Sammet (roman)
 Bokomslag
| |
| Författare | Huzama Habayeb |
|---|---|
| Land | Palestina |
| Språk | arabiska |
| Genre | Arabisk litteratur |
| Publicerad | januari 2016 |
| Utgivare | Arab Institutet för forskning och publicering |
| Sidor | 361 |
| Tilldela | Naguib Mahfouz-medalj för litteratur (2017) |
Sammet ( arabiska : مُخْمَل ) är en arabiskspråkig roman av den palestinska författaren Huzama Habayeb publicerad 2016. Boken vann Naguib Mahfouz-medaljen för litteratur 2017. Romanen skildrar flera palestinska kvinnor som upplever de tragiska, konservativa kärlekshistorierna under de tragiska kärlekshistorierna. Baqa'a flyktingläger i Jordanien .
Originaltiteln "مُخْمَل", som på engelska betyder " sammet ", är den typ av tyg som Qamar har älskat genom tiderna, en ensam skräddarska som änka och en av de kvinnliga huvudkaraktärerna i romanen. Den kvinnliga huvudpersonen i romanen, som heter Hawwa, möter Qamar och blir en skyddsling till henne. Förutom att skräddarsy lär sig Hawwa mycket om livet av Qamar; och längs vägen förs kärleken till sammet vidare av mentorn till lärlingen.
Till skillnad från de flesta andra arabiska romaner med innehåll som är nära eller avlägset relaterat till Palestina, är "Velvet" nästan berövad alla politiska eller patriotiska teman som hänför sig till den palestinska frågan; den använder snarare berättelsen för att skildra de fullständigt humana dimensionerna hos vanliga palestinier – särskilt kvinnorna – med liten eller ingen uppmärksamhet på politik. Rasheed El Enani, en av medlemmarna i kommittén som tilldelade Naguib Mahfouz-medaljen för litteratur 2017, beskrev romanen genom att säga: "Det handlar inte om den politiska saken, motståndet, drömmen om återvändande. Det handlar snarare om det vanliga. Palestinier vars liv fortsätter under tiden, obemärkt och oregistrerad, i bakgrunden, medan politikens höga dramatik upptar centrum."
Konception och skrivande
Även om "Velvet" är helt och hållet fiktiv är inramningen inspirerad av Huzama Habayebs egen uppväxt och kännedom om palestiniernas status quo inom Jordanien, samt det faktum att hon är ättling till en flyktingfamilj och har vänner och bekanta som bor i Baq'a flyktingläger, platsen där de flesta av romanens händelser inträffar, som hon sa i en intervju med tidningen Asharq Al-Awsat . Hennes far, tillsammans med andra släktingar, var också bland de palestinier som fördrevs 1948 och bosatte sig i Zarqa flyktingläger i Jordanien. I tacktalet hon höll den 11 december 2017 vid American University i Kairo (AUC) när hon fick Naguib Mahfouz-medaljen för litteratur för "Velvet", framkallade Huzama Habayeb tårfyllt sin fars fördrivningsupplevelse i slutet av sitt tal.
Jag är Huzama Habayeb, dotter till den palestinske flyktingen, Hamed Mohammed Habayeb, som lämnade sin palestinska by när han var ett 7-årigt barn, höll sin mors hand, ouppmärksam på vad landet och dess folk var avsett att, ovetandes att han hade förvandlats till en symbol för tidens största olycka...
Huzama Habayeb , tacktal för 2017 års Naguib Mahfouz Medal for Literature
När det gäller den tid Habayeb ägnade åt att skriva romanen och genomföra den nödvändiga forskningen, var det cirka två och ett halvt år, som hon sa i en intervju på Al-Ghad TV. Habayeb sa också - under samma tidigare nämnda intervju - att hon köpte enorma mängder tyg, läste historien om tyger och textilier, lärde sig sömnad och skräddarsy och genomförde intervjuer med sömmerskor bara för att ge läsarna ett rimligt skräddarrelaterat innehåll. Under de sista 8 månaderna av processen skrev Habayeb varje dag i 12 timmar.
Huvudkaraktärer
Hawwa
Hawwa är huvudpersonen i romanen. Hon är en fyrtio-nånting drömmande kvinna som är i en outtröttlig jakt på kärlek som tycks vara ouppnåelig. Det är värt att nämna att namnet "Hawwa" är den arabiska motsvarigheten till " Eva ", som uppenbarligen rymmer mycket symbolik.
Qamar
Qamar är en sömmerska med både en vag historia och sin egen tragiska kärlekshistoria. Hon är Hawwas mentor, rådgivare och förebild.
Musa
Musa är Hawwas pappa. Han är en våldsam byggnadsarbetare som slår sin fru, angriper sina egna döttrar och kastar rädsla i alla familjemedlemmars hjärtan.
Rab'a
Rab'a är Hawwas mamma. Hon tvingades gifta sig med Musa, som ständigt tillfogar henne allvarliga fysiska och känslomässiga skador. Rab'a framställs som en hjälplös hustru som lider av en känslomässig torka.
