Slaget vid Schleswig

Slaget om Schleswig
	En del av det första Schleswig-kriget
	; Kapten Würtzens drakar återerövrar två danska kanoner. Målning av Niels Simonsen .
Datum	23 april 1848
Plats	Schleswig , Busdorf
Resultat	Preussisk seger
Krigslystna
Danmark	; Preussen hertigdömet Schleswig
Befälhavare och ledare
Frederik Lässøe	Friedrich von Wrangel
Styrka
18 000	12 000-18 000
Förluster och förluster
; ; 170 dödade 463 sårade 258 tillfångatagna	; ; 41 dödade 366 sårade 54 tillfångatagna

Slaget vid Schleswig inträffade nära Dannevirke på påskmorgonen den 23 april 1848 som det andra slaget i det första Schleswig-kriget 1848–1850.

Preussen hade precis gått in i kriget och hade skickat nästan 12 000 soldater till Schleswig-Holstein. Efter att ha räknat reserver befäl general Wrangel totalt över 18 000 man – nästan tre gånger så stor som de danska styrkorna. De tyska rikstrupperna deltog inte i striden, men deras närvaro tvingade danskarna att slåss defensivt mot preussarna.

Slåss

En kall och blöt vårmorgon gick tyskarna till attack. Planen för den preussiske ledaren, general von Wrangel, var att flytta upp armén till en punkt strax söder om Dannevirke, slå läger där och anfalla följande dag. Men det preussiska gardet på högerkanten (som på den tiden låg en bra bit framför vänsterkanten) anlände till rallyt och mötte praktiskt taget inga danskar, så befälhavaren bestämde sig för att gå emot Bustrup och Frederiksberg (Kratbjerg). Här sydost om Bustrup möttes de av det danska avantgardet. Danskarna var i underläge med 1,5:1 och fick dra sig tillbaka till två små backar, Galgebjerg och Risbjerg. General von Wrangel, beordrade vänsterflygelns ledare, general von Bonin, västerut till Lille Dannevirke.

Kort därefter beslöt han sig dock istället för att anfalla de två små kullarna norr om Bustrup och beordrade von Bonin att vända, men ordern nådde bara baksidan av Bonins kolonn. Då gick danskarna med 1:a och 11:e bataljonen till motanfall mot preussarna vid Bustrup. De preussiska linjerna vacklade tills den bakre delen av Bonins kolonn, under överste Steimetz, attackerade danskarnas vänstra flank och skickade dem på flykt. Detta ledde till ett allmänt danskt tillbakadragande till kullen Jordbærbjerg, och preussarna ockuperade Friedrichberg. När Bonin nådde området söder om Lille Dannevirke upptäckte han plötsligt att nästan hälften av hans trupper saknades. Då fick han slutligen order om att vända, men när han stod inför de danska trupperna beslöt han att stanna och strax efter att ha fått förstärkning från de slesvig-holsteinska trupperna anföll han, och danskarna drog sig tillbaka till Husby och senare till Skovby.

På den östra flygeln intog preussarna Jordbærbjerg, och hårda strider utspelade sig runt de buskklädda kullarna och en gård (Kratbakkerne och Annettehøj). Danskarna planerade att göra ett motanfall men detta avbröts och ett allmänt, men ordnat, tillbakadragande genomfördes. Dagen tillhörde preussarna och slesvig-holsteinarna, men de danska styrkorna under överste Læssøe hade försvarat sig skickligt, och förlusterna var begränsade. Men ett förfärligt stort antal av de skadade dog.

Verkningarna

Striden ledde till en akut anfall av missmod i Danmark – en kraftig vändning från optimismen om Danmarks inträde i kriget i mars. Armén drog sig tillbaka till Fyn och lämnade Jylland öppet för Wrangels trupper. Striden inspirerade författaren Carl Ploug att skriva en sång om slaget, " Paaskeklokken kimed mildt... " ( fulltext )

externa länkar

Slaget vid Schleswig (dansk militärhistorisk webbplats) [på danska]