Slaget vid Roßbrunn

Slaget vid Roßbrunn
En del av det österrikisk-preussiska
Reitergefecht bei den Hettstädter Höfen.jpg
kavalleriets krig vid Hettstädter Höfe
Datum 26 juli 1866
Plats Koordinater :
Resultat Bayerns seger, slutet på det österrikisk-preussiska kriget
Krigslystna
 preussen  Bayern
Befälhavare och ledare



Eduard von Flies Ludwig von Korth Thassilo von Nidda Hugo von Thile

Jakob von Hartmann Maximilian von Feder
Inblandade enheter
Flugor Division 4:e divisionen
Förluster och förluster
101 döda; 715 sårade; 40 saknas 94 döda; 632 sårade; 192 saknas
Battle of Roßbrunn is located in Germany
Battle of Roßbrunn
Plats i Tyskland
Battle of Roßbrunn is located in Europe without the extreme north
Battle of Roßbrunn
Slaget vid Roßbrunn (Europa utan det extrema norr)

Slaget vid Roßbrunn var det sista slaget i huvudkampanjen i det österrikisk-preussiska kriget . Det ägde rum den 26 juli 1866 nära Roßbrunn , Uettingen och Hettstadt .

Bakgrund

Prins Karl av Bayern , överbefälhavaren för den tyska förbundets västtyska armé , planerade en offensiv av VII och VIII federala kåren mot den preussiska armén under Edwin von Manteuffel den 16 juli 1866, dock VIII. Kåren var inte längre redo att slåss och drog sig tillbaka mot Würzburg . Prins Karl ville åtminstone hålla platån nära Hettstadt och därmed Würzburg för att inte försvaga Bayerns förhandlingsposition ytterligare i de kommande fredsförhandlingarna.

Slaget

Strider vid Uettingen och Roßbrunn

Den 2:a kombinerade infanteribrigaden av den preussiska flugdivisionen under generalmajor Ludwig von Korth ockuperade Uettingen med två bataljoner sent den 25 juli och flyttade in i nattkvarter väster om byn med majoriteten av bataljonerna.

Den bayerska 2:a divisionen under generalmajor Maximilian von Feder och den bayerska 4:e divisionen under generalmajor Jakob von Hartmann inrättades nära Roßbrunn. Hela resten av den bayerska armén var koncentrerad bakom den mellan Hettstadt och Waldbrunn .

Klockan 4 på morgonen attackerade enheter av det bayerska 5:e infanteriregementet preussarna i Uettingen.

Generalmajor von Korth lät storma Kirchberg på vänster flank av 4:e Posensche infanteriregementet nr 59. för att bekämpa enheter av de bayerska 5:e och 13:e infanteriregementena samt 8:e Jägerbataljonen försvarade Kirchberg, men kunde inte hålla det och var tvungen att dra sig tillbaka till Hessnert med avsevärda förluster.

Magdeburgs Fusilierregemente nr 36 under överste Hugo von Thile stormade Osnert på höger flank, med avsevärda förluster (inklusive två bataljonschefer). Enheter från de bayerska 7:e och 10:e infanteriregementena hade förgäves försökt hålla berget.

Preussarna lyckades ta höjderna (Kirchberg, Osnert, Heiligenberg) nära Uettingen, som dominerade byn och vägen till Würzburg, efter att bayern hade rensat Heiligenberg.

En artilleriduell ägde rum i centrum, även om preussarna kunde göra framsteg först efter att de två flankerande bergen hade erövrats. Runt klockan 10 lämnade bayern sin position vid Roßbrunn och tog en ny position på Hettstadtplatån.

Kavalleristrid vid Hettstädter Höfe

Preussiskt kavalleri under överste Thassilo von Nidda utforskade terrängen, med en mindre enhet som kom i strid med bayerskt kavalleri. I jakten på bayern kom enheten in i den bayerska infanterielden och led avsevärda förluster. Överste Nidda gjorde ett nytt anfall med hela sin brigad på åtta skvadroner och kastade till en början tillbaka det bayerska kavalleriet. Därpå kastade bayererna fyra kavalleriregementen (tre kurassier- och ett ulanregemente) in i striden och satte preussarna på flykt. Den sista striden slutade med seger för Bayern.

Arv

Flera minnesmärken för de stupade soldaterna från de preussiska regementena och den bayerska 4:e divisionen restes på Uettingens kyrkogård

För de fallna soldaterna från de kungliga bayerska infanteriregementena 4, 7 och 10 restes ett minnesmärke i form av ett kors på Vogelsberg söder om Roßbrunn.

Litteratur

  • Österreichs Kämpfe im Jahre 1866. Vom K.und K. Generalstab. Bureau für Kriegsgeschichte, 5. Band, Wien 1869, S. 163–170. online i Google-Buchsuche
  • Der Feldzug von 1866 i Deutschland. Kriegsgeschichtliche Abteilung des großen Generalstabes, Berlin 1867, S. 676–687. online i Google-Buchsuche
  • Antheil der königlich bayerischen Armee am Kriege des Jahres 1866. bearbeitet vom Generalquartiermeister-Stabe, München 1868, S. 177–199. online i Google-Buchsuche
  • August Mels: Von der Elbe bis zur Tauber. Der Feldzug der Preußischen Main-Armee im Sommer 1866. Vom Berichterstatter des Daheim. Mit Karten och vielen Illustrationen. Velhagen & Klasing, Bielefeld & Leipzig 1867, S. 251–263. online i Google-Buchsuche
  • Theodor Fontane : Der deutsche Krieg von 1866. 2. Band: Der Feldzug i West- und Mitteldeutschland. Berlin 1871. S. 235–254. online i Google-Buchsuche
  • Emil Knorr: Der Feldzug des Jahres 1866 i West- und Süddeutschland nach authentischen Quellen bearbeitet. 3. Band, Hamburg 1870, S. 230–266. online vid der Bayerischen Staatsbibliothek

externa länkar