Science of Education (bok)
| Författare | Johann Friedrich Herbart |
|---|---|
| Originaltitel | Erziehungswissenschaft: seine allgemeinen Grundsätze von seinem Ziel und die ästhetische Offenbarung der Welt Abgeleitet |
| Översättare | Henry M. & Emmie Felkin |
| Land | Tyskland |
| Språk | tysk |
Publiceringsdatum |
1806 |
| Mediatyp | Skriv ut ( Pocketbok ) |
| Sidor | 266 (första publicerade upplagan) |
Science of Education (full titel: Science of Education: Its General Principles Deduced from Its Aim and the Aesthetic Revelation of the World) är en bok skriven av den tyske empirikern Johann Friedrich Herbart . Den publicerades första gången på tyska 1806 och den första engelska tryckningen var 1902. Herbart betonade utbildning som sättet för en individ att uppfylla sin potential och skapade en vetenskaplig metod för att hjälpa honom att göra det. The Science of Education förespråkade en femstegsmetodik som tilltalar elevernas intressen och applicerar innehåll tillbaka till moral och dagligt liv. Lärare finns i Tyskland, England och USA som fortfarande implementerar denna pedagogik idag.
Översikt
Herbarts utbildningsteori kallades herbartanism. Han menade att den psykologiska inlärningsprocessen bör beaktas när man utformar läroplaner och mål för utbildning. Han betonade vikten av att använda sociala och fysiska miljöer för att främja lärande i klassrummet. Herbart ansåg att det fanns fem formella steg för undervisning:
- Koppla nytt material till relevanta tidigare idéer för att engagera eleverna.
- Presentera nytt material genom erfarenhet och/eller manipulativt.
- Associera nya idéer med gamla genom att jämföra likheter och skillnader.
- Generalisera material, särskilt med yngre elever för att visa relationerna mellan idéer och föremål i världen.
- Tillämpa förvärvad kunskap på ett relevant sätt för att tydligt tolka livet. I detta steg måste eleven göra denna koppling till sin egen och tillämpa den på sitt eget liv
Eftersom Herbart trodde att en utbildningsvetenskap var möjlig, stödde han idén att utbildning skulle vara ett acceptabelt studieområde inom högre utbildning.
Sammanfattning
Bok I
I den första boken diskuterar Herbart det allmänna syftet med utbildning. Läraren är en guide till elevernas moraliska utveckling och ska skapa en relation med eleverna som gör att de kan konstruera en inre censor på gott och ont. Herbart diskuterar också myndighetens roll i utbildningen av barn. Han drog slutsatsen att det finns två sorters barn, de som kommer att frukta straff och vill undvika det och de vars önskningar kommer att övervinna sin rädsla för auktoritet. Elever bör läras att frukta auktoritet men också ta risker så att pojkar kan bli män. Den första boken innehåller också Herbarts diskussion om elevers individualitet och de många olika element som spelar in i ett barns moral.
Bok II
Den andra boken undersöker elevernas många sidor – den mångfald av influenser och egenskaper som varje elev tar till bordet. Lärare måste förstå att det enda inflytande de har över eleverna är valfriheten. Lärare kan påverka sina elever genom att ge alternativ till potentiellt mer lönsamma förfrågningar. Elever kommer med många olika bakgrunder, önskningar och talanger, och läraren måste underlätta elevens tillväxt i många avseenden i motsats till bara deras intressen. Herbart hävdar att intressen liknar önskningar och därför kan användas för att hjälpa barn att lyda auktoriteter. Kunskap och sympati måste beaktas när man väljer vilka val man ska ge eleverna, särskilt när det gäller undervisning. Syftet med undervisningen är att förena naturen och mänskligheten. Instruktion väver samman luckorna i våra erfarenheter och våra känslor, men undervisningen måste vara systematisk för att inte förvirra eleven.
Bok III
Bok tre tar upp Herbarts djupa relation till moral. Han trodde att den moraliska mannen befaller sig själv. Boken diskuterar de positiva och negativa sidorna av moral såväl som moraliskt omdöme. Det kategoriska imperativet uttrycker ett omdöme om sig själv i ljuset av ens erkännande av den andre. Herbart definierar hur moralisk karaktär uppenbarar sig när den presenteras för olika situationer och hur vår karaktär formas som ett resultat av dessa naturliga upplevelser. Slutligen tar Herbart upp disciplin och hur det kan påverka bildandet av ens karaktär samt de rätta sätten att använda den.