Nayfeh
Nayfeh är Hawwas mormor. Från utsidan framställs hon som en tuff, arg, missnöjd kvinna; men från insidan är hon krossad. Nayfeh är den som orkestrerar det arrangerade äktenskapet mellan Hawwa och Nathmi.
Nathmi
Nathmi är Hawwas oönskade man. Han är en yngre, men lika grym version av hennes missbrukande pappa.
Lutfi
Lutfi är Hawwas äldre bror. Han håller sig isolerad från familjens problem och lever i en egen värld, likgiltig för de vedermödor som omger honom.
Ayed
Ayed är Hawwas yngre bror. Han får också sin egen del av stryk av sin hänsynslösa pappa, Musa, särskilt på morgonen när Ayeds säng hittas våt på grund av hans nattliga enuresis .
Qays
Qays är Hawwas son, som växer upp och har en liknande karaktär som sin far (Nathmi).
Aja
Ayah är Hawwas dotter. Hon och hennes mamma har några saker gemensamt: Båda har blivit fysiskt och känslomässigt misshandlade av sina fäder, och båda har visat brist på känslor mot sina mammor.
Muneer
Muneer är Hawwas älskare som blir den snart andra maken efter att hon skiljer sig från Nathmi.
Reception
Media och kritiker
Genom "Hawwa" - och ett stort antal karaktärer formgivna med mycket konstnärliga tekniker - kapslar Huzama livet i det palestinska lägret på ett extremt rikt sätt, fångar detaljerna, berättar om känslor och känslor och skriver på ett språk av yttersta känslighet, exponerar allt som händer inom husens "dunkel" på ett sätt som nästan är skrämmande.
— Tidningen Al-Ghad , i en recension, 5 januari 2016
Kort efter att den publicerats, hyllades romanen kritikerrosad i en recension publicerad av Al-Jazeeras hemsida. Recensionen erkänner Huzama Habayeb som " en av de mest framstående romanförfattarna i den arabiska berättarscenen. " Tidningen Al-Hayat berömde Habayebs skrivstil och ansåg att "sammet" var ett " mervärde till de palestinska romanerna, i synnerhet, såväl som den arabiska romaner i allmänhet. "
Naguib Mahfouz-medalj för litteratur
Den 11 december 2017 vann Huzama Habayebs "Velvet" Naguib Mahfouz-medaljen för litteratur. Priset – som delades ut till Habayeb av Francis J. Ricciardone Jr. , presidenten för American University in Cairo (AUC) – inkluderar en silvermedalj, ett kontantpris och en publicering av en engelsk översättning av romanen.
Priskommittén hyllade "Velvet" som en " ny sorts palestinsk roman " som koncentrerar sig på de marginaliserade vanliga palestinierna i diasporan och undviker den pretentiösa uppvisningen av falska patriotiska teman som kretsar kring den politiska kampen. Romanen fick också beröm för sin " poetiska prosa och skickliga användning av vokabulärval. " Shereen Abouelnaga, professor i engelsk litteratur vid AUC och medlem i priskommittén, sa " Författaren till "Velvet" har lyckats skapa en parallell värld för läsaren att uppfatta det hårda och torra livet i lägret. "
Sammet kännetecknas av rikedomen i sitt språk och dess empati med sitt ämne. Tillsammans ger dessa en finstrukturerad beskrivning av ett liv som levt i svårigheter men överfyllt av känslighet och nåd...
— Domarna vid Naguib Mahfouz-medaljen för litteratur, 11 december 2017
Författare och förläggare är de som vanligtvis skickar in nomineringar till AUC för att komma i fråga för Naguib Mahfouz-medaljen för litteratur. Priskommittén kan dock själv välja en roman även om den inte nominerats av någon författare, förläggare eller någon annan; och så var fallet 2017 — varken Huzama Habayeb eller hennes förläggare nominerade "Velvet" till medaljen; medlemmarna i priskommittén var de som valde ut romanen direkt, vilket var en " stor överraskning " för Habayeb, som hon sa i en intervju med MBC .net-webbplatsen - en överraskning som " upprepade en princip " där hon alltid hade trodde: " Innovativt skrivande som kännetecknas av genuinhet och gör skillnad är kapabelt att så småningom påtvinga sig och säga sitt. "
Anpassningar
Det har ännu inte gjorts några officiella tillkännagivanden om att romanen kommer att göras till en film, men många kritiker har upprepat möjligheten att anpassa boken som en film på grund av den filmiska stilen som dominerar berättelsen; och på frågan om hon uppfattade att romanen skulle förvandlas till en film, svarade Habayeb: " Varför inte? I själva verket, när jag skriver, ser jag. Jag tänker inte på orden, meningarna, karaktärerna eller sättet Jag borde formulera orden, jag ser hellre orden, meningarna och karaktärerna skapas framför mig visuellt. "