novellsamling, gavs ut i maj 2014. Även denna bok gavs ut av KrR-förlaget (Rašić Literary Workshop). Den innehåller nio berättelser som behandlar identitetsproblemet på olika narrativa sätt. För sammanfattningen av Combustions tilldelades Srdić Borislav Pekić -stipendiet. Litteraturkritikern Vladimir Arsenić, inklusive Srdić bland de viktigaste post-jugoslaviska författarna, framhåller hans språkliga noggrannhet, såväl som nya drag av Srdićs tillvägagångssätt, uppenbart i berättelsen Om dörren, som han anser är ett mästerverk . Mirnes Sokolović har en kritisk hållning till boken och ifrågasätter inte Srdićs relevans. Enligt hans åsikt är vissa berättelser inte övertygande, medan berättelsen Summertime är hans favorit. Srđan Vidrić beskriver Combustions som en radikal och kompromisslös bok avsedd för mer kompetenta läsare, som "bidrar väsentligt till den serbiska berättarkonsten". Fem berättelser från Combustions har publicerats i amerikanska och skotska litterära tidskrifter i Nataša Miljkovićs översättning.

Srdićs första essäsamling med titeln Zapisi iz čitanja ( Notes from Reading ) publicerades 2014. I efterordet till denna bok konstaterar Srdićs redaktör Ivan Radosavljević att de sju samlade essäerna "å ena sidan kommer att locka de läsare som är intresserade av ämnena som Srdić behandlar här och å andra sidan kommer det att locka de läsare som är intresserade av denna författare som berättare och romanförfattare, med tanke på att denna bok ger speciella insikter i hans intellektuella och konstnärliga habitus." Anteckningar från Reading har fått utmärkt mottagande. I en extremt positiv recension av boken konstaterar Dragan Babić att Srdić är "mer än en beundrare" av de författare han skriver om, och att han är deras "utmärkta tolk".

I december 2015 etablerade Srdić ett förlag vid namn Partizanska knjiga . 2017 undertecknade han deklarationen om det gemensamma språket för kroaterna , serberna , bosnierna och montenegrinerna .

2017–2020

2017 publicerade Srdić sin tredje roman med titeln Srebrna magla pada (Silverdimma faller). Detta var hans första bok som släpptes genom hans eget förlag, Partizanska knjiga från Kikinda . I januari 2018 valdes romanen ut bland de fem finalisterna för NIN-priset för årets roman 2017, men vann inte.

Bibliografi

Romaner

  •   Mrtvo polje . Beograd: Stubovi kulture. 2010. ISBN 978-86-7979-308-9
  •   Satori . Beograd: Književna radionica Rašić. 2013. ISBN 978-86-6351-000-5
  •   Srebrna magla pada . Kikinda: Partizanska knjiga. 2017. ISBN 978-86-6477-016-3
  •   Ljubavna pesma . Kikinda: Partizanska knjiga. 2020. ISBN 978-86-6477-059-0

Korta historier

Uppsatser

Novellantologier

externa länkar

Hämtad från " https://en.wikipedia.org/w/index.php?title=Srđan_Srdić&oldid=1095536069 "