Semiramide (Mysliveček)
Semiramide är en italiensk 1700- talsopera i 3 akter av den tjeckiske kompositören Josef Mysliveček . Den komponerades till ett libretto av den italienska poeten Metastasio som först tonsattes 1729. För en föreställning på 1760-talet skulle det bara förväntas att ett libretto av Metastasio skulle förkortas och ändras för att passa nutida operasmak. Nedskärningarna och ändringarna i texten som gjordes för framförandet av Myslivečeks opera från 1766 är inte hänförliga.
Prestandahistorik
Operan var den första som någonsin komponerats av Mysliveček, bara tre år efter att han flyttade permanent från Prag till Italien, och bara fem år efter att han började kompositionslektioner vid 24 års ålder. Som sådan representerar den en extraordinär prestation. Även om den producerades i det mindre operacentret i Bergamo i norra Italien under sommarmässan som hölls där 1766, väckte den tillräcklig uppmärksamhet för att leda till att Myslivečeks uppdrag att komponera hans opera Il Bellerofonte för Teatro San Carlo i Neapel , en överväldigande framgång som etablerade honom permanent som en av de ledande kompositörerna av opera i Italien fram till sin död 1781. Originalbesättningen var inte av förstklassig förmåga, men de enklare ariorna och ensemblerna som komponerades för dem fick stor användning i Italien och Centraleuropa efter att ha kopierats till aria samlingar. Versioner av ariorna och ensemblerna med heliga texter som ersatte de italienska originaltexterna spreds i Centraleuropa fram till början av 1800-talet. Ett av de sångstycken som var särskilt gynnade var trion "Se sdegni un cor fedele" (operatrios var sällsynta under denna period). Myslivečeks Semiramide är också känt för att ha framförts i Alessandria 1766 och Prag 1768, när kompositören gjorde en triumferande återkomst till sin hemstad.
Det är bara att förvänta sig att Mysliveček skulle söka en kompetent modell för att hjälpa honom att komponera sin första opera. I det här fallet verkar det vara en miljö av Semiramide komponerad av Tommaso Traetta för Venedig 1765. Bland andra egenskaper uppvisar Mysliveček-miljön samma återhållsamma virtuositet som Traetta-miljön gör. Mysliveček var huvudsakligen centrerad i Venedig under sina första år i Italien och fick utbildning av kompositören Giovanni Battista Pescetti . Bergamo var den västligaste storstaden som kontrollerades av den venetianska republiken på sin tid.
Senare inställningar av Mestastasio-librettot inkluderar Semiramide reconosciuta av Giacomo Meyerbeer (premiär i Turin 1819).
Roller
| Roller | Rösttyp | Premiär, sommaren 1766, Teatro di Cittadella, Bergamo |
|---|---|---|
| Semiramide, en egyptisk prinsessa | mezzosopran | Caterina Galli |
| Mirteo, en egyptisk prins, bror till Semiramide | sopran castrato | Adamo Solzi |
| Sibari, tidigare kär i Semiramide | alt | Rosa Polidora (i byxbyxor ) |
| Idreno/Scitalce, en indisk prins, före detta älskare av Semiramide | sopran castrato | Carlo Nicolini |
| Tamiri, prinsessa av Bactria | sopran | Marianna Bucinelli |
| Ircano, en skytisk prins | tenor | Antonio Pini |
Synopsis
Italienska 1700-talsoperor i seriös stil utspelar sig vanligtvis i ett avlägset eller legendariskt förflutet och är byggda kring historiska, pseudohistoriska eller mytologiska karaktärer. Huvudpersonen i Metastasios Semiramide är baserad på den legendariska assyriska drottningen Semiramis , som kan ha levt på 900-talet f.Kr. Nästan ingenting är känt om den historiska Semiramis, som bjöd in Metastasio att koka ihop en komplicerad kärleksintrig som är typisk för hans samtids operakonventioner. Han avbildade Semiramis med det italienska namnet Semiramide som en egyptisk prinsessa som styr Assyrien förklädd till en man. Prinsessan Tamiri förbereder sig på att välja en man bland tre kandidater, vilket sätter igång en serie händelser som leder till att Semiramide återförenas med sin älskare Scitalce, och att hans rival Sibaris skurk avslöjas.
Vokala setstycken
Akt I, scen 3 - Aria of Semiramide, "Non so se più t'accendi" Akt I, scen 4 - Aria of Scitalce, "Vorrei spiegar l'affanno" Akt I, scen 5 - Aria of Tamiri, "Che quel cor , quel ciglio altero" Akt I, scen 7 - Aria of Mirteo, "Bel piacer saria d'un core" Akt I, scen 10 - Aria of Scitalce, "Se intende sì poco" Akt I, scen 12 - Aria of Semiramide, "Ah, non è vano il pianto" Akt I, scen 14 - Aria of Ircano, "Talor se il vento fremi"
Akt II, scen 2 - Chorus, "Il piacer, la gioia scenda" Akt II, scen 2 - Aria of Tamiri, "Tu mi disprezzi, ingrato" Akt II, scen 3 - Aria of Scitalce, "Voi, che le mie vicende " Akt II, scen 4 - Aria of Ircano, "Saper bramate" Akt II, scen 6 - Ackompanjerad recitativ för Semiramide, "Di Scitalce rifiuto" Akt II, scen 6 - Aria of Semiramide, "Il pastor, se torna Aprile" Act II, scen 7 - Aria of Sibari, "Vieni, che in pochi istanti" Akt II, scen 8 - Aria of Mirteo, "Fiumicel che s'ode appena" [en icke-metastasisk text] Akt II, scen 11 - Duett för Semiramide och Scitalce, "Giachè mi sprezzi, ingrato" [en icke-metastasisk text]
Akt III, scen 1 - Aria of Ircano, "Ciel mi vuole appresso" [en icke-metastasisk text] Akt III, scen 4 - Aria of Semiramide, "Fuggi dagli occhi miei" Akt III, scen 7 - Trio för Mirteo, Tamiri , och Ircano, "Se sdegni un cor fedele" [en icke-metastasisk text] Akt III, scen 9 - Chorus, "Viva lieta, e sia regina"