Sivert Aarflot

Sivert Aarflot

Sivert Knudsen Aarflot (23 oktober 1759 – 14 april 1817) var en norsk person inom folkbildningen. Han arbetade som skollärare i Volda i Sunnmøre härad och tjänstgjorde sedan som lensman .

Liv

Aarflot är känd för sitt arbete inom samhällsutbildning och för att införa förbättringar inom jordbruket. Som ung fick han undervisning av kyrkoherden Hans Strøm i Volda. Han blev peripatetisk lärare 1778 och sedan lensman i Volda 1798. 1800 flyttade han till Ekset gård, där han 1808 inrättade ett tryckeri och gav ut veckotidningen Norsk Landboeblad . Här inrättade han också 1802 en söndagsskola, där undervisningen i naturvetenskaperna hade en framträdande plats, och han gjorde sin boksamling tillgänglig för allmänheten. För dessa insatser hedrades han med det danska lantbrukssamfundets guldmedalj. 1811 grundade han Välfärdssällskapet för Volda socken ( Selskabet for Voldens Præstegjælds Vel ) . Hans barn var psalmförfattaren och författaren Berte Canutte Aarflot (1795–1859) och redaktören och politikern Rasmus Aarflot (1792–1845).

Sivert Aarflot var en av de första norrmännen som skrev om husmärken i sin artikel "Om nogle af Hovedkaraktererne iblandt de saakaldte gamlævis Bumærkji, som ellers heder Runebogstaver" , eljest kallade runkaraktärer), utgiven i Norsk Landboeblad 1811.

Filologen Ivar Aasen (1813–1896) fick mycket av sina första kunskaper från bokhyllorna på Ekset. Gården Åsen ligger bara tre kilometer från Ekset, så de var nästan grannar. Aarflot hade själv gjort iakttagelser om förhållandet mellan sunnmörsdialekten och fornvästnordiskan , och det kan ha inspirerat den unge Aasen.

Aarflot var medlem av Sunnmøres praktiska lantbruksförening ( Syndmøre practiske Landhuusholdningsselskab ) .

Tryckeriägare och tidningsutgivare

Första framsidan av tidningen Norsk Landboeblad

Den 22 december 1807 skrev Aarflot en lång begäran till kungen i Köpenhamn och bad om tillstånd att starta sitt eget tryckeri. I sin begäran angav han de handskrivna verk som han hade i sitt privata bibliotek och ville trycka i tretton punkter. Dessutom gjorde han det klart att han planerade att ge ut en veckotidning som heter The Village Gazette for Norway ("Et Ugeblad Kaldet: Landboebladet for Norge"). I maj 1808 rekommenderade postverket portofrihet för tidningen i Norge och Danmark. Den 15 juli 1808 fick Aarflot tillstånd att ägna sig åt tryckeriverksamhet. Med hjälp av en vän från Trondheim som ägnade sig åt boktryckeri började Aarflot trycka 1809. Detta var det första tryckeriet som var verksamt utanför en stad i Norge (Ålesund var inte en stad på den tiden).

Bibliografi

• Naturlige Aarsager til Fiskeriernes Til-og Fragang ved de Nordenfjeldske Kyster: et Forsøg fremlagt til mer Kyndiges Betænkning ( Natural Causes of Fisheries' Increase and Decline on the Nordenfjells Coast: An Essay Submitted to a More Expert Report; in: Handels- og Industritidende , 1804, s. 195–213)
• Hampens Dyrkning og Tilberedning: en kort Anviisning for nordenfieldske Landboer (Hemp Cultivation and Preparation: A Brief Introduction for Nordenfjells Farmers; Köpenhamn, 1805)
• Kort Udsigt over Søndmørs Torskefiskerie, og Tanker i samme Anledning i Foraaret 1805 (A Brief Overview of the Sunnmøre Cod Fisheries, and Thoughts on the same matter in the our of 1805; in: Handels- og Industritidende , 1805, s. 171–204 )
• Norsk Jorddyrkers Almanak (Norsk bondealmanacka; Köpenhamn, 1805–1806)
• Efterretning om det svenske Kongehuus, og noget om Tilstanden i Sverrig før og efter sidste Krige med Frankrig, Rusland og Norge ( Information om det svenska kungahuset och något om staten Sverige före och efter de sista krigen med Frankrike, Ryssland och Norge ; Ekset, 1809)
• Hædrende Velkomst-Hilsing til den i Attaqven ved Berby den 12te september 1808 blæsserede, af sine Saar nogenledes restituerede, og i Oktober 1809 til sin Føde-Egn hiemkommen Grenadeer John Andersen Biørdal (Honorable Welcome Greetings to the Grenadier John Andersen Biørdal, Wounded in the Attacken vid Berby den 12 september 1808, något återställd från sin skada och återvände till sitt hemland i oktober 1809; Ekset, 1809)
• Om anvendte og anvendelige Fødemidler i Kornmangels Tid (Om använt och nyttigt foder under brist på spannmål; Ekset, 1813)
• Billed-ABC-Bog for gode Børn (Illustrerad ABC-bok för goda barn; Ekset, 1815)
• Dyrerigets første Bog, eller Pattedyrenes Naturhistorie med 90 Afb. og 192 Beskrivelser (Djurens första bok eller däggdjurens naturhistoria med 90 illustrationer och 192 beskrivningar; Ekset, 1815)
• Dyrerigets anden Bog, eller Fuglenes Naturhistorie med ca. 70 Afb., samt Beskrivelse over mer end 300 Fugle-Slags og Arter (Djurens andra bok eller fåglarnas naturhistoria med omkring 70 illustrationer och beskrivningar av över 300 fågeltyper och fågelarter; Ekset, 1816)
• Aarflots Nye Regnebog for Bondebrug: ved Specie-Mynts-Beregninger blant flere Slags Penge-forhold. Første Hefte (Aarflots nya register för gårdsbruk: med artpengarberäkningar i flera typer av valuta. Volym ett; Ekset, 1817)
• Runetrolldom og ringstav: frå etterleivde manuskript og prent (Runmagi och runkalendrar : Ur bevarade manuskript och tryckt material; Volda, 1949)

Vidare läsning

• Øystein Sande. 2009. Sivert Aarflot: folkeopplysningsmannen på Ekset . Volda: Høgskolen i Volda.
• Jostein Fet. 2006. Eksetiana: Aarflots prenteverk 1809–1935: bibliografi og kulturhistorie . Oslo: Samlaget.
• Arne Apelseth. 1998. "Sivert Aarflots lånebibliotek frå 1797." Bok og Bibliotek 65(1).
• Jorunn Aasen. 1997. Et 200-årsminne: mannen bak det första biblioteket på landsbygda . Valle: Setesdalsforlaget.
• Maurits Aarflot. 1951. Sivert Aarflot og hans samtid . Volda: Aarflots Prenteverks Forlag.
• Olav Riste & Sivert K. Aarflot. 1927. "Sivert Aarflot: ein bolk sunnmørsk åndsliv." Syn og Segn .