Slaget vid Dybbøl (1848)

Slaget vid Dybbøl (1848)
	Del av det första slesvigska kriget
	; Slaget vid Dybbøl 5 juni 1848 av Niels Simonsen
Datum	5 juni 1848
Plats	Dybbøl , nära Sønderborg , södra Jylland , Danmark
Resultat	dansk seger
Krigslystna
preussen	Danmark
Befälhavare och ledare
; ; Friedrich von Wrangel Eduard von Bonin Hugh Halkett	; Hans Hedemann Friderich Adolph Schleppegrell
Styrka
; 20 000 11 500 reserver	14 000
Förluster och förluster
337 dödade och sårade	230 dödade och sårade

Det första slaget vid Dybbøl var det första av tre slag i det första Schleswig-kriget som utkämpades vid staden Dybbøl mellan den danska armén och styrkor från Preussen och de andra tyska staterna.

Bakgrund

För att undanröja hotet mot sin högra flank efter slaget vid Nybøl beslöt general Wrangel att pröva en ny attack mot de danska styrkorna vid Sundeved . Tre tyska brigader (med totalt 11 500 man) samlades vid byn Kvaers och förbereddes för en omedelbar avgång. Danskarnas byggnadsställningar sträckte sig från Nybøl, söder om Korsmose bruk och Snokebaek till Alssundet i norr. Försvarslinjerna hölls av den danska flankdivisionen och delar av 4:e brigaden medan 3:e divisionen hölls i reserv vid Dybbøl . Resten av den danska armén beordrades att hålla fast vid Als .

Slåss

Det preussiska anfallet började på morgonen mot den danska vänsterflygeln. Snart fick danskarna ge upp Nybøl och kastades senare ut från Stenderup och Bøffelkobbel. Den danska vänsterflygeln fick dra sig tillbaka hela vägen tillbaka till Dybbøl för att ta en ny position där. Under detta anfall hade den preussiska linjebrigaden samlats så långt tillbaka, att general Wrangel var tvungen att beordra det annars segerrika anfallet att stoppas för att ge linjebrigaden tid att nå stridslinjen.

Anfallets avbrott innebar att det fanns tid att sätta de danska reserverna från Als i striden, och därigenom stärka Dybbøl-positionen. Under tiden hade det varit hårda strider under det danska tillbakadraget. Dybbøl-positionen stärktes nu tillräckligt, att det preussiska anfallet kollapsade. Runt 18:30 beordrade general Wrangel en reträtt – och just vid den tiden inleddes en dansk motattack. De danska förbanden stormade fram och drev preussarna tillbaka till Nybøl. Ett preussiskt ögonvittne skrev om attacken: "Som ett blodrött moln, hotande med förstörelse, ramlade de danska styrkorna ner över stranden". Danskarna följde dock inte upp segern, eftersom man förväntade sig att preussarna nästa dag skulle attackera igen med sina outnyttjade reserver – det skulle innebära en klar tysk överlägsenhet.

Konsekvenser

Kort efter striden slöts vapenvila i Malmö efter svensk medling. Den danska arméns framfart avbröts, vilket gav tyskarna möjlighet att dra sig tillbaka i god ordning.

Bibliografi

Johs. Nielsen, Treårskrigen 1848-1851 1993 ISBN 87-89022-03-3
Hans Christian Bjerg; Ole L. Frantzen (2005). Danmark i krig . Gyldendals Bogklubber/Politikens Forlag. ISBN 87-03-00990-4 .